Ett 50-tal organisationer, forskare, fackförbund och civilsamhällesaktörer går samman i ett upprop mot regeringens nya förslag att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för vissa allvarliga brott.
Bland de 48 undertecknarna av uppropet finns en rad representanter för olika delar av civilsamhället, som Bris, Civil Rights Defenders och Barnrättsbyrån. De uppmanar riksdagen att rösta nej till förslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 14 år och hänvisar bland annat till den kritik Lagrådet riktat mot förslaget.
– Vi är många som delar oron över den grova kriminaliteten och över att barn utnyttjas av kriminella nätverk. Samhället måste agera kraftfullt mot den utvecklingen. Just därför måste också lagstiftningen vila på en stabil grund, står det i uppropet.
Undertecknarna menar att en sänkt straffbarhetsålder inte kommer att minska den grova brottsligheten eller hindra barn från att utnyttjas av kriminella nätverk. De varnar för att förslaget saknar tillräckliga konsekvensanalyser.
– Detta handlar inte om partipolitik. Det handlar om att Sverige även i svåra tider ska värna rättsstatens principer.
Ursprungligt förslag saknade stöd
Regeringens ursprungliga förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år drogs tillbaka efter att det inte fick stöd i riksdagen. Den nya propositionen innebär i stället att barn från 14 års ålder ska kunna dömas för brott med ett minimistraff på fyra års fängelse, exempelvis mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott. Den sänkta straffbarhetsåldern föreslås gälla i fem år och därefter utvärderas.
Kriminalvården uppger i ett uttalande att myndigheten redan förberett sig för förändringen.
– Vi har haft ett regeringsuppdrag att förbereda oss för att kunna ta emot 13–14-åringar sedan tidigare, så vi är beredda om riksdagen beslutar att sänka straffbarhetsåldern till 14 år, säger Håkan Zandén, som leder Kriminalvårdens förberedelsearbete.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) försvarar förslaget genom att hänvisa till den växande gängkriminaliteten.
– Det finns ett stort behov av att göra om ordningen för barn som begår allvarliga brott. I dag lyckas vi varken skydda samhället från livsfarligt våld eller hjälpa barn att bryta destruktiva mönster, säger han i ett pressmeddelande.
Riksdagen väntas behandla propositionen under sommaren och fatta beslut i augusti. Om den antas föreslås lagändringarna träda i kraft den 10 september.
