Sverige släpper ut för mycket för att klara EU:s klimatmål till 2030. En analys från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att det kan bli dyrt för staten om utsläppen inte minskar snabbare.
Sverige riskerar att missa sina åtaganden i EU:s så kallade ESR-sektor. Den omfattar bland annat transporter och uppvärmning.
Analysen, Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030, är gjord på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. IVL utgår från regeringens klimatredovisning 2025. Där beräknas Sveriges utsläppsgap, alltså skillnaden mellan Sveriges tillåtna utsläpp och de utsläpp som landet väntas ha, till 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter för perioden 2021–2030.
LULUCF handlar om skog och annan markanvändning.
Enligt IVL:s analys kan Sverige täcka en del av gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem. Men det betyder också minskade intäkter för staten, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. IVL uppskattar den kostnaden till fem till åtta miljarder kronor.
Efter det återstår ett gap på 5,8 miljoner ton. Att minska utsläppen så mycket beräknas kosta 11–22 miljarder kronor.
– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL, i ett pressmeddelande.
Att utsläppen minskar ett enskilt år räcker inte. De måste minska tillräckligt snabbt. Annars växer gapet till EU:s klimatmål. Om Sverige missar åtagandet skrivs gapet dessutom upp med åtta procent och förs över till nästa år.
EU-böter, ekonomiska sanktioner, är inte automatiska. De kan bli aktuella först efter ett rättsligt förfarande i EU. Enligt IVL kan det då handla om 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp och upp till 1,4 miljoner kronor per dag.
