Delat boende är bra för klimatet, men svårt att få till i praktiken. En ny studie visar att många som bor ensamma gärna skulle vilja dela bostad med andra – om möjligheterna fanns.
Att bo ensam innebär större klimatpåverkan än att dela bostad med andra. Trots det består nära hälften av de nordiska hushållen av en person. En ny studie från Lunds universitet visar att många som bor ensamma egentligen skulle vilja dela bostad med andra.
Hållbarhetsforskaren Tullia Jack har undersökt varför människor bor ensamma genom att intervjua ett 20-tal personer i olika åldrar och livssituationer. Hennes slutsats är att ensamboende ofta inte är ett medvetet val.
– Många ville egentligen bo med en partner, vänner eller i kollektiv. Ensamboendet var något som bara blivit så, säger hon.
En viktig förklaring är bostadsmarknaden, som främst är anpassad för kärnfamiljer eller singelhushåll. Det finns få alternativ för den som vill dela bostad med andra än en partner, och både hyresregler och banklån kan göra sådana lösningar svåra.
Jack identifierar fyra grupper bland de intervjuade: nyinflyttade till en stad, personer som upplever att de vuxit ifrån kollektivboende, ensamstående med utflugna barn samt de som aktivt valt ensamheten. De två förstnämnda grupperna var ofta positiva till delat boende, men upplevde att utbudet var begränsat eller att boendeformen förknippades med yngre människor.
Ett återkommande tema var också ensamhet. Hälften av de intervjuade beskrev en känsla av social isolering och avsaknad av någon att få praktisk hjälp eller stöd från i vardagen.
Enligt Tullia Jack skulle fler flexibla boendeformer och enklare möjligheter att hitta personer att dela bostad med kunna göra delat boende mer attraktivt – med vinster för både klimatet och människors välbefinnande.
