Efter en lång och hårt kritiserad politisk process sänks straffbarhetsåldern i Sverige. Från och med i dag kan 14-åringar dömas för vissa allvarliga brott. Regeringen ville först gå längre och sätta gränsen vid 13 år – men tvingades backa när stödet i riksdagen inte räckte.
Den nya gränsen gäller brott med ett minimistraff på minst fyra års fängelse. Det gäller exempelvis mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott. Även försök, förberedelse och stämpling till sådana brott omfattas. Sänkningen ska gälla i fem år och därefter utvärderas, enligt regeringens proposition.
– > Straffbarhetsåldern har varit 15 år i Sverige sedan 1864. Från och med den 10 september gäller i stället 14 år för vissa allvarliga brott.
Samtidigt skärps flera andra regler för unga. Ungdomsreduktionen minskas för personer under 18 år och tas bort helt för unga myndiga. Det högsta möjliga fängelsestraffet för brott som begås före 18 års ålder höjs från 14 till 18 år.
Ville först sänka till 13 år
Vägen till dagens lag har varit omstridd. Den statliga utredningen föreslog från början 14 år. Regeringen och SD valde senare att gå längre och föreslog 13 år.
Lagrådet avstyrkte regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Enligt Dagens Juridik ansåg Lagrådet bland annat att en sänkt straffbarhetsålder inte kunde väntas motverka utvecklingen av den allvarliga ungdomsbrottsligheten.
Lagrådet ifrågasatte också om förslaget var förenligt med barnkonventionens krav på att frihetsberövande av barn ska användas som en sista utväg.
Den 11 juni drog regeringen tillbaka 13-årsförslaget. Dagens Juridik rapporterade då att regeringen bedömde att det riskerade att inte få tillräckligt stöd i riksdagen. I stället återkom regeringen med utredningens förslag om 14 år.
– Här ser vi att vi har goda möjligheter att till och med få en bred majoritet, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) till SVT.
Men kritiken mot själva sänkningen försvann inte. Samma dag sade Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander till Dagens Juridik att ändringen var ”ett steg i rätt riktning”, men tillade:
– Det är fortfarande ett slags experiment med barn.
Även åklagarna bakom ett upprop, som publicerades på DN-Debatt, mot 13-årsförslaget fortsatte kritisera en sänkning till 14 år. Kammaråklagare Hanna Rosqvist sade till Dagens Juridik att problemen med en sänkt straffbarhetsålder kvarstod.
Den 13 augusti röstade riksdagen igenom 14-årsgränsen med 281 röster mot 66. M, KD, L och SD fick stöd av Socialdemokraterna. C, V och MP röstade emot.
Civil Rights Defenders
Samma dag som den nya straffbarhetsåldern börjar gälla riktar Civil Rights Defenders kritik mot Tidöavtalets politik för barn. I organisationens Tidögranskning beskrivs en genomgående avsaknad av barnrättsperspektiv i flera förslag inom både kriminal- och migrationspolitiken.
Civil Rights Defenders pekar bland annat på sänkt straffbarhetsålder, minskade straffreduktioner och ungdomsfängelser. Organisationen varnar för att barn i högre grad behandlas som vuxna i straffsystemet och för risker för stigmatisering, psykisk ohälsa och återfall i grövre kriminalitet.
Granskningen tar också upp ökade möjligheter till tvångsmedel mot barn och andra åtgärder som enligt organisationen innebär långtgående ingrepp i barns rättigheter.
