Iran förbereder begravningen av Ayatollah Ali Khamenei som dödades i en riktad attack den 28 februari. Många miljoner sörjande väntas. Samtidigt är det fortfarande oklart hur många som dödades eller skadades när hans residens- och kanslikomplex bombades.
Kroppen efter Irans tidigare högsta religiösa överhuvud Ali Khamenei har förts till Imam Khomeini Mosalla-moskén i Teheran inför flera dagar långa begravningsceremonier. Representanter från bland annat Kina, Pakistan, Irak och Armenien väntas delta eller har anlänt till ceremonierna, rapporterar Reuters. Ceremonier kommer även hållas i Qom, Najaf, Kerbala och Mashhad.
Khamenei dödades när hans residens- och kanslikomplex, Beit-e Rahbari, i centrala Teheran bombades den 28 februari i samband med att USA och Israel överraskade världen med sin storskaliga attack mot Iran.
Enligt källor till Wall Street Journal avfyrades ”30 projektiler” mot Beit-e Rahbari.
I attacken dödades, förutom Khamenei själv, hans dotter, svärson och barnbarn samt hustrun till hans son Mojtaba Khamenei och vars kistor i dag stod bredvid hans under ceremonin i Teheran.
Amnesty: Attackerna var olagliga
Mordet på Khamenei väckte också protester i flera länder. Reuters har rapporterat om protester efter USA och Israels attacker i bland annat Indien, Grekland, Irak och Kashmir, samt om dödliga protester i Pakistan.
I rapporten Trapped Between Armed Conflict and Deadly Repression, som publicerades i april, skriver Amnesty International att USA och Israels attacker mot Iran stred mot FN-stadgans förbud mot våld mellan stater. Organisationen menar också att flera attacker kan utgöra krigsbrott.
Redan samma dag som attacken genomfördes kom folkrättskritik mot USA:s och Israels agerande.
– Om man utgår från hur folkrätten är formulerad, och den praxis som växt fram kring den, så är det här olagligt, sa Mark Klamberg, professor i folkrätt till TT, några timmar efter att attacken bli känd.
Khamenei var enligt Nationalencyklopedin iransk religiös ledare och politiker, president 1981–1989 och Irans högsta religiösa överhuvud 1989–2026. Efter hans död efterträddes han av sin son Mojtaba Khamenei.
Mitt under förhandlingar
Attacken genomfördes under pågående förhandlingar mellan USA och Iran om Irans kärnenergiprogram. Enligt TT uppgav medlare dagen före attacken att Iran var redo att göra betydande eftergifter.
Efter attacken den 28 februari övergick konflikten i öppet krig mellan USA, Israel och Iran. En tillfällig vapenvila nåddes i april, men först i mitten av juni tog förhandlingsspåret ny fart. Den 17 juni slöts ett 14-punktsavtal som enligt Reuters skulle ge parterna 60 dagar att förhandla fram en bredare uppgörelse. Den 21 juni hölls nya högnivåsamtal i Schweiz.
Forsatta hot
Även de nya samtalen omgavs av nya hot från USA. Enligt The Guardian hotade USA president att bomba Iran och kidnappa förhandlingsdelegationen med hänvisning till Hormuzsundet.
Enligt The Guardian återgav Fox News korrespondent Trey Yingst hur Donald Trump varnat iranska företrädare för att stänga Hormuzsundet: ”You close it and you won’t have a country. You won’t even make it back to your fucking country.”
Varken USA, Israel eller Iran har uppgett hur många som dog eller skadades i attacken mot Khamenei.
Enligt USA:s krigsdepartement inleddes attacken lördagen 28 februari klockan 09.45 lokal tid i Teheran. I Iran är lördag normalt en arbetsdag. Byggnaden ligger i centrala Teheran, i regeringskvarteren — inte långt från USA:s tidigare ambassad.
Det är oklart hur många som arbetade i komplexet vid attacken. Syre har inte funnit någon öppen iransk uppgift om personalstyrkan i byggnaden.
Uppgifter om att omkring 4 000 personer arbetade där har förekommit i internationell rapportering, bland annat i brittiska The Times. Den uppgiften går tillbaka på rapporten Unmasking the Bayt, skriven av Saeid Golkar och Kasra Aarabi och publicerad av lobbyorganisationen United Against Nuclear Iran — endast två dagar före attacken.
När det gäller döda och skadade i Israels och USA:s attacker mot Iran sedan anfallet inleddes den 28 februari kommer de senaste öppna sifferuppgifter Syre har hittat från Irans statliga nyhetsbyrå IRNA. Den 19 maj återgav Irans hälsoministers uppgift om att 376 barn hade dödats och att över 33 000 civila hade skadats i USA:s och Israels attacker mot Iran.
Iranska Röda halvmånen uppgav den 20 mars att 204 barn hade dödats och att 18 000 civila hade skadats.
På WHO:s världshälsoförsamlingen i Genève den 18 maj lade Iran fram ett förslag till resolution om skydd av vård och folkhälsoinfrastruktur i konflikter, med hänvisning till attackerna mot Iran. I förslaget står att attacker mot vård och annan civil infrastruktur i Iran lett till tusentals döda och skadade, däribland kvinnor, barn och vårdpersonal, samt allvarliga skador på sjukhus, vårdcentraler, läkemedelsverksamhet och vetenskapliga center.
Förslaget antogs dock inte. Enligt WHO journal begärdes registrerad omröstning. Resultatet blev 19 röster för, 30 emot, däribland Sverige och 58 nedlagda, medan 74 medlemsstater var frånvarande. Eftersom fler röstade emot än för antogs inte själva förslaget inte.
