Det tycks vila en förbannelse över Socialdemokraterna och kärnkraftsfrågan. Två gånger har den bidragit till att fälla partiet – senast 2022. Nu stundar återigen ett val med energifrågan högt på agendan. Är förbannelsen bruten?
Häggens vita blomblad singlar ned och syrenen är på väg att slå ut när ett par socialdemokratiska valarbetare kränger på sig sina röda västar invid en stormarknad i Malmö. Om några månader stundar val. Men för Drinor Selmani, tidigare förbundsordförande för SSU i Västernorrland, drog valarbetet igång redan i februari.
– Vi är många aktiva och många föreningar runtom i landet. Ju mer tiden går, desto mer mobiliseras den stora sossemaskinen. När vi kommer in i augusti är vi väl igång medan de andra partierna bara precis börjat, säger han.
Blev en valfråga
Inför valet 2022 arbetade maskinen i motvind. Med KD-ledaren Ebba Busch i spetsen hade Tidöpartierna dragit igång en framgångsrik kampanj för att återigen satsa på kärnkraft i Sverige och i februari invaderade Ryssland Ukraina, vilket utlöste energikris i Europa. I opinionen växte stödet kraftigt för kärnkraften som Tidöpartierna effektivt kopplade till de rödgröna partiernas politik och de reaktorer som avvecklats. Drinor Selmani, som då bodde i Sundsvall, minns att mycket av snacket när han knackade dörr kretsade kring just elprisfrågan och kärnkraftens vara eller icke vara.
– Det var absolut i topp tre, säger han.
Det syntes också i opinionen. Mellan valåren 2018 och 2022 ökade stödet för att långsiktigt använda kärnkraft med 26 procent. Så mycket hade den aldrig tidigare vuxit mellan två val i Som-institutets undersökningar. En dryg vecka innan valdagen ändrade partiet sitt svar i SVT:s valkompass, från att ”det vore ganska dåligt att bygga ut kärnkraften” till att ”det vore ganska bra”.
– Man märkte nog vartåt det blåste, konstaterade statsvetaren Sören Holmberg, när Syre intervjuade honom.
Men det var för sent. När dammet lagt sig och valet börjat analyseras konstaterade han att kärnkraften spelat en avgörande roll för Socialdemokraternas valförlust.
– Framför allt bland män var det en viktig fråga den här gången, kopplat till elpriset. Där var sprängkraften.
”Förlorar oavsett”
Det var inte första gången kärnkraften fick partiet på fall. Så skedde också vid den historiska valförlusten 1976, om än på motsatta grunder. Då lovade Centerledaren Thorbjörn Fälldin att avveckla kraftslaget, vilket bidrog till att knäcka Socialdemokraternas 44-åriga maktinnehav. Med valförlusten 2022 hade partiet därmed förlorat två val där kärnkraftsfrågan spelat en avgörande roll, både som förespråkare och som motståndare, skrev Sören Holmberg i en analys efter valet, och konstaterade: ”Socialdemokraterna förlorar oavsett när det är frågan om ett kärnkraftsval”.
En tredje väg?
Kommer historien att upprepa sig eller har partiet hittat en tredje väg? Det positionsskifte Socialdemokraterna gjorde i slutet av valrörelsen 2022 har förtydligats. Partiet ställer sig positivt till ny kärnkraft och har öppnat för statliga subventioner. Till skillnad från Tidöpartierna vill de dock inte ha några nya kärnkraftverk längs kusten, och de ser ett behov av subventioner till havsbaserad vindkraft. Ett tag såg frågan ut att begravas i en energipolitisk överenskommelse med Tidöpartierna. Något som skulle fått den att förlora sin politiska sprängkraft. Men förhandlingarna strandade i september 2025. På en pressträff förklarade Ebba Busch att ”någon partistrateg har kommit in och velat ha kvar den här konflikten”.
– Det har varit både i min sida av politiken och den andra, sa partiledaren.
Hård debatt
Under en partiledardebatt i början av maj var energin och kärnkraftsfrågan också laddad. Men nu kunde både Magdalena Andersson (S) och Elisabeth Thand Ringqvist (C) använda det misslyckade försöket att nå en överenskommelse som slagträ, med hänvisning till att det skulle ge stabilitet och göra det billigare att bygga ny kärnkraft.
– Vi kan inte ha politik som handlar om att vi ska vänta på den som vill minst. Det har vi testat tidigare och det slutade med att man lade ner kärnkraft, svarade Liberalernas partiledare Simona Mohamsson i en replik som kunde ha varit tagen från förra valrörelsen.
Falukorven blev politik
Under 2022 års valrörelse ökade också energi- och bränslepriserna. I ett medialt uppmärksammat pr-trick tog Ebba Busch med sig en falukorv till en debatt – en korv hon sa symboliserar allt som är bra med Sverige, och någonting människor alltid haft råd med. ”Nu kostar den 40 kronor sedan vi fått Magda-priser, Stenevi-skatt och Annie-tillägg på både el och drivmedel”, sa hon och lade skulden på regeringen snarare än omvärldsläget. Även i årets valrörelse är det plånboksfrågor som dominerar i mötena med Malmöborna, berättar valarbetarna.
