Europa, med Estland i spetsen, placerar sig i topp i en ny global miljörankning. Men inget land är på väg att nå målet om nettonollutsläpp till 2050.
Estland presterar bäst i världen när det gäller mätbara miljöresultat, enligt Environmental Performance Index (EPI), som tas fram vartannat år av forskare vid universiteten Yale och Columbia. Landet toppar listan efter stora utsläppsminskningar från elproduktionen genom utbyggnad av förnybar energi och avveckling av fossil energiproduktion. Estland får också höga betyg för skydd av biologisk mångfald och ekosystem.
Europeiska länder dominerar rankningen och har 19 av de 20 främsta platserna. Efter Estland följer Luxemburg, Storbritannien, Finland och Nederländerna. Indexet omfattar 177 länder och bygger på 47 indikatorer inom bland annat klimat, biologisk mångfald och naturresurser.
Trots de höga placeringarna bedöms även de främsta länderna ha betydande utmaningar kvar, bland annat inom hållbart jordbruk. Forskarna konstaterar också att utvecklingen mot flera globala miljömål har bromsat in.
– Om länder ska hålla kurs mot nettonollutsläpp till 2050 krävs fortsatta stora utsläppsminskningar vilket kommer att kräva ytterligare politiska åtgärder, säger rapportens huvudförfattare Zach Wendling, i ett pressmeddelande.
Ytterligare åtgärder krävs
I botten av rankningen återfinns Laos, följt av Indien, Bangladesh, Mali och Vietnam.
USA placerar sig på plats 27 medan Kina återfinns på plats 129. Enligt rapporten väntas varken USA eller Kina nå målet om nettonollutsläpp till 2050 utan ytterligare omfattande klimatåtgärder.
Årets rapport visar också att artificiell intelligens har fått en allt större roll i miljöövervakningen. Mer än hälften av indexets indikatorer bygger nu på AI-baserade analyser, bland annat av satellitdata, vilket ger mer detaljerad information om miljöförändringar världen över. Den informationen bekräftar fortsatta stora utmaningar.
– Artificiell intelligens och annan ny teknik ger oss en allt mer exakt bild av världens miljöarbete och den bild som träder fram ger oss anledning att stanna upp, säger Dan Esty, professor och chef för Yales forskningscentrum för miljörätt och miljöpolitik.
FN-möte om hållbar utveckling
Den här veckan pågår också ett FN-möte i New York om hållbar utveckling. Med mindre än fyra år kvar till deadline för Agenda 2030 – FN:s globala handlingsplan för hållbar utveckling – ligger fokus på hur omställningen kan påskyndas. Agenda 2030 antogs av världens länder 2015 och omfattar 17 globala mål som bland annat syftar till att utrota fattigdom, minska ojämlikhet, bekämpa klimatförändringarna och skydda biologisk mångfald till år 2030.
På mötet diskuteras bland annat finansiering, investeringar och ekonomisk utveckling. Earth Negotiations Bulletin rapporterar under onsdagen att hållbarhetsmålen riskerar att inte kunna nås utan kraftigt ökade satsningar. Särskilt behöver utvecklingen påskyndas i de minst utvecklade länderna och andra särskilt utsatta stater, däribland små önationer och kustlösa utvecklingsländer.
FN:s biträdande generalsekreterare Rabab Fatima pekar ut det globala finansieringsgapet för hållbarhetsmålen, uppskattat till 4 000 miljarder dollar per år, som en av de största utmaningarna.
