Minskat barnafödande är bra både för svensk ekonomi och för klimatet. Därför bör inga åtgärder göras för att öka födandet, anser Dag Lindgren, pensionerad professor.
DEBATT. Regeringen och många andra önskar öka svenskt barnafödande. Fruktsamheten, mätt som antalet födda per kvinna, har de senaste åren blivit lägre än någonsin förr och minskar. Därför har regeringen tillsatt en utredare. Ett skäl att gynna barnafödandet är att det påstås vara bra för Sveriges ekonomi med högre fruktsamhet än nu. Nationalekonomen Åsa Hansson tillsattes 250701 för att utreda det minskande barnafödandet i Sverige och föreslå åtgärder för att höja det. Utredningen publicerar skrifter med anknytning till frågan.
Som årsrapport 260701 publicerade utredaren skriften Nr 6 Färre barn och fler äldre vad händer med Sveriges offentliga finanser? – Framtid med barn. Prognoser för BNP per capita och tillväxten av BNP per capita beräknades för olika scenarier fram till år 2100. BNP per capita accepteras vanligen som ett bra mått på ekonomin. Resultaten redovisas i diagram. Sex scenarier jämförs: ”Stabil demografi” antar något ökat födande, ”Dagens födande” innebär att fruktsamheten ligger kvar på dagens låga nivå (1.43 födda per kvinna). I scenariot ”Minskat födande” sjunker fruktsamheten ytterligare.
Bibehålles dagens låga barnafödande resulterar det i större BNP per capita än det högre födandet vid ”stabil demografi”. Sjunker barnafödandet ytterligare förbättras ekonomin påtagligt fram till 2080. Ju färre barn som föds ju lättare blir det att uppfylla olika miljökrav, såsom reduktion av klimatutsläppen. Låg fruktsamhet ger större tyngd för Sverige i att minska jordens befolkning. Dessa resultat stöder de som pläderar för att inga åtgärder bör vidtagas för att höja födandet.
Utredningen gör ett värdefullt arbete för att utreda frågan om det låga födandet. Den förtjänar heder för att den presenterar ett viktigt resultat som stöder att det finns nationalekonomiska fördelar med lågt födande.
