Marine Le Pen, den ledande företrädaren för det högernationalistiska partiet Nationell samling (RN), döms av den franska hovrätten för förskingring av EU-medel. Domen tillåter en presidentkandidatur 2027 – men med elektronisk fotboja, ett alternativ hon tidigare uteslutit.
Marine Le Pen döms till tre års fängelse, varav två år är villkorliga. Den ovillkorliga delen ska avtjänas under elektronisk övervakning med fotboja. Hon döms även till 45 månaders valbarhetsförbud, varav 30 månader är villkorliga, rapporterar den franska tidningen RTS.
Målet gäller EU-parlamentsassistenter som enligt domstolen avlönades med medel från Europaparlamentet men i själva verket arbetade för Marine Le Pens parti, dåvarande Nationella fronten. Marine Le Pen dömdes i första instans i mars 2025 och har därefter överklagat domen.
Hovrätten i Paris mildrade den tidigare domen genom att korta ned valbarhetsförbudet. Le Pen döms till 45 månaders förbud att inneha offentliga ämbeten, varav 30 månader villkorligt. Det innebär att hon enligt beräkningen kan vara valbar när presidentvalet hålls 2027. Domstolen hänvisade enligt RTS bland annat till principerna om ”friheten att kandidera” och väljarnas fria val som en del av det demokratiska systemet.
Svårt kampanja med fotboja
Däremot kvarstår en del av fängelsestraffet, som ska avtjänas med elektronisk övervakning. Le Pen har tidigare sagt att en presidentvalskampanj med fotboja inte är möjlig, vilket innebär att hon nu själv måste ta ställning till om hon ändå vill kandidera. En presidentkandidat måste kunna röra sig fritt och inte vara beroende av en domare för att få delta i valmöten eller träffa väljare, menar Marine Le Pen.
– Om det handlar om att tillåta mig att kandidera men samtidigt i praktiken hindra mig från att bedriva en helt fri kampanj, så förstår ni att det inte kommer att vara möjligt, sade Le Pen till LCI.
Rättsprocessen är den senaste i en lång rad mål som har berört Nationell samling och Marine Le Pen sedan hon tog över partiledarskapet 2011. Partiet har hävdat att utredningarna är politiskt motiverade, men flera av dem har lett till fällande domar eller andra allvarliga rättsliga påföljder.
”Farlig tillbakagång”
Inför presidentvalet har politiska motståndare förberett sig på att möta antingen Marine Le Pen eller Jordan Bardella som RN-kandidat. Regeringens talesperson Maud Bregeon har sagt att partiets politik är det centrala, oavsett vem som står på valsedeln, och beskrivit RN:s politiska linje som ”ett projekt som innebär en extremt farlig tillbakagång för landet”.
Sex dagar före hovrättens beslut sade Le Pen i en intervju med den franska nyhetskanalen LCI att hon inte var rädd för utgången och att hon skulle fortsätta sin politiska kamp oavsett dom.
– Vad som än händer kommer jag inte att vara besegrad, vad som än händer kommer jag att fortsätta kämpa för mina idéer, sade Le Pen.
Marine Le Pen har kandiderat i tre tidigare presidentval och tog sig till den avgörande andra valomgången både 2017 och 2022, där hon besegrades av Emmanuel Macron. Inför valet 2027 sågs hon återigen som en av favoriterna.
