Falska uppgifter i KD:s handlingsplan mot islamism

En mörk bild på kvinnor i heltäckande slöjor på en stadsgata i Sverige används till pressmeddelandet och omslaget till Kristdemokraternas Handlingsplan mot islamism, som presenterades i mitten av maj.

”Islamism är en politisk ideologi som hotar demokratin, kvinnors frihet och barns rättigheter. Hederskultur, könsstympning och religiösa parallella rättssystem hör inte hemma i vårt land”, står det i pressmeddelandet. 

Under rubriken ”Problemet” tas det i handlingsplanen upp att många unga lever under hedersrelaterat förtryck. Det påpekas att 80 procent av flickorna bland elever i Göteborg har svarat i en enkätundersökning att de känner sig mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar. Det står inte att hälften av eleverna tillhörde muslimska familjer och att 40 procent var kristna. 

Organisationen Varken hora eller kuvad (VHEK) ligger bakom undersökningen, som genomfördes 2016. Amineh Kakabaveh, ordförande, kommenterar att det är viktigt att den återges korrekt. 

– Våra kartläggningar visade att hedersrelaterade normer och begränsningar förekom i flera olika grupper. Många av de unga som beskrev begränsningar i val av partner, synen på sex före äktenskapet, möjligheten att flytta hemifrån eller fatta egna livsval var inte islamister. Det handlade om troende muslimer, troende kristna, personer från andra religiösa traditioner samt även individer från familjer som inte definierade sig religiöst. Därför anser vi att det blir missvisande att framställa resultaten som att de enbart handlar om muslimer eller islamism.

I KD:s handlingsplan hänvisas det också till en undersökning bland niondeklassare i Uppsala, där 66 procent av flickorna med föräldrar födda utanför Norden uppgett att de levde med oskuldskrav. Det framgår inte att bara 20 procent av eleverna angav att föräldrarna var muslimer, medan 18 procent var kristna och hälften inte var troende. Bara tio procent uppgav att föräldrarna var mycket religiösa. 

En tredje undersökning som lyfts som ett bevis på ”problemet” är att 13 procent i en kartläggning av gymnasieungdomar med invandrarbakgrund i Norge har uppgett att de är rädda för att bli bortförda. Kristdemokraterna skriver inte att nära hälften, 44 procent, levde i kristna hem, 43 procent av hemmen var inte religiösa och bara 9 procent muslimska.

Strategiskt fokus

När Syre frågar Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, om han har någon kommentar till handlingsplanen svarar han resignerat:

–  Nej. Det är valår. 

Han menar att den mest är ett populistiskt utspel för att få uppmärksamhet. Simon Sorgenfrei har nyligen släppt boken Öppna era hjärtan, som handlar om islam och svensk integrationspolitik. 

– I den invandringskritiska debatten i Sverige har nästan allt kommit att handla om islam, vare sig det i själva verket har med islam eller muslimer att göra eller inte. Och det kan man se även här, att man listar massa saker som man förknippar med invandring och tycker illa om och sen sätter rubriken islamism.

– Det syftar väl till att visa handlingskraft och man vet att väldigt många svenskar har starkt negativa associationer till islam generellt och ännu fler naturligtvis till islamism. 

När Kristdemokraterna presenterade rapporten hette dokumentet Handlingsplan mot islam, något som snabbt rättades till efter att det uppmärksammats i sociala medier, rapporterade Dagens ETC.

För fyra år sedan släppte Kristdemokraterna rapporten Stoppa extremismen i Sverige, med underrubriken ”Handlingsplan mot islamism, extremism och parallellsamhällen”. Simon Sorgenfrei tror inte det är på grund av någon förändring i samhället som partiet nu fokuserar på islamism i stället för extremism. 

– Fokuset på islamism kan förstås som strategiskt. Invandringskritik och islamkritik har legat nära varandra inom viss svensk politik och när vi nu nästan inte har någon asylinvandring blir bara islam kvar att använda sig av retoriskt för att försöka få det här genomslaget.

Hederskultur och könsstympning

Handlingsplanen fortsätter med att påpeka att 68 000 kvinnor i Sverige bär märken efter könsstympning, en siffra som partiledare Ebba Busch också tog upp i en intervju med SVT Nyheter Värmland i samband med presentationen. Det konstateras även i handlingsplanen att polisen markerade nära 5 000 brott som potentiellt hedersrelaterade förra året och att det finns ett stort mörkertal. 

