Spaniens parlament har röstat ja till ett lagförslag som banar väg för tiotusentals västsaharier att ansöka om spanskt medborgarskap. Samtidigt som beslutet hyllas som en historisk upprättelse, varnar internationella bedömare för att det riskerar att utlösa en ny diplomatisk kris med Marocko.
Spaniens parlament har godkänt ett lagförslag som skapar en särskild möjlighet för tiotusentals västsaharier födda under den spanska kolonialadministrationen att ansöka om spanskt medborgarskap. Förslaget, som drivits av vänsteralliansen Sumar, beskrivs av förespråkarna som en historisk upprättelse men kan samtidigt öka spänningarna med Marocko.
Förslaget omfattar personer födda i Västsahara före den 29 september 1977. De ska kunna ansöka om spanskt medborgarskap genom en särskild naturalisationsprocess, även utan laglig bosättning i Spanien, om de kan styrka att de uppfyller villkoren. Ättlingar omfattas inte generellt. I stället ska första gradens direktättlingar till personer som beviljas medborgarskap få en separat möjlighet att ansöka inom en femårsperiod.
Enligt uppgifter från spanska medier godkändes förslaget med 168 ja-röster, 31 nej-röster och 145 nedlagda röster. Vox stod för nej-rösterna, medan det konservativa Folkpartiet, PP, och det katalanska partiet Junts lade ner sina röster. Förslaget går nu vidare till senaten och har ännu inte blivit lag. Några ansökningar kan därför inte lämnas in i nuläget.
Polisarios reaktion
Självständighetsrörelsen Polisariofronten välkomnar lagförslaget i sak. I en kommentar den 29 juli sade Polisarios ledare Brahim Ghali att alla åtgärder som förbättrar den västsahariska befolkningens situation är välkomna. Samtidigt varnade han för att debatten om spanska pass ”inte får överskugga det slutgiltiga målet”: västsahariernas självbestämmande.
Ghali framhöll också att Spanien, som tidigare kolonialmakt, enligt Polisarios uppfattning har ett särskilt ansvar för att bidra till att avkoloniseringsprocessen slutförs. Han menade att en naturalisationslag inte befriar Madrid från det ansvaret.
Geopolitiska svallvågor
Beslutet skapar samtidigt svallvågor i Nordafrika, skriver Der Spiegel. Det omstridda territoriet Västsahara, som FN klassar som icke-självstyrande, kontrolleras till stora delar av Marocko.
Enligt uppgifter i El País och Der Spiegel varnar bedömare för att Spanien ofrivilligt kan dras djupare in i konflikten mellan Marocko och den algeriskt stödda Polisariofronten, särskilt om personer med spanskt medborgarskap i framtiden dödas eller skadas i striderna. Marockos regering har enligt Der Spiegel ännu inte officiellt kommenterat själva förslaget
Det diplomatiska läget mellan Spanien och Marocko är sedan tidigare ansträngt efter migrationskrisen i slutet av juli 2026, då över 70 000 migranter tog sig mot eller försökte ta sig in i den spanska enklaven Ceuta. Enligt Financial Times visar avklassificerade dokument att spanska myndigheter hade varnat för massankomsten. Spanska underrättelserapporter beskrev samtidigt marockanska gränsmyndigheter som passiva.
Spekulationerna om att Marocko medvetet skulle ha tillåtit migrationskrisen tillbakavisas dock skarpt. Det marockanska utrikesdepartementet förnekar all inblandning och har meddelat att landet vägrar agera som en ”politisk bricka” i den spanska inrikesdebatten. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har också undvikit att direkt anklaga Marocko, för att inte ytterligare förvärra situationen.
-> FN klassar Västsahara som icke-självstyrande. Landet ockuperas till stora delar av Marocko.
