62 procent färre plastkorkar skräpar ner i svenska städer sedan kravet på fastsatta korkar infördes. Samtidigt visar nya mätningar att korkar fortfarande är ett av de vanligaste skräpen på stränder längs Västerhavet.
Sedan den 3 juli 2024 ska producenter utforma dryckesförpackningar så att plastkorkar och plastlock sitter fast på behållaren under hela användningen. Kravet är en del av EU:s engångsplastdirektiv för att minska nedskräpningen från engångsprodukter i plast.
Nu visar nationella skräpmätningar som Håll Sverige rent genomfört på uppdrag av Naturvårdsverket 2023 och 2025 att antalet plastkorkar som skräpar ner i svenska städer minskat med 62 procent.
Josefin Carlring, vd på Håll Sverige rent, kallar i ett pressmeddelande den dramatiska minskningen glädjande.
– Varje kork som inte hamnar i naturen är en vinst för miljön. Resultaten visar att vi är på rätt väg – när det blir enklare att göra rätt gör också fler det. Med den nya designen följer fler korkar med till pant, återvinning eller papperskorg i stället för att bli skräp i naturen, säger hon.
Men vid Sveriges västkust är plastkorkar däremot fortsatt ett vanligt fynd. Under 2024 hittades i genomsnitt 144 korkar per 100 meter strand. Året därpå var antalet nästan lika högt – 136 korkar per 100 meter, enligt Håll Sverige rent. En av flera förklaringar är att skräpet vid stränderna kommer från andra länder som inte har korkkrav.
Vid införandet väckte de fastsatta korkarna blandade reaktioner. Vissa lyfte fram att de både minskar nedskräpningen och är säkrare för små barn, eftersom korkarna inte lika lätt lossnar medan andra menade att de gjorde flaskorna svårare att öppna och dricka ur.
