I skolan lär sig eleverna, bland mycket annat, att interagera med sin omvärld. Den uppgiften borde vi ta på större allvar, skriver Carl-Johan Rosén, när skolan och skolbyggnaderna utformas.
DEBATT. Skolans uppgift är att förmedla ett koncentrat av de mest värdefulla kunskaper och insikter som mänskligheten hitintills erövrat till nästa generation. Att detta sker på ett välfungerande sätt är en fundamental förutsättning för vårt framtida samhälle.
Inse vilken central roll lärarna har i denna process. Lärarna är de vuxna som barn och ungdomar möter under längst tid, under hela sin uppväxt, om vi bortser från föräldrarna. Notera – under hela sin uppväxt! Lärarnas uppgift är storslagen och oerhört viktig.
Dessutom utgör skolbyggnaden de rum, förutom hemmet, som nästa generation tillbringar längst tid uti, under hela sin uppväxt. I den nuvarande skolan förekommer ett antal skolämnen: matte, bild, svenska, historia etcetera. Men något som vi har haft svårt att fånga in som ”ämne” berör troligen det mest basala vad gäller oss människor:
• vår förmåga att interagera med varandra
• konfliktlösning, rättvisa, relationer, empati, utanförskap, vänskap etcetera
• erfarenheter från psykologi och filosofi, som borde vara självklara kunskapsfält för nästa generation att besöka.
Vi utvecklas i samspel
”Kunskaper” om det sociala samspelet har en tendens att inte uppmärksammas annat än när tydliga problem uppstår. Konfliktlösning borde därför vara något mycket centralt att utveckla och fördjupa förståelse för. Det stora dilemmat är att de, som behöver denna sociala massage mest, ofta får minst.
Skolan har under årens lopp hanterat avvikelser från ett gott och förväntat uppförande med olika tillrättavisningar. Skamvrå, aga, kvarsittning, utvisning till korridoren etcetera.
1958 förbjöds aga i skolan. Innan dess var det många barn som fick örfilar, luggningar och emellanåt piskades. 1979 instiftades agalagen, innan dess var det tillåtet att slå barnen i hemmet.
Det är genom mötet och samspelet med de andra som vår sociala förmåga utvecklas. Av denna anledning är det viktigt att många välfungerande vuxna arbetar i skolan. Samhället är ett gemensamt projekt och vi är fullständigt beroende av de andra. Ingen klarar sig själv!
Många tycks ha svårt att ta detta till sig. Den som inte förstår detta föreslår jag att, utan hjälp av någon annan, pröva att laga sina tänder med instrument, som hen tillverkat av de råvaror som hen hämtat i skogen eller grävt fram ur marken. Lycka till!
Satsa på barn och unga
Skolans verksamhet ger utdelning i framtiden. Vi vet i dag, att den misshushållning som nu förekommer skapar betydande framtida kostnader.
Notera tillståndet i dag vad gäller skolan. Ingen skola är perfekt. Alla resurser som plockas bort från verksamheten kan beskrivas som förluster. Trots detta omnämns stora ”verksamhetsförluster” som vinst – för ägarna!
Det är en ren och skär dumhet som råder, när vi inte satsar på barnen och de unga. Vi har enorma resurser, allt annat är struntprat. Däremot är resurserna mycket ojämnt fördelade mellan det privata och det gemensamma.
Egentligen är det mycket märkligt att våra makthavare inte förstår att skolan handlar om framtiden. Eftersom tillståndet är som det är, utgår jag ifrån att våra beslutsfattare inte vet, för i annat fall hade de förhoppningsvis agerat annorlunda.
Förslag för framtiden
Vi har alla, både på den gemensamma och den privata sidan, allt att vinna på att denna insikt resulterar i handling. Här följer några förslag för att minimera de problem som uppstår när unga människor saknar förmågan att interagera på ett positivt sätt med de andra och som dessutom utvecklar skolans förmåga att ge nästa generation en bättre möjlighet att forma framtiden.
• Klasserna bör inte ha fler än 15–17 elever. Skolan inte fler än 250–300 elever.
• Lärarna ska erbjudas psykoanalys eller support från psykoterapeuter eller liknande för att ständigt kunna möta eventuella problem.
• Assistenter ska finnas för att möta elever med behov av särskilt stöd och för att vid behov även kunna hjälpa lärarna.
• Det ska finnas vaktmästare som ständigt har praktikanter.
• Fortbildning för lärarna och övrig personal en halv dag i veckan.
• Byggnaden ska vara uttalat ekologisk och tydligt ”berätta” om detta för eleverna.
• Taken ska vara gröna eller täckta av solpaneler.
• Synlig infrastruktur som beskriver varifrån vattnet och värmen kommer.
• Platsens relation till den lokala historien redovisad i kartor och bilder tillgänglig i entrén.
• Skolbyggnaden i sig ska vara genomarbetad, också utifrån ett pedagogiskt och existentiellt perspektiv.
• Ett astronomiskt observatorium på taket. Flera av skolorna i Stockholmstrakten har det i dag – men många av dessa nyttjas inte.
• Kanske en ”vägvisare” som anger avstånd till Paris, Tokyo, Kiruna eller liknande platser. Och ett tydligt fotografi från skolans antipod.
• Exempelvis ordningsbrytningar som vidgar tankarna och föreställningen om världen. En ledstång som avslutas med en påtaglig förhöjning skapar förvåning och ett ögonblicks närvaro.
• Skolan skulle kunna ligga i anslutning till ett äldreboende för att skapa kontakt mellan generationerna. Det finns säkert många äldre som vill berätta om sina livserfarenheter för skolans elever.
• Lärare ska naturligtvis ha arbetsrum jämförbara med gällande kontorsstandard. Det innefattar även utrustning. Lärarnas löner ska ligga på samma nivå som i våra grannländer – gärna något över.
• Matsalen, restaurangen, ska ha en pedagogisk funktion och introducera eleverna till världens alla matkulturer. Restaurangen kan dessutom kunna vara öppen för eventuella närliggande äldreboenden eller fungera som en vanlig restaurang på kvällar och helger.
• Eleverna ska naturligtvis också hjälpa till att städa skolan.
• Skolträdgård med odling? Växthus? Kanske även bostäder finns i direkt anslutning till skolan. Skolan kan även vara en plats där utställningar och evenemang av skilda slag äger rum. Där kan finnas möjligheter för föreningar att hyra in sig.
• Att skolan är ett lokalt kulturcentrum borde vara en självklarhet. Etcetera.