– Att få ekonomin att gå ihop. Maten, priserna, hyrorna, allting egentligen, säger Shler Bradostin.
– Vi får se om Ebba kommer viftande med falukorven igen och säger att allt blivit så dyrt. De hade tur med hur omvärldsläget var när det var val. Då kunde de skylla på oss. Nu händer något liknande. Men nu är det inte deras fel, säger Drinor Selmani.
Palme vurmade för kärnkraft
Socialdemokratin byggde ut Sveriges kärnkraft under efterkrigstiden. Men under av 1970-talet växte opinionen mot kraftslaget och 1976 förlorade partiet makten efter 44 år.
Centerledaren Torbjörn Fälldin hade då lovat att avveckla kärnkraften till 1985. Löftet bröts och för det fick han en och annan känga av Socialdemokraternas partiledare Olof Palme: ”Ni förespeglar människorna att ni har er uppfattning och lovar väldigt mycket, men sedan vågar ni inte ta konsekvenserna av den uppfattningen därför att konsekvenserna för den svenska ekonomin skulle bli förödande”, sa han under en av svekdebatterna.
Palme svängde efter olyckan i Harrisburg 1979 och föreslog en folkomröstning, där partiet ställde sig bakom en avveckling av de 12 reaktorer som då var i drift, färdiga eller under arbete – på sikt. I slutspurten under valrörelsen 2022 svängde partiet igen och ställde sig positiva till att ersätta avvecklad kärnkraft.
Sopar på bägge sidor
När Syre når Sören Holmberg under våren konstaterar han att det är andra frågor än kärnkraften som dominerar.
– Det är uppe på agendan. Men än så länge inte lika högt uppe på väljarnas agenda.
– Så det kommer avgöras i spurten hur mycket de satsar på den frågan eller om de satsar på lag och ordning, som är den andra starka frågan för Tidöpartierna.
Kan S också ha lyckats desarmera frågans sprängkraft genom att ställa sig mer positiva till den?
– Socialdemokratin försöker sopa gatan på bägge sidor. De accepterar kärnkraft men ta lar samtidigt om att den är dyr och att havsbaserad vindkraft också måste ingå i en överenskommelse. Det är möjligt att den faktorn också spelar in en aning.
Stiltje i opinionen
Till skillnad från upptakten till valet 2022, då stödet kraftigt steg för kärnkraftsförespråkarna, har det rått stiltje i opinionen de senaste åren, berättar Sofia Axelsson, som leder ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet om svenskarnas attityder till klimat, energi och miljö. Samtidigt visar resultaten från Som-undersökningen 2025 att den tydliga majoriteten för kärnkraft som växte fram inför valet 2022 består, ”på alla indikatorer som har med kärnkraft att göra”, även om opinionen dalade något 2022–2023. Men hon konstaterar samtidigt att opinionen 2026 fortfarande är ett ”öppet kort”.
– Det återstår att se, säger hon.
Splittring om kärnkraften
Samtidigt är Miljöpartiet benhårt mot ny kärnkraft. Under den senaste partiledardebatten röstade även Centerpartiet nej på frågan om regeringens kärnkraftsplaner ska fullföljas, till skillnad från Socialdemokraterna som röstade ja och Vänsterpartiet som tryckte på avstod. Ett par veckor efter debatten ryker Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén och tf klimat- och miljöminister Johan Britz (L) ihop i Aktuelltstudion om kärnkraftens framtid.
– Vi vet vad som händer när Socialdemokraterna vill ha makten med hjälp av Miljöpartiet. Då läggs det ner kärnkraft. Men vi måste utveckla kärnkraften. Vi har gått från stopp till start – och det vill Miljöpartiet och Socialdemokraterna sätta stopp för, säger Johan Britz (L).
Programledaren vänder sig till Daniel Helldén och konstaterar att Socialdemokraterna röstade ja under partiledardebatten och vill, tvärtemot Miljöpartiet, att regeringens planer på ny kärnkraft ska fullföljas. Hur ska ni då kunna regera tillsammans? Helldén duckar frågan och konstaterar att Socialdemokraterna ”ofta varit för kärnkraften”.
– Det är inget konstigt.
Inte samma sprängkraft
Om S svängt i takt med opinionen har Miljöpartiet hållit fast vid sin linje. Något som Tidöpartierna fortsätter att utnyttja för att få upp frågan på agendan. Men Drinor Selmani tror inte att de kommer att bli lika framgångsrika i att koppla ihop elpriset med kärnkraften. Dels tror han att Socialdemokraternas mer ”pragmatiska” hållning bidrar till att göra frågan mindre laddad. Men den avgörande orsaken till att han inte tror att det blir ett kärnkraftsval är Tidöpartierna själva.
– De har ju styrt Sverige i fyra år. Kanske är förtroendet inte lika högt då och man köper inte den argumentationen på samma sätt. Jag har fått prata om elpriser som, likt allt annat, har gått upp. Kärnkraften har jag nog aldrig hört en enda person prata om hittills i den här valrörelsen.
Snabba skiften i opinionen
I augusti släpper DN:s politiska kommentator Tomas Ramberg boken, Att dagtinga med sin övertygelse. Den handlar om ”hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen”, skriver förlaget Bonnier.
”Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima”.
