Nano- och mikroplast som finns i luften kan orsaka förändringar i näsans celler. Det visar en laboratoriestudie från Örebro universitet. Störst förändring orsakade nanoplasterna.
Näsan är en av de första delar av kroppen som kommer i kontakt med partiklar som finns i luften, däribland nano- och mikroplaster – luftföroreningar som bland annat kan komma från syntetiska textilier och slitage från däck.
Nu har forskare från Örebro universitet tittat närmare på vad som händer på cellnivå när näsceller utsätts för en blandning av dessa partiklar. Det visade sig bland annat att det går att se förändringar i cellernas ämnesomsättning. Tydligast syntes detta i cellerna som utsattes för nanoplast. Bland annat förändrades nivåerna av flera ämnen som har betydelse för cellernas uppbyggnad, energianvändning och andra grundläggande funktioner. Forskarna såg också en tydlig minskning av flera fetter som är viktiga byggstenar i cellernas membran.
Mikroskopiska partiklar
Med mikroplaster avses mycket små partiklar som mäter mellan 0,001 och 5 millimeter. Nanoplasterna är ännu mindre partiklar, i samma storleksordning som bakterier och virus, mindre än 100 nanometer. 1 nanometer (nm) är en miljarddels meter.
Håll Sverige rent, WikipeidaMikroplasten gav betydligt mindre förändringar.
– Våra resultat visar att partikelstorleken har betydelse. Nanoplast kan påverka biologiska system på andra sätt än större partiklar, och i våra försök var det framför allt nanoplasten som låg bakom förändringarna i cellernas ämnesomsättning, säger Andi Alijagic, docent i biologi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Hög exponering i labbet
Undersökningen har gjorts på celler i laboratorium och är inte något bevis för att den mängd plastpartiklar som människor möter i vardagen orsakar sjukdom.
– Det är viktigt att skilja mellan att se en förändring i celler i ett laboratorieförsök och att visa att något innebär en hälsorisk för människor. Vi använde en relativt hög exponering för att förstå vad partiklarna kan göra med cellerna och vilka processer som påverkas, säger Andi Alijagic i pressmeddelandet.
Verkliga förhållanden nästa steg
För att bättre förstå eventuella hälsorisker behövs fler studier, bland annat kring hur mycket mikro- och nanoplast människor faktiskt andas in, hur mycket som fastnar i luftvägarna och vad som händer vid upprepad exponering under längre tid.
– Nästa steg är att studera exponeringar som bättre motsvarar verkliga förhållanden och använda mer avancerade modeller av människans luftvägar. För att på sikt kunna bedöma om luftburen mikro- och nanoplast innebär en hälsorisk behöver vi förstå både hur mycket människor utsätts för och vad partiklarna kan göra med cellerna, säger Andi Alijagic.