Men polisen skriver i den rapport det hänvisas till att hederskultur inte är kopplat till religion utan snarare handlar om värderingar, som även förekommer i ickereligiösa sammanhang. Polisen hänvisar också till Socialstyrelsen som påpekar att ”hedersrelaterat våld kan förekomma oavsett födelseland, kultur och religionstillhörighet”. Flera instanser som FN har även konstaterat att könsstympning inte är kopplat till religion, utan snarare kultur.

Amineh Kakabaveh på Varken hora eller kuvad påpekar att könsstympning utövas bland kopter i Egypten, kristna i Eritrea, urbefolkning i Colombia och i många andra både muslimska och icke muslimska länder i Mellanöstern och Afrika. 

– Vår uppfattning är att dessa fenomen måste bekämpas kraftfullt, men de kan inte förklaras enbart med islamism. Forskning och myndighetsrapporter visar att sådana företeelser förekommer i olika religiösa, kulturella och etniska sammanhang. För att arbetet ska vara effektivt måste man beskriva problemen korrekt och rikta insatserna mot de faktiska orsakerna.

Felaktigt exempel

Efter att undersökningar och statistik radats upp i KD:s handlingsplan mot islamism kommer en ny punktlista om att ”vardagsexemplen är lika upprörande”. Några händelser som inträffat tas upp, som att en imam instruerat sin församling om hur en man ska tillrättavisa sin hustru, vilket blev omskrivet förra sommaren. Det står också i en punkt: 

”Förskolor anpassar sin verksamhet efter krav från hederskulturen – flickor får inte leka med pojkar, manlig personal tillåts inte byta blöjor, kortärmat förbjuds”. 

Den här gången hänvisas det till en tjänsteskrivelse om en undersökning i Malmö, där förskolepersonal lyft hedersproblematik. Förskoleförvaltningen i Malmö stad kommenterar påståendet i ett mejl till Syre:

”Ingenstans i förskoleförvaltningens tjänsteskrivelse nämns att förskolor anpassar sin verksamhet efter hederskultur eller något av de exempel som nämns i handlingsplanen. […] Tvärtom framhålls att ’förskolan måste, inom ramen för sitt uppdrag, säkerställa att barnen inte begränsas eller tas ifrån sina rättigheter’. Granskningen ger exempel på hur hedersnormer kan ta sig uttryck. Två av dessa exempel är att barn av olika kön inte får leka med varandra och att barn inte får bära kortärmat. Dessa exempel beskriver alltså inte en systematisk anpassning från förskolan, utan hur hederskultur kan ta sig uttryck i en förskolemiljö, exempelvis barn emellan eller förmedlat från vårdnadshavare. Påståendet om manlig personal som nekas byta blöja nämns ingenstans i granskningen.”

Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck mot barn i staden har tidigare försvårats genom felaktiga påståenden, vilket redovisas i granskningen, kommenterar förskoleförvaltningen om att undersökningen inte framställs korrekt. På frågan om Kristdemokraternas påståenden kan få några konsekvenser svarar förskoleförvaltningen att det kan försvåra arbetet för personalen och misstänkliggöra verksamheten. 

Granskningen har inte analyserat hederskultur kopplad till religion, så islamism tas inte upp alls. 

”Skilsmässor enligt sharia” 

Kristdemokraternas handlingsplan mot islamism fortsätter att ge exempel på parallella samhällsstrukturer där hederskontext och tystnadskultur stänger ute rättsväsendet. Även här hänvisas till rapporter där religion på sin höjd omnämns.

”Religiösa församlingar avgör skilsmässor enligt sharia och håller kvar kvinnor i äktenskap som upplösts civilrättsligt”, skriver KD och hänvisar till en rapport där det står att eventuell religionstillhörighet gäller kristendom och islam. 

Handlingsplanen tar också upp att ”Iran har använt kriminella nätverk i Sverige för att utföra attacker mot israeliska och judiska mål” och att Eritrea driver in en så kallad diasporaskatt, som riksdag och regering beskrivit som utpressning mot dem som flytt diktaturen. Men Eritrea har inte ett muslimskt styre och fyra trossamfund som är officiellt registrerade erkänns av regeringen: den eritreansk-ortodoxa Tewahedokyrkan, sunnimuslimsk islam, den katolska kyrkan och den evangelisk-lutherska kyrkan. 

