Daniel Helldén: ”Vi kan låna mycket mer till klimatet”

Valrörelsen intensifieras och Syre bjuder in alla partiledare till utfrågningar på Bacchi Syre i Gamla stan. När chefredaktör Lennart Fernström möter Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén handlar samtalet om allt från klimatpolitik till demokratins framtid i ett allt hårdare politiskt klimat.

I Miljöpartiet har de demokratiska idealen en särskild historia. När partiet grundades i början av 1980-talet var tanken att det skulle drivas helt utan fasta ledare. Efter några år infördes dock språkrören som en kompromiss, bland annat efter påtryckningar från medierna. I dag har stora delar av den ursprungliga strukturen förändrats, även om de antihierarkiska idéerna lever kvar, inte minst genom det delade ledarskapet. Lennart Fernström inleder samtalet på Bacchi Syre med att gå tillbaka till partiets rötter: 

Idén var att partiet skulle ha rör som för ut det som partiet i stort bestämmer. Hur är det i dag tycker ni? Ni är ju två stycken men är det annars någon skillnad mellan att vara språkrör och partiledare?

– Jag skulle säga att den stora skillnaden är att det är helt olika partikulturer mellan vårt parti och andra partier, säger Daniel Helldén.

Han beskriver strukturen i Miljöpartiet som att makten i högre grad utgår från förankring än partipiska. När beslut fattas i riksdagsgruppen kan ledamöterna lyfta synpunkter och omröstningar kan avgöra hur partiet ska agera i riksdagen. Språkrören har en annan roll i partiet menar han, men inget egentligt beslutsmandat, annat än om det måste gå ”superfort”.

– Vi måste kommunicera. Sen bygger allting på att Amanda och jag har varit med i Miljöpartiet i 26 år. Vi kan partiet, vi känner partiet runt om i hela landet. Så vi har en bra förankring och vet vad partiet tycker och tänker.

Redo för regering

I de ideologiska rötterna finns en tanke om att maktkoncentration är ett hot mot demokratin, vilket har gjort frågan om regeringsmakt till en känslig fråga i partiet. I dag hörs inte mycket av den debatten, och Daniel Helldén är tydlig med var partiet står när Lennart Fernström frågar hur avvägningen mellan att sitta i regering och att fritt kunna driva opinion ser ut i dag.

– Vi ser det som att regeringen fattar massor med beslut som inte ska upp i riksdagen. Det är så mycket detaljer som man behöver ha kontroll på och kunna styra, så vår bedömning är att vi behöver sitta i en regering. Vi behöver trycka på och förändra och styra det här landet helt enkelt. Jag kan inte se att det skulle gagna någon att vi stod utanför.

Vilka är de största hoten mot demokratin idag och hur orolig ska man vara?

– Hotet kommer från högernationalistiska och fascistiska krafter. Trump är ju inte en diktator, men han arbetar på ett sätt som är nära hur fascistiska ledare har arbetat historiskt.

– Allting snurrar runt honom och han bestämmer. Den svaga ska bort och tryckas ner. 

Daniel Helldén menar att samma tendenser också går att se i svensk politik, till exempel när regeringen rundar remissinstanser och Lagrådet.

– Det är typiskt för de som successivt vill montera ner demokratin, och det här måste vi ha ögonen på. Därför är det så otroligt viktigt också att vi blir av med den här regeringen.

På dagordningen ligger just nu regeringens förslag till grundlagsändring om utökade befogenheter i fredstid, något som Lennart Fernström lyfter som bekymmersamt ur ett demokratiskt perspektiv. Daniel Helldén beskriver förslaget som ”extremt problematiskt” och dessutom onödigt eftersom det redan finns sätt att hantera svåra situationer, vilket vi såg under covid. Även den utökade kamerabevakningen och de större möjligheterna att övervaka människor på internet ses som oroväckande av partiet. Men däremot backar Miljöpartiet den omfattande militära upprustning som nu sker i Sverige, trots sina rötter i fredsrörelsen. 

Vad är egentligen grön försvarspolitik?

– Vi stod bakom den senaste försvarsuppgörelsen och de pengar som går till försvaret. Vi bedömer att läget är allvarligt med hotet från Ryssland. Det är sorgligt att det, som vi ser det, behövs. Men samtidigt var vi hårt drivande för att lägga mycket pengar på civilförsvaret. Och det var ju helt avgörande för att vi över huvud taget skulle gå med på satsningarna. 

