EU-kommissionen vill mjuka upp utsläppshandeln

Utsläppshandeln ETS är EU:s huvudsakliga instrument för att förmå tung industri och kraftverk att hamna i fas med klimatmålen. Varje år minskar den totala mängden utsläppsrätter, vilket på sikt ska göra utsläpp dyrare och stärka incitamenten att ställa om. Men styrmedlet har inte varit okontroversiellt. Länder som Polen, Österrike och Italien har tyckt att takten varit för hög och velat se mjukare regler. När systemet nu ska göras om för att anpassas till det nyligen beslutade 2040-målet, ser de sin chans – och har lobbat för mjukare regler och lägre omställningstryck. Samtidigt har länder som Sverige och Danmark lobbat för att fortsatt hög ambition. I Sverige är ett högt pris i ETS en avgörande pusselbit för att kunna få ihop kalkylen i projekt som Stegra och Hybrit.

– Inget annat politiskt verktyg i Europa har bidragit till att minska utsläppen i samma omfattning som utsläppshandelssystemet (ETS). Det är en enastående tillgång i vår klimatverktygslåda, inledde EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra den presskonferens där förslaget presenterades. 

Han fortsatte med att peka på att europeiska industrier står inför ojämlika konkurrensvillkor mot länder med ”stora statliga subventioner, dumpning och tvivelaktiga arbetsförhållanden”.

– Vi antar en mer företagsvänlig och, om jag får säga så, klok strategi.

Mer ska gå till ”gröna” industrisatsningar

Enligt kommissionens förslag ska antalet utsläppsrätter minska med 3,7 procent mellan 2031 och 2035 och 1,7 procent 2036-2040. Det istället för dagens takt på runt 4,4 procent per år, som skulle ha inneburit att systemet var tomt på nya utsläppsrätter redan 2039. Dessutom skjuts slutdatumet fram — då inga fler utsläppsrätter ska ges ut — från just 2039 till ”någon gång på 2040-talet”. Utöver det vill kommissionen också förlänga perioden för fri tilldelning, det vill säga gratiskrediter som vissa företag inte behöver betala något alls för, utan kan sälja till högstbjudande. Den mekanismen vill kommissionen ska villkoras med att intäkterna ska gå till att ställa om verksamheterna, vilket inte är ett krav idag. Samtidigt ska en större andel av medlemsländernas intäkter från ETS öronmärkas till innovationer och satsningar som ska bidra till den gröna omställningen än idag, enligt förslaget. 

– Mer, betydligt mer, bör återföras för att minska koldioxidutsläppen inom dessa sektorer, säger Wopke Hoekstra. 

Lövin (MP) och Pourmokhtari (L) kritiska

EU-kommissionen har tidigare föreslagit att också lätta på reglerna som gör att ett överflöd av utsläppsrätter — som kan byggas upp under år av ekonomisk nedgång — annulleras permanent. Något som också kan påverka priset. European environmental bureau som samlar miljöorganisationer i Europa beskriver dagens förslag som en ”försvagning” av utsläppshandeln. 

– Ett lägre koldioxidpris hämmar investeringar i fossilfri produktion och riskerar att låsa fast Europa i 1800-talets industriella processer, samtidigt som det förlänger vårt beroende av import av fossila bränslen, säger Duncan Woods, senior handläggare på organisationen. 

Även Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin är starkt kritisk.

– En enorm besvikelse, säger hon.

Enligt Lövin är det ”uppenbart” att Kommissionen gett efter för ”smutsiga industrier som varit på efterkälken under lång tid”. En snabb beräkning ger för handen att det kommer att leda till 1,4 gigaton mer i växthusgasutsläpp, säger hon.

– Det är motsvarande Tyskland, Polens och Italiens årliga utsläpp tillsammans. Så det handlar om jättemycket mer utsläppsutrymme. Det är en osäker prognos men vad det här innebär är att prissignalen på ETS kommer att försvagas och företagen kommer att ha mindre incitament att investera i utsläppsminskningar.

Kommissionen vill slå av på takten i utsläppshandeln. Men samtidigt öka subventionerna till industrins omställning. Varför tror inte du på den här strategin?

– Det är jättebra att man vill skärpa kraven på vad ETS-intäkterna ska användas till. Men det kommer inte att motsvara samma incitament som en tydlig, stabil och stegrande prissignal. Man ska inte ha bara det ena eller det andra. Det behövs en långsiktig tydlighet i att utsläppen ska bort och att det kommer att bli dyrare att ha kvar utsläppen än att investera i ny teknik.

Även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) är kritisk till kommissionens förslag.

– Förslagets ambitionsnivå är otillräcklig och försvårar arbetet med industrins omställning, säger hon i ett uttalande.

Förslaget ska förhandlas av EU:s medlemsländer och Europaparlamentet. Målet är en överenskommelse under första kvartalet 2027. Romina Pourmokhtari säger i uttalandet att Sverige nu ska göra allt för att skärpa EU-kommissionens förslag.

– Vi kommer att motsätta oss varje försök att urvattna systemet. Och vi är inte ensamma om att driva den linjen. Tillsammans med Danmark, Finland, Nederländerna, Luxemburg, Spanien och Portugal tog vi fram ett brev där vi framhåller vikten av en linjär reduktionsfaktor som ligger i linje med målet om 90 procents utsläppsminskning till 2040. Även Tyskland har en liknande hållning, säger hon.

Artikeln har uppdaterats med Romina Pourmokhtaris kommentar.