Oro för klimatet gör oss inte handlingsförlamade, visar ny forskning från Institutet för framtidsstudier.
– Oron ökar tvärtom villigheten att göra någonting, säger Gustaf Arrhenius, filosof och vd för Institutet för framtidsstudier till radioprogrammet Klotet i P1.
Tre fjärdedelar av svenskarna är ganska eller mycket oroade för klimatförändringarnas effekter. Och det finns en allmän idé om att oron leder till handlingförlamning, menar Gustaf Arrhenius, filosof och vd för Institutet för framtidsstudier. En ny studie där omkring 15 000 människor från 70 länder deltar tyder på motsatsen, säger han till Klotet i P1.
– Det visade sig att stödet för klimatåtgärder bara ökar ju mer orolig man är, och det gällde alla länder. Det finns ingen handlingsförlamning utan tvärtom, oron ökar villigheten att göra någonting.
En äldre studie som handlar om människor som slutat flyga av klimatskäl ger stöd åt samma sak, säger Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH till P1.
– Ganska många uppgav att just rädsla var det som fick dem att ändra beteende, säger hon.
Oro kan enligt vissa studier leda till passivitet – om människor inte tror att det finns några vägar framåt, påpekar Gustaf Arrhenius. Den som kommunicerar klimatvetenskap bör enligt honom vara saklig med riskerna – och presentera lösningar. FN:s klimatpanel IPCC har historiskt har tonat ned de små, men signifikanta riskerna för katastrofer, säger Gustaf Arrhenius.
– Det är risker där kanske hela mänskligheten går under. Att tona ned detta är fullkomligt irrationellt jämfört med hur vi gör i andra situationer. Det är till exempel osannolikt att ditt hus brinner ned – men ändå köper du en brandförsäkring. Så borde vi också resonera om klimatkrisen.