Globalt ansvar

Daniel Helldén betonar att Miljöpartiet också vill att Sverige ska vara en stark röst för FN som en central aktör i internationella sammanhang, och för ett generöst bistånd.

– Det är också en viktig del av att stärka länders demokratiarbete och se till att det inte blir kriser och krig runt om i världen. Vi tycker att Sverige ska vara en stark röst i de sammanhangen också, och där vet vi att den här regeringen har monterat ner ett stort antal ambassader för att de tycker att det som händer i de där länderna inte påverkar oss. 

Lennart Fernström undrar om hotet från Ryssland verkligen är så stort att det är rimligt att lägga ”ofantliga pengar” – som 20 procent av statsbudgeten – på försvaret. 

– Det är klart att klimathotet är mer överhängande för hela världen. Vi har två enorma kriser samtidigt. Krisen när det gäller kriget i Ukraina, och Iran, är en annan fråga. Klimatkrisen är högst upp, därför ligger det mesta av vår politik på klimatområdet.

Men inte pengamässigt? 

– Jo, vi har mer pengar som vi budgeterar för klimatområdet, men det finns ingenting att backa upp där för att de andra inte gör det. Det är något vi får driva sen i regeringsställning.

Miljöpartiet anser att det är fel att låna till löpande utgifter som nu sker när det gäller till exempel krigsmateriel. I stället bör sådana kostnader finansieras genom en beredskapsskatt, som framför allt riktas till de rikare i samhället. Dessutom bör inte skatterna sänkas i ett sådant här läge. Samtidigt anser Daniel Helldén att det är rimligt att låna till klimatinvesteringar, där stora belopp kommer att krävas framöver.

– Det handlar om järnvägen, elsystemen, energieffektiviseringar, klimatanpassningar. Vi säger att Sverige kan låna. Vi har en låg statsskuld, vi kan skruva upp den till 50 procent utan problem och ändå vara bäst i klassen i Europa. 

Men inte har ni i någon budget varit i närheten av 20 procent av statsbudgeten?

– Nej, därför att vi har lånat. Vi vill ha en investeringsbudget. Första steget handlar om 100 miljoner om året i sådana investeringar och det där kommer behöva skruvas upp. Så det är inte så att vi tycker att det är jättekul att vi behöver lägga en massa pengar på försvaret.

Men behöver… det låter som ni inte har ett val. Vad ska den som tror på nedrustning i dag rösta på?

– Jag skulle rekommendera att rösta på Miljöpartiet.

Då får man de facto en upprustning… 

– Vilket parti skulle du rösta på istället? Vi driver hårt att vi ska arbeta just med civilförsvaret, med diplomati, med förhandlingar och FN, biståndet och så vidare. I det här läget så trängs man in i ett hörn på grund av det världspolitiska läget men det betyder inte att vi har släppt vår grundläggande ideologi, det är klart att vi vill arbeta för fred och frihet.

Lennart Fernström undrar sedan om Miljöpartiet, om de får makten, vill återgå till den migrationspolitik som gällde före den stora omsvängningen 2015.

– Vi befinner oss i ett helt annat läge migrationsmässigt. I EU har migrationspakten börjat gälla nu. Där man sätter upp gränser på ett helt annat sätt och sen ska man förmedla eller fördela de flyktingar som kommer mellan länderna på något solidariskt sätt. Vi anser fortfarande att vi ska ha en solidarisk och human flyktingpolitik. Det är helt grundläggande. 

Värna asylrätten

Daniel Helldén berättar att Miljöpartiet vill värna asylrätten och öka antalet kvotflyktingar, som regeringen nu minskat. 

– För vi har den möjligheten att ta hand om dem. Vi tycker när det gäller migrationspolitiken att det som man håller på med nu är helt vansinnigt. 

Han nämner bland annat tonårsutvisningarna, de tillfälliga uppehållstillstånden och delar av den nya medborgarskapslagstiftningen som ”hopplös politik”.

Och om det nu blir aktuellt med en S-regering där ni ingår, hur prioriterat kommer det här vara? Socialdemokraterna står väldigt nära Tidöpartierna i den här frågan.