– En av de, under ganska många år, mest laddade religiöst kodade konflikterna vi har är mellan två falanger av den eritreansk-ortodoxa kyrkan. Men det är alltså en kristet snarare än islamistiskt kodad konflikt, säger Simon Sorgenfrei, och konstaterar att den har uppmärksammats i media flera gånger utan att få något riktigt stort genomslag. 

Han kommenterar återigen att KD har klumpat ihop ”lite allt möjligt” som de inte gillar och förknippar med invandring. 

– Så här har det varit ganska länge i den politiska debatten. Saker som man tycker är problematiskt med invandring tenderar precis som i den här handlingsplanen att knytas till islam även om det rör kristna, kurder eller någon annan grupp. Utmaningar med exempelvis hedersvåld eller parallella rättsstrukturer finns inte minst bland syrisk-ortodoxa i Södertälje. 

Kan det här få några konsekvenser?

– Det kan få många olika konsekvenser. Framförallt kanske naturligtvis att muslimer känner sig felaktigt beskyllda för massa saker som är problematiska. Det finns också en risk att man missar flera av de här sakerna man säger sig vilja arbeta emot, just på grund av att man fokuserar så mycket på islam och muslimer.

Kan det här sprida fördomar om islam och muslimer? 

– Det kan det naturligtvis bidra till.

Simon Sorgenfrei tycker det är viktigt att frågorna i KD:s handlingsplan tas på allvar. 

– Könsstympning, hedersförtryck, allt det här är jätteviktigt att jobba mot. Men då måste man vara noggrann så att man jobbar på rätt sätt, och de verkar ha slarvat.

Han kommenterar Kristdemokraternas påstående om att förskolor anpassat verksamheten efter krav från hederskultur.

– De har väl gjort analysen att islamism drar till sig uppmärksamhet och att många kommer reagera på det. Men det är klart att det är oansvarigt och potentiellt kontraproduktivt att läsa de här rapporterna på det sättet.

Muslimer utpekade

Amineh Kakabaveh på organisationen Varken hora eller kuvad är inne på samma spår. 

– När det gäller kritiken mot att invandring, hedersförtryck, parallellsamhällen och islamism ibland behandlas som ett och samma problem menar vi att det är viktigt att skilja på olika fenomen. Islamism är en politisk ideologi. Hedersförtryck är ett socialt och kulturellt förtryck som kan förekomma i olika miljöer. Och ibland sträcks ut på grund av religiösa skäl, säger hon. 

Amineh Kakabaveh påpekar att invandring inte är detsamma som islamism och att majoriteten av människor med muslimsk bakgrund inte är islamister. 

– Om olika frågor blandas ihop finns en risk att analysen blir mindre träffsäker och att åtgärderna därmed blir mindre effektiva.

Amineh Kakabaveh konstaterar att sammanblandningen också kan göra att människor som inte har någon koppling till islamism kan känna sig utpekade. 

– Det riskerar att försvåra samarbetet med de många demokratiskt sinnade muslimer, kristna och andra grupper som också vill motverka hedersförtryck och extremism.

Stängda friskolor

Kristdemokraterna radar i handlingsplanen mot islamism upp vad partiet har gjort för att skydda människor från förtryck. Exempelvis att kraven för svenskt medborgarskap skärpts och att det har tagits fram förslag om att invandrare ska kvalificera sig till bland annat barnbidrag och bostadsbidrag. Syre har rapporterat att en stor majoritet av instanserna som tyckt till om förslaget är kritiska och menar att det ökar risken för brottslighet, ekonomisk utsatthet och utanförskap. 

KD tar också upp att statsbidraget till etniska organisationer har avvecklats. Även här har det framförts kritik då föreningar har bidragit till ökad delaktighet i samhället. Exempel på organisationer som påverkades var enligt TT bland annat det serbisk-ortodoxa kvinnoförbundet och Finlandssvenskarnas riksförbund. Många av åtgärderna som listas har svag koppling till islamism.

Kristdemokraterna påpekar också att 22 av 25 friskolor som har stängts ner efter en granskning av konfessionella skolor med extremism- och islamismproblematik har varit muslimska. Civil right defenders har kritiserat att granskningen nästan uteslutande har riktats mot muslimska skolor och att uppgifter som lett till nedstängning har varit vaga. 

Kristdemokraterna skriver att skolor började stängas 2019, i punktlistan för vad partiet har åstadkommit i regeringsställning sedan hösten 2022. Även i listan över vad som återstår att göra tar KD upp åtgärder som redan har vidtagits, som att stoppa offentliga bidrag till organisationer som främjar extremism. 

