Enligt den preliminära rösträkningen skiljer det nu drygt 33 000 röster mellan Tidöpartierna och oppositionen i riksdagsvalet. Omkring 300 000 röster beräknas tillkomma i onsdagsräkningen. Men att dessa skulle ändra såpass mycket att Tidöpartierna går om oppositionen och får majoritet är ”väldigt osannolikt”, enligt statistikprofessor Tom Britton.
Exakt hur många röster som ska räknas under onsdagen och eventuellt torsdagen går inte att veta på förhand. Rösterna utgörs av de förtidsröster och de utlandsröster som inte hann komma in i tid till sina respektive vallokaler under söndagen.
Enligt Valmyndighetens uppskattning på tisdagen så handlar det troligtvis om knappt 300 000 röster, baserat på tidigare valårs siffror, plus att fler personer har förtidsröstat i år. Prognosföretaget Vera Policy uppger till SVT att det kan röra sig om upp till 270 000 röster.
I den preliminära rösträkningen har nu samtliga valdistrikt räknats. (Utöver det finns det 314 uppsamlingsdistrikt där kommunernas valnämnder räknar onsdagsrösterna.) Resultatet från vallokalerna visar att det nu skiljer 33 541 röster mellan oppositionen och Tidöpartierna. (3 157 535 röster på oppositionen och 3 123 994 röster på Tidöpartierna.)
Rent statistiskt så krävs det något ovanligt för att de cirka 300 000 kvarvarande rösterna ska kunna ändra på de tre mandat som nu skiljer mellan de båda sidorna. Det säger Tom Britton, professor i matematisk statistik på på Stockholms universitet, i ett sms till Syre.
”När det är så pass få röster kvar är det väldigt osannolikt att resten av rösterna avviker så stort från de räknade rösterna. Högra sidan måste i så fall ha över 5 procent fler röster bland dessa röster”, skriver han.
Komplicerad uträkning
Samtidigt är rösträkningen något mer komplicerad än så, då det handlar om att komma över trösklar för att få ett mandat. Mandaten delas ut i tur och ordning enligt en matematisk modell som kallas för den jämkade uddatalsmetoden. Den är till för att fördelningen av mandaten ska bli så rättvis som möjligt.
I praktiken innebär modellen att partierna under onsdagen slåss om det sista eller de sista mandaten. Såsom mandatfördelningen ser ut just nu så är det Miljöpartiet och Socialdemokraterna som har tilldelats de två sista mandaten till riksdagen. För att de istället ska tilldelas Moderaterna och Sverigedemokraterna som ligger närmast och näst närmast så behöver båda dessa partier bättra på sina siffror rejält.
Enligt Syres uträkningar, som baseras på Valmyndighetens senaste siffror och som finns redovisade i detta verktyg, så skulle detta behöva ske: För att Moderaterna ska passera både MP och S behöver partiet när onsdagsrösterna räknas behålla den andel av rösterna som de redan fått – plus kamma hem ytterligare 10 538 röster. Sverigedemokraterna skulle å sin sida behöva hålla sin andel plus få ytterligare 14 064 röster. Detta förutsatt att inte MP och S går fram mer än M och SD.
Ett mandat till möjligt, två mer osannolikt
Så även när man bryter ner det till enskilda mandat så ser oppositionens ledning ut att kunna bestå.
– Det handlar om flera tusen röster som M och SD måste öka med. Det är ganska stora siffror när det bara är cirka 270 0000 röster kvar att räkna, säger Tom Britton till Syre, och fortsätter:
– Då måste poströsterna avvika kraftigt mot hur resten av folket har röstat. Det brukar visserligen finnas en skillnad, men det brukar inte vara några superstora skillnader.
Så att högersidan tar ett mandat till är fullt möjligt, menar han.
– Men det är väldigt mycket mer osannolikt att de tar två mandat.
