Om bara några veckor är det val. Att vi inte bara väljer partier till riksdagen utan också vilka som ska representera oss i kommunerna och regionerna har du såklart koll på, men kan du skillnaden på en valkrets och ett valdistrikt och vet du vilka som får rösta i de olika valen? Syre reder ut begreppen.
Valkretsar och valdistrikt
Valkretsar är geografiska områden som används när man ska räkna ut och fördela mandat. I riksdagsvalet så är Sverige indelat i 29 valkretsar. Valkretsarna följer i stor utsträckning länsindelningen, men med skillnaden att stora län som Västra Götaland och Skåne är indelade i flera valkretsar, dessutom har de tre största städerna – Stockholm, Göteborg och Malmö – varsin egen valkrets. Mandaten i valkretsarna baseras på antalet invånare i valkretsen i förhållande till landet i stort. Som exempel hade Stockholms län vid valet 2022 43 mandat, medan Gotlands län bara hade 2. Den här indelningen är till för att alla delar av Sverige ska bli representerade i riksdagen. Det gör också att politiker med ett starkt lokalt stöd har lättare att bli valda till riksdagen.
I region- och kommunvalen så kan regionerna och kommunerna själva välja hur många valkretsar de vill dela in sig i. Om en kommun har under 36 000 invånare måste det dock finnas särskilda skäl för att den ska delas in i mer än en valkrets.
Ett valdistrikt är det område som du röstar i. Varje valdistrikt har en vallokal där de som bor i distriktet kan rösta. Ett distrikt består normalt sett av ungefär 1 000 – 2 000 invånare – tillräckligt många för att valhemligheten ska kunna bevaras men samtidigt inte så stort att det blir svårt för personerna i valdistriktet att ta sig till vallokalen.
Vilka får rösta?
För att få rösta i riksdagsvalet finns tre krav: Du ska ha fyllt 18 år, du ska vara svensk medborgare och du ska någon gång ha varit folkbokförd i Sverige (men du måste inte vara det för tillfället, vilket innebär att även utlandssvenskar kan rösta).
I region- och kommunvalen är kraven något annorlunda. Även här behöver du ha fyllt 18, men även personer som inte har svenskt medborgarskap kan vara röstberättigade. Om du är medborgare i Norge, Island eller något annat EU-land räcker det att du är folkbokförd i den kommun eller region som du ska rösta i på valdagen. Om du är medborgare i något annat land eller statslös måste du ha varit folkbokförd i Sverige i minst tre år före valdagen för att få rösta. Däremot får inte de som är skrivna utomlands rösta i kommun- och regionvalen.
I EU-valet får även medborgare i andra EU-länder rösta så länge de är folkbokförda i Sverige och har anmält sig till den svenska röstlängden 30 dagar före valdagen.
I årets val räknar man med att knappt 8 miljoner personer kommer att vara röstberättigade i riksdagsvalet och 8 310 000 – 8 360 000 i kommun- och regionvalet. Sverige har 10,6 miljoner invånare – det innebär att cirka 7,5 procent av invånarna inte är röstberättigade.
Förtidsröstning och utlandsröstning
Bor du i utlandet eller har inte möjlighet att rösta på valdagen? Ända sedan den 30 juli har de som bor utomlands och är svenska medborgare kunnat brevrösta. Är din adress registrerad hos Skatteverket så får du automatiskt det du behöver hemskickat till dig, i annat fall går det bra att beställa valmaterial via val.se. Även den som bor i Sverige men råkar vara på semester samtidigt som valet kan brevrösta från utlandet. Observera att den som brevröstar behöver två vittnen som har fyllt 18 år. Från den 20 augusti har man också kunnat rösta på svenska ambassader och konsulat utomlands och från och med i onsdags, den 26 augusti, kan man förtidsrösta i Sverige.
Förtidsröstning kan ske i vilken förtidsröstningslokal som helst, det behöver alltså inte vara någon i närheten av den plats där du bor. Antalet personer som väljer att förtidsrösta har ökat stadigt. I förra valet förtidsröstade knappt 48 procent av de röstberättigade.
Mandatfördelning
För att räkna ut hur många mandat varje parti ska få när rösterna är räknade används en matematisk modell som kallas för den jämkade uddatalsmetoden. Den här modellen ger en bättre proportionalitet än heltalsmetoden, som användes fram till 1950-talet. Den är dock inte helt proportionerlig, den innebär nämligen att väldigt små partier har svårare att få ett mandat än stora. I praktiken har detta dock sällan någon effekt eftersom 4-procentspärren i riksdagsvalet ändå gör att små partier sorteras bort. I lokalval kan det dock ha betydelse.
När man räknar ut de fasta mandaten görs det på valkretsnivå. Resultatet jämförs sedan med hur det hade blivit om hela valområdet hade varit en enda valkrets (totalfördelning). Resultatet kan då bli att något parti fått fler mandat än de hade fått om hela landet hade varit en enda valkrets. För att jämna ut detta används så kallade utjämningsmandat, det är alltså mandat som förs över från de partier som fått för många mandat i valkretssammanställningen till de partier som fått för få. Även här används den jämkade uddatalsmetoden för att räkna ut vilka partier som ska ha de utskjutande mandaten. 39 av de totalt 349 mandaten i riksdagen består av utjämningsmandat.
Procentsatserna
För att komma in i riksdagen krävs att ett parti får 4 procent av rösterna. Till regioner och kommuner är tröskeln lägre. Till regionerna ligger spärren på 3 procent och till kommunerna på 2 procent, förutsatt att kommunen bara är indelad i en valkrets. Om en kommun har flera valkretsar gäller 3 procent även där.
Dessutom finns en särskild regel som säger att att om ett parti får över 12 procent i riksdagsvalet i en enskild valkrets så kommer det in i riksdagen. Hittills har detta aldrig skett i Sverige, men i årets val finns det en liten möjlighet att Örebropartiet skulle kunna lyckas med detta.
Nyheter i valet 2026
En nyhet i valet i höst är att Valmyndigheten får ett större ansvar än tidigare för att skydda valet och se till att det blir säkert. Det kan handla om att följa spridningen av desinformation både i Sverige och internationellt, att ha ett effektivt system för att kunna rapportera olika incidenter i samband med valet och att samverka med andra myndigheter.
En annan nyhet är att tillgängligheten ska förbättras för att det ska bli lättare för funktionsnedsatta att rösta. Exempel på detta är att se till att det finns ramp eller hiss till vallokalerna.
Det kommer också vara fler som har möjlighet att rösta med hjälp av en så kallad ambulerande röstmottagare i detta val än tidigare. En ambulerande röstmottagare är en person som kommunen skickar till de som inte själva kan ta sig till en röstlokal. Sedan tidigare har personer som inte kunnat ta sig till röstlokalen på grund av hög ålder, funktionsnedsättning eller sjukdom kunnat få hjälp med detta. Nu inkluderas även de som är placerade på särskilda ungdomshem, som sitter i polisarrest eller som är intagna på en vårdinrättning. När det gäller personer som sitter i fängelse så fungerar oftast personalen på anstalten som bud.
Ytterligare en nyhet som berör ganska många är att alla som har en digital brevlåda kommer få sitt röstkort digitalt istället för med posten. Det innebär också att den som har fått sitt röstkort digitalt inte behöver ta med det till vallokalen.
Källa: Val.se