– Det finns redan regelverk för att försöka förhindra det, säger Simon Sorgenfrei. 

Kritik har också framförts om att KD kunde ha gjort mer i regeringsställning om de verkligen menade allvar och att flera av förslagen är inkonsekventa. Exempelvis vill KD förbjuda slöja i förskola och lågstadiet, men inte i mellanstadiet. 

”Nu rustar vi Sverige starkt med rätt värderingar”, avslutas handlingsplanen.

Vill förbjuda niqab

Ebba Busch har flera gånger kallat Tidöpartierna för ”det blågula laget”. Hon har tagit upp värderingar som en viktig valfråga och påpekat att det är dags att ta ”värderingsstriden”.

Kristdemokraternas särskiljande drag sammanfattades under KD-dagarna i april som fokus på vård, vardag och värderingar. Ebba Busch förklarade också i sitt inledningstal att partiet går till val på att förbjuda burka och niqab i offentliga miljöer. 

– Årtionden av värderelativism – ett förminskande och förnekande av den kristna etiken – det har försvagat grunden för vårt samhällsbygge. Det blir nu smärtsamt synbart i mötet med politisk islam. Jag har valt att kalla detta hot för en kamp mellan burkakrati och demokrati, sa hon.

När handlingsplanen presenterades fick Ebba Busch en fråga från SVT Nyheter Värmland om hur hon ser på religiös extremism inom andra trossamfund. 

– Religiös extremism är ett problem oavsett var den finns någonstans. Men Sveriges stora problem är att vi är rädda för att tala klarspråk om islamism, svarade hon.

Syre har kontaktat några muslimska organisationer för kommentarer om KD:s handlingsplan utan resultat. 

Journalisten och debattören Bilan Osman, som också skrivit krönikor i Syre, gör efter Sverigedemokraternas förslag om slöjförbud på allmän plats ett inlägg på Facebook om hur hon noterar att medier febrilt letar röster för kommentarer, men att dessa röster inte finns kvar. 

– Om vi bara backar bak bandet 13 år, då fanns det en uppsjö av muslimska röster, så då kunde medier höra av sig när som helst till olika moskéer, organisationer eller föreningar. Det som har hänt sedan dess är att alla antingen har hängts ut av medier och kallats för extrema och islamister, eller så har man dragit tillbaka bidragen till dem, vilket gör att de inte ens har kvar människor som kan ha presstalesroller eller någonting, säger Bilan Osman.

”Antimuslimsk politik”

Hon konstaterar att det inte längre finns ett öppet muslimskt civilsamhälle, att ingen vet vilka organisationer som finns eller vad de heter. 

– Det här är en konsekvens av den antimuslimska politik som Tidöregeringen bidragit till de senaste fyra åren.

Bilan Osman menar att det är för sent att prata om konsekvenser av KD:s handlingsplan mot islamism eftersom politiken, som Kristdemokraterna drivit tillsammans med Sverigedemokraterna, redan påverkat samhället. 

– Jag blir ändå lite ledsen över att övriga partier inte har varit hårdare, att man har slängt muslimer under bussen och inte tagit debatten. Jag är rädd för att vi kommer ha ett samhälle där muslimer inte känner sig hemma och som en del av samhället. Det kommer också leda till att muslimer kommer att försöka skapa andra alternativ. Så det som de kritiserar, parallellsamhällen, är det de som skapar, för att de inte har tillåtit människor som är i minoritet att vara en del av det här samhället.

Kristdemokraterna säger att det finns många muslimer som ”delar drömmen om ett fritt samhälle” i handlingsplanen mot islamism. 

– Ja, men vad är islamism då? 

Bilan Osman förklarar att det är en politisk idé som tog form efter Ottomanska rikets fall i början på 1900-talet och har utvecklats till vitt skilda ideologier.

– I Turkiet exempelvis, har Erdogans parti AKP förbjudit slöja vid universiteten, men de kallar sig islamister. Eller pratar vi om IS som är andra sidan liksom, som vill tvinga på människor slöja? Det som är det sjuka med den här debatten är att hade KD varit muslimer så hade de också varit islamister. För islamism är bara en tanke om att man skapar politik utifrån Koranen som källa och det är exakt samma som KD gör, annars hade de inte kallat sig själva för kristdemokrater. Man försöker skapa politik utifrån Bibeln som källa. Att låtsas som att islamister då är annorlunda än dem är sinnessjukt. 

