Inom bara några år kommer den globala temperaturökningen överstiga 1,5 grader, och nu handlar det om att begränsa överskridandet och snabbt vända utvecklingen, slår en ny FN-rapport fast.
– Varje bråkdel av en grad spelar roll, säger Murat Kurum, nominerad ordförande för nästa globala klimattoppmöte.
Så sent som i november 2025, när klimattoppmötet COP 30 avslutades i brasilianska Belém, enades deltagarna i en resolution om att hålla Parisavtalets 1,5-gradersmål ”inom räckhåll”. En global genomsnittlig temperaturökning på 1,5 grader har setts som gränsen vi behöver hålla oss under för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.
Men nu är denna världens kanske mest omtalade siffra inte längre inom räckhåll. Det slår FN:s miljöorgan UNEP fast i sin nya rapport Limiting overshoot. Att överskrida 1,5 grader är oundvikligt och kommer att ske inom bara några år. Nu är det bästa tänkbara scenariot istället 1,8 grader över förindustriella nivåer, enligt rapporten. Andra scenarier förutspår högre toppar.
– Att målet inte kommer att gå att nå tycker jag har varit uppenbart för oss forskare ganska länge. Men det är bra med den här tydligheten – för att se till att man internationellt lyckas vända den här utsläppstrenden, säger Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet, till TT.
Det viktigaste nu är att minimera omfattningen och varaktigheten av överskridandet och återgå till under 1,5 grader så snart som möjligt, enligt UNEP:s rapport.
– Denna sommars stekande hetta, rasande skogsbränder och dödliga översvämningar är en varning om vad som väntar. Vi måste göra överskridandet över 1,5 grader så litet och kort som möjligt. Det kräver att vi överskrider vår tidigare ambitionsnivå, säger FN:s generalsekreterare Antonio Guterres i ett uttalande.
Oåterkallerliga förluster
Med varje extra bråkdel av en grads temperaturökning ökar risken för extremväder, förlust av ekosystem, översvämning av östater och låglänta kuststäder, liksom allvarliga skador på människors hälsa, livsmedelssäkerhet, vattenförsörjning – och på ekonomin, slår rapporten fast.
”År av passivitet innebär att även om en återgång till under 1,5 grader säkerställs, är oåterkalleliga förluster och permanent förändrade förhållanden oundvikliga”, skriver Unep.
Risken att passera oåterkallerliga brytpunkter ökar också ju högre temperaturökningen blir och ju längre tid det tar innan vi lyckas vända utvecklingen. Det kan handla om smälta inlandsisar, utarmning av Amazonas regnskog och störningar av de havsströmmar som spelar en nyckelroll i att reglera klimatet.
– Klimatpåverkan kommer att slå till snabbare, hårdare och vara längre – kosta fler liv och orsaka djupare störningar. Nu är det dags att fördubbla klimatåtgärderna. Vi kan – och måste – komma in på rätt väg, säger Inger Andersen, verkställande direktör för UNEP i en kommentar.
Bråkdels grader spelar roll
Vad som krävs för att vända utvecklingen är omedelbara och varaktiga minskningar av växthusgasutsläppen, inklusive metan. Vi behöver använda oss av tekniker för koldioxidinfångning – inte istället för att begränsa utsläppen, utan samtidigt som vi begränsar utsläppen – och även plantera mer skog för att lagra kol, skriver UNEP.
För att nå dit krävs inte bara stark politisk vilja, internationellt samarbete och tillräcklig finansiering – rapportförfattarna betonar också att rättvisa och jämlikhet måste ligga till grund för alla åtgärder. Länder som har större ansvar för klimatförändringarna bör enligt rapporten agera snabbast med högst ambition.
– Varje bråkdel av en grad spelar roll, och varje år som spenderas i överskridande temperaturer ökar klimatriskerna och sannolikheten för oåterkalleliga förluster. Rapporten klargör att överskridande av 1,5 grader inte bör ses som en ny destination, utan som en väg vi snarast måste arbeta för att minimera och vända, säger Murat Kurum, Turkiets klimat- och miljöminister och nominerad ordförande för klimattoppmötet COP 31 i en kommentar.
Klimattoppmötet i november måste utmynna i konkreta åtgärder, såsom påskyndande av den globala elektrifieringen, minskande metanutsläppen från avfall, och förbättrad motståndskraft hos marina och kustnära ekosystem, säger Murat Kurum.
– Låt oss vara väldigt tydliga: 1,5 grader är fortsatt målet. Men nu behöver vi ta oss an det på ett annat sätt: ovanifrån, säger UNEP-chefen Inger Andersen till AFP.
Vad händer mellan 1,5 och 2 grader?
Värmeböljor: Om medeltemperaturen ökar med 1,5 grader beräknas att omkring 14 procent av världens befolkning kommer att utsättas för extrema värmeböljor minst en gång vart femte år. Överstiger temperaturökningen två grader beräknas 37 procent att utsättas för samma risk.
Stigande havsyta: I en värld med 1,5 graders högre medeltemperatur än förindustiell tid beräknas havsytan stiga med 40 centimeter till år 2100. Vid två graders uppvärmning stiger samma siffra till 46 centimeter. Sistnämnda skulle betyda att en tiondel av Bangladeshs yta hamnar under vatten.
Döda korallrev: Vid 1,5 graders uppvärmning riskerar 90 procent av världens korallrev att helt försvinna. Vid två graders uppvärmning hotas alla världens korallrev, så mycket som 99 procent beräknas försvinna.
Källa: World resource institute/IPCC:s 1,5-gradersrapport.
