Svenska potatisgårdar har dubbelt så höga halter av PFAS-kemikalien TFA i sitt dricksvatten som andra gårdar. Det visar en ny studie från Hushållningssällskapet som också uppmätt hur höga halter av kemikalien som finns i potatisen.
Stora mängder bekämpningsmedel som kan brytas ned till den ultrakorta PFAS-kemikalien TFA besprutas på svenska grödor varje år. Kemikalien är extremt lättrörlig och beskrivs som en evighetskemikalie, då den i princip inte bryts ned. Potatis är en av de grödor där medlen som kan brytas ned till TFA används mest. Ny forskning visar nu hur mycket som tas upp av potatisen – och hur mycket som följer med ned i dräneringsvattnet, samt hur mycket lantbrukarnas eget dricksvatten är förorenat av kemikalien.
Resultatet?
• Högre PFAS-halter i dricksvatten på gårdar med potatisodling, 1531 nanogram (miljarddels gram)/liter mot 666 nanogram/liter på gårdar utan potatisproduktion.
• Högre PFAS-halter i dammar, bäckar och andra vattenmiljöer på potatisgårdar.
• Högre PFAS-halter i åkerjord på gårdar som odlar potatis.
• Högre PFAS-halter i fält där potatis odlats det senaste året jämfört med fält där potatis odlats för två eller tre år sedan.
• Ungefär dubbelt så hög halt av TFA i potatis behandlad med PFAS-medlet fluazinam, 10 mikrogram (miljondels gram)/kilo jämfört med potatis odlad utan fluazinam.
• Kraftigt förhöjda halter av TFA i dräneringsvatten cirka 1–1,5 månad efter skörd, med som högst 8900 nanogram/liter
Globalt pekas fluorerande gaser som sprids med luftströmmar och regnar ned vara den största källan till TFA i vår miljö. Sådana används i bland annat luftkonditionering och värmepumpar. Men under jordbruksområden antas också bekämpningsmedel vara en betydande källa, vilket studien kan ses som ytterligare ett bevis på.
Misstänks kunna skada foster
Ämnet utvärderas för närvarande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, efter att Tyskland föreslagit att det ska klassas som reproduktionstoxiskt 1B. Det vill säga att det förmodas kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet. Men utifrån ett förslag om nytt acceptabelt intag (ADI), uppträder hälsoeffekterna vid nivåer som vida överskrider den samlade exponeringen från mat och dricksvatten i dagsläget.
– Det handlar om att man ska dricka över 1000 liter vatten per dag. Icke desto mindre är det viktigt att bevara grundvattenresurser för framtida generationer. Men som en del av riskkommunikationen så ska vi vara tydliga med att det inte finns några skäl till att vara bedrövad över den exponering som finns i dagsläget utifrån den kunskapen som vi har i dag, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen i samband med ett seminarium, där resultaten från Hushållningssällskapets studie diskuterades.
Under samma seminarium pekar han samtidigt på att halterna ökat dramatiskt i miljön. Rester av bekämpningsmedel ska inte överskrida 0,1 mikrogram per liter i grundvatten. Det är en brandvägg för grundvattnet, som ska skydda en av våra mest värdefulla resurser. Men för TFA överskrids gränsvärdet. Så även om halterna enligt dagens kunskapsläge inte bedöms innebära en risk för människor, har den snabba ökningen fått myndigheternas röda lampor att lysa, inte minst för att TFA är mycket persistent och kan fortsätta ansamlas i miljön och grundvattnet över tid.
Förbud diskuteras
Efter att Danmark upptäckt förhöjda halter i grundvattnet och genomfört en stor studie beslöt landet sommaren 2025 att förbjuda bekämpningsmedel med sex aktiva PFAS-ämnen som konstaterats brytas ned till TFA. Danmarks beslut tvingar också Sverige att överväga ett förbud, då vi ingår i samma växtskyddszon. Kemikalieinspektionen har meddelat att de avser ta ett beslut senast i april 2028. Blir det ett förbud får lantbrukarna därefter anstånd att använda medlen i 18 månader. Men för flera andra aktiva ämnen inväntar myndigheten ett EU-beslut, för att svenska lantbrukare inte ska få en snedvriden konkurrens.
– Nya vetenskapliga rön kan ändra vår ståndpunkt, säger Mats Allmyr.
Gick under radarn – anses nu ”relevant”
TFA har tidigare inte setts som en relevant metabolit (nedbrytningsprodukt) av bekämpningsmedel. På så sätt har det inte omfattats av det gränsvärde på 0,1 mikrogram som innebär att bekämpningsmedel som bidrar till att det överskrids inte ska tillåtas, varför det gått under myndigheternas radar. Nu utvärderas det av den Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA). Men enligt EU-kommissionen ska det redan nu ses som toxikologisk relevant och ingå i riskbedömningar i enlighet med befintliga krav i växtskyddsmedelsförordningen, särskilt med hänvisning till den extrema persistensen och den höga risken för att oåterkalleligt förorena grundvatten. Därför utgår nu Kemikalieinspektionens tillsvidare från att TFA ska betraktas som en relevant metabolit och att gränsvärdet 0,1 mikrogram ska gälla.
Kemikalieinspektionen/Mats Allmyr
