Sverige ska få fröbank för vilda växter – för att klara klimatförändringarna

Europas natur har det tufft. Mer än 80 procent av livsmiljöerna är i dåligt skick. Senast år 2030 ska EU:s medlemsländer ha restaurerat 20 procent av unionens land och hav, och alla ekosystem som är i behov av det ska vara restaurerade till 2050, enligt EU:s naturrestaureringsförordning. 

För att genomföra förordningen behöver vi jobba på ett nytt sätt, anser Mats Havström, forskningschef på Göteborgs botaniska trädgård.

– Historiskt sett har man fokuserat på naturområden i form av skyddade områden och reservat, men nu behöver vi titta på all mark i hela landskapet – jordbruk, skogsbruk, hav och urbana miljöer med gammal industrimark och så vidare, och se att de hänger ihop till en helhet, säger han.

På Västra Götalandsregionens initiativ får Sverige nu ett centrum för naturrestaurering, tänkt att fungera som en plattform som samlar forskning, naturvård, utbildning, livsmedelsproduktion och innovation kring bevarande av arter och naturrestaurering.

Klimatförändringar skapar nya behov

En central del är en fröbank för vilda växter i Göteborgs botaniska trädgård, och fröodling och uppförökning av växterna vid Naturbruksskolan Uddetorp i Skara.

– Klimatförändringar och markanvändning gör att många arter försvinner. Om vi ska restaurera natur behöver vi tillgång till rätt genetiska resurser – det räcker inte med skyddad natur i reservat, utan man behöver också säkra biologisk mångfald i olika genbanker, förklarar Mats Havström.

Målet är att 75 procent av de hotade arterna i Sverige ska finnas i den nya fröbanken för vilda växter, något som redan finns i Finland och Norge, berättar Mats Havström.

– Det här är inget nytt globalt, men i Sverige ligger vi långt efter. 

Först ut i Centrum för naturrestaurering är att utveckla metoder för uppförökning och naturrestaurering av hotade arter, där 15 växtarter testas, i ett projekt kallat ”Wild out west – artbevarande för naturrestaurering”. Förutom fröväxter ingår fjärilar, som fetörtsblåvinge och fiskar som den utrotade atlantstören.

Samtidigt ska fröbanken byggas upp, i samarbete med andra nordiska fröbanker och Millenium seedbank utanför London, som är världens största fröbank för vilda växter. 

– Många tolkar kanske fröbank som nåt väldigt statiskt, men man gör hela tiden groningstester och förökar upp växterna. Vi tittar på allt från hur man samlar i fält till hur man får bra genetisk representation, säger Mats Havström.

Vikten av variation

Den genetiska variationen, alltså variationen av gener och DNA inom en art eller population, är vilda växters främsta sätt att anpassa sig till klimatförändring, eftersom vissa individer då har de gener som krävs för att klara de nya förhållanden som värmeböljor, torka och sjukdomar kan föra med sig.

– Att samla in och beforska genetisk variation är en diskussion som nästan inte har påbörjats i Sverige, säger Mats Havström.

Han fortsätter.

– Vi får frågor från alla möjliga håll, till exempel från nordligaste Sverige där samerna har märkt att renhägnen inte står pall riktigt. Det räcker inte att bevara arterna som finns på platsen i dag, för de kommer inte att klara klimatet vi har om 50 år. 

”Behövs mer resurser”

Den svenska regeringen försökte stoppa EU:s lag om naturrestaurering, och har även bett myndigheterna att lägga sig på en absolut miniminivå när lagen nu ska genomföras i Sverige, vilket Syre rapporterat om tidigare. 

Hur ser du på möjligheterna för Sverige att leva upp till EU-förordningen med nuvarande politiska ledarskap?

– Jag tror att många regeringar i Europa försöker göra den tolkning som blir billigast för dem och det gäller Sverige också, helt klart. Vi måste satsa mycket mer resurser. Det har kommit ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket att utreda näringslivets möjligheter att bidra till biologisk mångfald, och det är vällovligt. Men vi skulle önska ett liknande uppdrag till oss och andra offentliga aktörer, säger Mats Havström.