– Det är klart att det är prioriterat. Jag brukar säga att Socialdemokraterna inte är en monolit som inte går att knuffa på. När det gäller till exempel tonårsutvisningarna så ändrade de sig.

Det var väl mycket i opinionen som fick fart på det där. 

– Ja, absolut. Och där var vi en del, precis som civilsamhället, och drev det.

Lennart Fernström lyfter en rad andra politiska områden där Daniel Helldén klargör partiets position. Det handlar till exempel om individens rätt att bestämma över sin egen kropp, där utgångspunkten för Miljöpartiet är självbestämmande, och narkotikapolitiken, där partiet vill se en mer pragmatisk hållning till beroendevård och avkriminalisering.

En systemkritisk fråga som var central under partiets tidiga år, men som i dag är mer nedtonad, är tillväxten. Medan traditionell ekonomisk politik ofta utgår från att ökad produktion och konsumtion är önskvärd, har gröna rörelser återkommande varnat för att oändlig tillväxt inte är möjlig på en planet med begränsade resurser. Är det dags att bromsa tillväxten nu, undrar Lennart Fernström, eller har vi fortfarande marginaler kvar?

– Om tillväxt är att nyttja resurser mer och mer, ändliga resurser, så är ju inte det hållbart. Vi vet när på året som resurserna är slut, vi vet hur många jordklot vi gör av med varje år. Vi säger att Sverige vinner på grön politik. Vi anser att vi kan ställa om samhället och göra det på ett smart och rättvist sätt. Det går inte att ha en tillväxt på det sättet som traditionella ekonomer pratar om. Det blir en katastrof av det.

Samtidigt vill Miljöpartiet låna pengar till gröna investeringar och satsa 15 miljarder kronor på elbilar, påpekar Lennart Fernström, vilket enligt honom skulle innebära omkring 400 000 nya fordon. Enbart produktionen av dessa beräknas ge upphov till över 10 miljoner ton koldioxid. Dessutom kräver elbilar lika mycket utrymme som fossilbilar, samtidigt som deras tillverkning förutsätter stora mängder metaller och andra råvaror.

Allt det där håller ju igång hjulet. Så när är det dags att på riktigt börja prata om en planerad minskning av produktion och konsumtion?

– Vi har lagt ett stort antal förslag när det gäller hur vi kan få ett mer cirkulärt samhälle, och där måste vi vara först och se till att det kommer på plats.

Daniel Helldén framhåller att omställningen inte handlar om att fortsätta konsumera som tidigare, utan om att använda resurserna mer effektivt och cirkulärt. Han lyfter bland annat fram möjligheten att återvinna kritiska metaller ur gruvavfall och försvarar partiets satsning på elbilar med argumentet att de på sikt är bättre för klimatet än nya fossilbilar. Samtidigt betonar han att omställningen också kräver investeringar i järnväg och kollektivtrafik för att minska bilberoendet där det är möjligt.

Lennart Fernström invänder att restprodukter inte kommer räcka till hela den gröna satsningen, utan den bygger på att vi antingen öppnar nya gruvor eller importerar från andra länder. Något helt tydligt svar på var gränsen går för en hållbar tillväxt ger Daniel Helldén inte, men han bekräftar att brytning av nya metaller kan bli nödvändigt om de återvunna inte räcker. Samtidigt tror han att minskat bilberoende, bättre kollektivtrafik och teknisk utveckling kan göra samhället mer hållbart. Trots invändningarna mot att grön omställning också kräver stora mängder resurser är han optimistisk.

– Vill man och kan och vet var man ska ta vägen någonstans, då kan man göra storverk på det här området.

Lennart Fernströms sista fråga rör en av hans egna profilfrågor, som han driver i rollen som ansvarig för Syres ledarsida: basinkomst. Han påminner om att Daniel Helldén tillsammans med två partikollegor för några år sedan lämnade in en motion till riksdagen om att utreda möjligheterna att införa basinkomst.

Det är en idé som har utretts och diskuterats i många gånger i partiets historia. Var står partiet i frågan idag?

– Just nu pratar vi mer om fyradagarsvecka som ett sätt att förändra arbetslivet och trygghetssystemen.

Daniel Helldén menar att partiet vill utreda en basinkomst, men att fyradagarsvecka för närvarande är en högre prioriterad reform.

Så då kan det bli basinkomst också?

– Vi tar det i nästa steg.