Aktivistgruppen Återställ våtmarker sår vallfröer på Grimsås mosse, i protest mot att företaget Neova bryter odlingstorv trots att de fått avslag på ansökan om det. Torvföretaget å sin sida menar att de följer lagen.
– Grimsås blir som en hotspot för hela frågan, säger Helen Wahlgren, en av aktivisterna.
”Grimsås mosse räddad” slog Återställ våtmarker fast i slutet av mars i år. Organisationen utropade en ”gigantisk seger” efter en tvist som pågått i över tio års tid, där lokalbor, markägare och klimataktivister motsatt sig det finska företaget Neovas torvtäkt i mossen, belägen i Tranemo kommun.
Segerropen föranleddes av att länsstyrelsen i Västra Götaland förbjudit Neova att bryta odlingstorv på mossen, i stället för den energitorv som blivit allt mer olönsam.
Men det visade sig vara för tidigt att fira. Trots beslutet har Neova i år inlett brytning av odlingstorv på Grimsås mosse. Därmed är även aktivister från Återställ våtmarker på plats, för tredje året i rad, för att stoppa torvbrytningen. I aktioner som planeras pågå fram till 8 augusti klättrar aktivisterna upp på arbetsfordon, fyller igen diken och sår vallväxter som klöver och timotej i torvtäkten .
– I dagens så-aktion var vi 50 personer som spred vallfröer ut över den döda öknen. Alla gjorde det med så mycket kärlek i blicken, och med sån stolthet att ge livet åter till den här platsen. Det är magi, säger Helen Wahlgren, en av Återställ våtmarkers grundare, på telefon från platsen.

”Rubbet borde brännas”
Odlingstorv används av fritidsodlare och yrkesodlare, och ska vara steril och fri från frön, så aktivisternas tilltag kan göra den osäljbar för Neova. Men Neovas nuvarande tillstånd gäller alltså inte brytning av odlingstorv, utan energitorv. Om torven eldas upp i värmekraftverk som energitorv spelar de frön aktivisternas nu sår över torven däremot ingen roll.
– Hela rubbet borde ju brännas, då skulle det inte vara ett problem för Neova. Men nu kommer vacker vall komma upp i blomkrukor i hela Sverige, säger Helen Wahlgren.
Så hur kommer det sig att Neova kan bryta odlingstorv – trots länsstyrelsens beslut? Enligt avslaget som Syre tagit del av får bolaget inte ”fritt utvinna torv för annat ändamål än för energi”, såsom odlingstorv. Men det finns ett undantag – som också Sofia Ekmark, projektledare på Neova, lyfter i ett mejl till Syre. Odlingstorv får brytas ”i den mån det behövs för att arbetet skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt”.
”Anledningen till detta är för att det översta lagret av torv har för dåligt energivärde. För att komma åt energitorven måste alltså den torven med mindre energivärde tas bort och får då användas till odlingstorv”, skriver Sofia Ekmark.
Bryter bara odlingstorv
Hur mycket odlingstorv det är tillåtet att bryta på väg ner mot energitorven är inte specificerat i lagen. I en vägledning från Naturvårdsverket står att det får förekomma ”i mindre utsträckning”.
Robert Jalvin som är handläggare på miljöenheten på länsstyrelsen i Västra Götaland bekräftar att Neova har rätt att bryta en viss mängd odlingstorv med nuvarande tillstånd, som löper ut först år 2038, men kan inte svara på hur mycket det kan röra sig om.
– Man hyvlar mossen över ett stort område, så det är svårt att svara på för det beror på hur mossen ser ut, säger han.
Hittills har ingen energitorv brutits i Grimsås mosse, enligt Sofia Ekmark på Neova.
”Det som skördas i dag är odlingstorv, alltså det lager som ligger ovan energitorven”, skriver hon till Syre.
Enligt lagen får ni alltså endast bryta odlingstorv i syfte att därefter bryta energitorv, som en biprodukt. Men enligt er ändrade ansökan är ju inte planen att bryta energitorv, utan odlingstorv. Hur menar du då att ni följer lagen?
”Enligt det tillstånd vi har i dag får vi skörda översta lagret som odlingstorv tills vi kommer ner till energitorven. Detta gäller oavsett vilket beslut som tas angående ändringsanmälan.”
Neova skriver på sin facebooksida om Återställ våtmarkers aktion:
”När aktivisterna sprider vallfrö på Grimsås förstör de växttorven för kommande säsong. Det är alltså en aktiv handling för att försämra Sveriges självförsörjandegrad och skapar förlust inte bara för Neova utan för samhället i stort.”
Vad händer med den torv som aktivisterna sått vallfrö i, blir den oanvändbar?
”Vi kommenterar inte det i nuläget.”
Förutom för odling används torv även som strö för djur.

