På torsdag och fredag står Sverige värd för Natos årliga informella utrikesministermöte. Samtidigt varnar Svenska freds för flera oroväckande tendenser, som man noterat sedan Sverige blev medlem i Nato.
– Mycket går i fel riktning, säger ordförande Kerstin Bergeå.
Det har rapporterats flitigt i medierna om förberedelserna inför Natotoppmötet där en rad utrikesministrar kommer att samlas i Helsingborg under torsdagen och fredagen. Men det talas desto mindre om den utveckling som har skett för Sveriges del sedan Sverige blev medlemmar i Nato, menar Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå.
— Det är tydligt att Nato inte gör oss säkrare, tvärtom. Sedan Natomedlemskapet kan vi se hur flera av de saker vi varnat för nu har slagit in, säger hon.
Bland annat handlar det om att de svenska kostnaderna för försvaret ökar kraftigt. Det senaste exemplet syntes under tisdagen, när regeringen meddelade att Sverige ska köpa fyra fregatter från Frankrike. Detta är betydligt större fartyg än de Sverige har i dag, och i praktiken ett val som gjorts för att uppfylla Natos krav, och som beräknas kosta över 40 miljarder kronor.
– Det är en påtvingad felprioritering och en del av Natos förmågemål. Statsministern säger såklart att de kan skydda Östersjön. Men de kommer rimligtvis, på grund av utformningen, vara menade mer för att gå på Atlanten. Det är miljarder av svenska skattebetalares pengar som numera går till utgifter som snarare bestämts av Nato än av svenska beslutsfattare. Visserligen ingår detta beslut säkert i de fem procent av BNP som Natomedlemsländer tvingats upp till av Trump att lägga på upprustning, säger Kerstin Bergeå.
Krigföring från Sverige
Att fem procent av BNP ska läggas på försvaret är numera ett mål för Sverige. Men för bara några år sedan var det något som den förre försvarsministern varnade för.
– Peter Hultqvist varnade för att om vi inte går med i Nato så kommer vi behöva öka försvarsutgifterna upp till 5 procent. Och det är precis det vi tvingas göra just nu, för att blidka Donald Trump och få USA att stanna i alliansen.
En annan fråga som det talats väldigt lite om är att riksdagen den 15 juni ska rösta om att flytta över ytterligare makt från riksdagen till regeringen. Regeringen väntas då få befogenhet att fatta beslut om andra länders möjlighet att bedriva krigföring från Sverige, även om inte Sverige är hotat.
– Det har knappt varit någon debatt alls om detta. Men det är en demokratisk fråga när man flyttar makt från de folkvalda i riksdagen till regeringen. Och det handlar ju om att utsätta Sverige för fara, genom att man dras in i krig, säger Kerstin Bergeå.
Förskjutning
Svenska freds har också kunnat se en förskjutning när det gäller Sveriges inställning till kärnvapen på svensk mark.
– Det är en allvarlig omställning i kärnvapenfrågan. Vi har gått från att förespråka nedrustning till att nu diskutera kärnvapen på svensk mark. Det leder ju till en legitimering av kärnvapen och att Sverige själva blir en måltavla för andra länders kärnvapen.
I debatten innan Sverige gick med i Nato så försäkrade politikerna att det går att driva nedrustning inifrån Nato, påpekar Kerstin Bergeå.
– Men tvärtom ser vi nu motsatsen.
Dessutom ökar vapenexporten, konstaterar Svenska freds. Tittar man på exempelvis Turkiet, så har Sveriges vapenexport dit ökat med hundra procent under 2025. En process som startade redan under Sveriges ansökningsprocess till Nato, då Turkiet krävde att Sverige skulle återuppta vapenexporten till landet.
Röst som tystnat
Dessutom har Sverige blivit tystare som fredsröst, menar Svenska freds. Under den senaste utrikesdeklarationen som utrikesministern gjordes så nämndes inte ordet kärnvapen alls.
– Kärnvapennedrustning som en utrikespolitisk prioritet har nämnts senaste 30 åren, men i år fanns det inte med. Dessutom har regeringen valt att inte heller skicka någon minister till icke-spridningsavtalets översynskonferens som pågår just nu i New York och avlutas på fredag. Det är tydligt var prioriteringarna ligger, när regeringen väljer att inte dyka upp på ett av FN:s viktigaste möten och istället prioriterar Natomötet i Helsingborg.
– Kan man kritisera alliansens medlemmar? Vi har varnat för att Sverige kan bli en tystare röst när det gäller att konsekvent stå upp för folkrätten och det har vi tyvärr sett ske…
En annan fråga som är oklar är vad som kommer att hända med värnpliktiga. Kan de komma att tvingas strida för andra Natoländer? Det är en fråga som just nu utreds.
– Två situationer där det finns frågetecken kring vad som ska gälla är i en krigssituation då Natos artikel fem aktiveras eller vid operationer i fredstid för att bevaka Natos territorium och bidra till avskräckande arbete, säger Kerstin Bergeå.