Bilan Osman menar att fokuset på islamism delvis är en projicering eftersom Kristdemokraterna ”kontrollerat sina frikyrkorörelser ganska mycket”, men också ett politiskt spel.

– Kristdemokraterna gör en valkampanj kopplad till muslimer, för de fattar att det här är deras sätt att få in röster. De gör det genom att lyfta frågor om hedersförtryck och de gör det på ett vidrigt sätt, för det finns forskning, och det vet de, som visar att våld i hederns namn inte är beroende av religion på något sätt. 

Hon tar som exempel att kristna i Irak kan uppleva lika mycket hedersförtryck som muslimer i Irak.

– Det här är kulturella saker och det vet KD om, de är inte dumma i huvudet. Samma gäller med könsstympning. De fortsätter prata om könsstympning som en religiös grej.

”Fulknep”

Bilan Osman kommenterar att KD skrivit i handlingsplanen att förskolor anpassar sin verksamhet efter hederskrav, trots att det inte stämmer. 

– Ja, de ljuger, alltså det var länge sedan jag ens orkade kolla upp deras källhänvisningar. 

Hon berättar om hur hon tidigare läste igenom studier KD hänvisade till för att se vad hon hade missat, om partiet trots allt hade någon poäng, men att det var ”waste of time”.

– Samarbetet med Sverigedemokraterna är deras existensberättigande. Har de inte det så kommer de att åka ur riksdagen. Det är bara det det handlar om. Så de kör sådana här fulknep och det är inte ens värt att bemöta.

Amineh Kakabaveh förklarar att Varken hora eller kuvad ser positivt på att man tar hedersförtryck på allvar och vill bekämpa politisk islamism, men att det är oklart vilken effekt en handlingsplan kan få. Hon påpekar också att hon inte har läst handlingsplanen utan uttalar sig om organisationens generella ställningstaganden.

– Vi menar att det finns en motsägelse i att å ena sidan vilja bekämpa islamism, samtidigt som man fortsätter att finansiera religiösa samfund och ett stort antal organisationer som inte alltid upprätthåller demokratiska värderingar eller fullt ut respekterar kvinnors, flickors och hbtq-personers rättigheter.

Amineh Kakabaveh menar att islamismen har fått växa i Sverige medan politiker från både vänster och höger finansierat verksamheter med skattemedel, som muslimska och kristna skolor, och att även utländska aktörer kunnat finansiera eller påverka religiösa verksamheter i Sverige.

– Om dessa grundläggande frågor inte adresseras riskerar en handlingsplan mot islamism att bli verkningslös.

Problematisk paketering

Flera forskare, debattörer och ledarskribenter är överens om att KD:s handlingsplan mot islamism innehåller flera viktiga punkter, men att paketeringen är problematisk. 

”Sverige har på kort tid förvandlats till ett islamistiskt slukhål där självmordsbombare, moralpoliser och kvinnor som tvingas bära burka fyller gatorna. Eller riskerar åtminstone att snart vara där, om man får tro Kristdemokraternas Handlingsplan mot islamism, där partiet lägger fram förslag om hur denna utveckling ska stoppas”, skriver Sydsvenskan i en huvudledare där det konstateras att ”befogad omsorg om människors frihet” blandas med ”överdrifter som faktiskt pekar ut människor som samhällsskadliga på grund av seder och bruk, åsikter och tro.”

Simon Sorgenfrei konstaterar att handlingsplanen också väcker frågor om huruvida Kristdemokraterna verkligen är så seriösa. 

– Många av de här sakerna de listar tycker jag är viktiga frågor och viktigt att våra politiker engagerar sig i. Det är just hur man paketerar det som väcker frågor. Man undrar om Kristdemokraterna faktiskt menar allvar med att jobba mot de här fenomenen eller om det snarare är signalpolitik inför valet, säger han.

En månad efter KD:s handlingsplan tillsatte regeringen en utredning för att ”kartlägga förekomsten av religiös radikalisering i Sverige med fokus på politisk islam”. Syftet är att minska utanförskapet och förbättra integrationen i Sverige. 

– Islamism som politisk idé hotar flera grundläggande värderingar i det demokratiska svenska samhället. Det finns också ett problem med att delar av den islamistiska rörelsen anser att våld både får och bör användas som metod för att främja vissa politiska mål. Det finns alla skäl i världen att utreda politisk islam och infiltration i det svenska samhället, säger Hans Eklind, riksdagsledamot för Kristdemokraterna i ett pressmeddelande. 

Syre har sökt Kristdemokraterna.