Energitorv fasas ut – odlingstorv ökar
Utsläppen från torvanvändning har nästan tredubblats i Sverige sedan 1990-talet (se faktaruta). Vad spelar det då för roll vad torven används till? Jo, energitorv klassas av Naturvårdsverket som fossilt bränsle, och brytningen håller på att fasas ut i Sverige, till följd av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Odlingstorv ingår däremot inte i systemet – utsläppen har alltså ingen prislapp – och torv för detta ändamål utvinns allt mer. Mellan 2019 och 2022 ökade brytningen av odlingstorv med 65 procent (från 1,6 till 2,6 miljoner kubikmeter), samtidigt som utvinningen av energitorv minskade med 70 procent.
Vad som händer på Grimsås ger enligt Helen Wahlgren en bild av torvindustrin i hela Sverige, där Neova står för runt 70 procent av verksamheten, och utvecklingen går mot att bryta i stort sett bara odlingstorv – men med tillstånd om energitorv. Det för att utsläppssystemet helt enkelt gjort energitorven olönsam.
– Grimsås blir som en hotspot för hela frågan. Vi vet att Neova ljuger om sin verksamhet, för vi ser att de gruvor som varit igång länge bara bryter odlingstorv, säger hon.

”Mänsklighetens livlina”
I kommentarerna till Neovas inlägg på Facebook kallas aktivisterna ”terrorister” och flera personer föreslår att företaget ska köra över dem eller gräva ner dem.
Helen Wahlgren från Återställ våtmarker är van.
– Jag tror att de blir provocerade av att vi alltid är fredliga, och oavsett vad folk än säger är vi där nästa dag. Det spelar ingen roll om vi blir häktade, för vi står inför mänsklighetens största utmaning någonsin, säger hon.
Vid en tidigare, liknande aktion på Grimsås mosse har aktivister friats för olaga intrång men dömts för egenmäktigt förfarande och skadegörelse. I år har ingen av aktivisterna hittills blivit häktade, och endast de som klättrat upp på maskiner har rapporterats till polisen, enligt Helen Wahlgren.
– Polisen är hela tiden på plats, de säger åt de som klättrat upp på maskiner att de ska komma ner. Men vi säger att vi har ett jobb att göra, för världen brinner och torvmossar har magiska egenskaper. Torv är mänsklighetens livlina.

Ökade utsläpp från torv
Torvmarker täcker 3% av jordens landyta men lagrar dubbelt så mycket kol som alla världens skogar tillsammans. Sverige är ett av världens mest torvtäta länder och torvmarker utgör 15 procent av landarealen.
Torvmossen är en våtmark som skapas över lång tid när material från döda växter inte bryts ner i blöta och syrefattiga förhållanden. Mossen binder stora mängder kol och kan fortsätta att bildas om marken förblir blöt.
Under 1800-talet till mitten av 1900-talet dränerades stora områden för att öka produktion på skogs- och jordbruksmark, med följden att det organiska materialet syresätts och börjar brytas ned.
Totalt är klimatbelastningen från alla utdikade torvmarker drygt 30 procent av Sveriges totala utsläpp. Dikade torvmarker som återställs binder istället koldioxid.
I dag består den dränerade torvmarken framförallt av skog (1 miljon hektar) men även av jordbruksmark (140 000 hektar). Torvtäkterna utgör bara en knapp procent av de utdikade markerna – men utsläppen från torvbrytning och användningen av odlingstorv har ökat med 370 procent mellan 1990 och 2024.
Av Sveriges rödlistade arter förekommer över 800 i våtmarker.
Torv är bra på att lagra fukt och gör jorden luftig och är därför en populär ingrediens i odlingsjord. Odlingstorv står för 0,64 procent av utsläppen av växthusgaser inom Sverige, vilket är ungefär lika mycket som inrikesflyget släpper ut.
Naturvårdsverket, SGU, utredningen Odlingstorv och klimatet.Neova måste söka nytt tillstånd
Sedan företaget Neova fick sitt nuvarande tillstånd att bryta odlingstorv (2013) har lagen ändrats. Sedan 2017 klassas torvbrytning som miljöfarlig verksamhet och måste prövas enligt miljöbalken. Gamla tillstånd, som Neovas, gäller med övergångsbestämmelser, men om Neova vill bryta odlingstorv istället för energitorv krävs en ny ansökan, skriver länsstyrelsen i Västra Götaland i sitt avslag på Neovas ansökan.
”I Neovas koncessionsbeslut framgår det tydligt att det enbart är torvbrytning för energibehov som har prövats och som tillstånd lämnats för.[…] Neovas bearbetningskoncession (tillstånd) för energitorv ger inte bolaget rätt att fritt utvinna torv för annat ändamål än för energi. […] Den anmälda ändringen av torvverksamheten förbjuds därför innan tillstånd enligt miljöbalken erhållits”, skriver länsstyrelsen.
Neova har överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen i Västra Götaland.
Vänersborgs tingsrätt, Länsstyrelsen Västra Götaland, Naturvårdsverket



