Hormonstörande ämnen i sju av tio svenska jordgubbar

Likt febrilt arbetande budbärare ger hormoner cellerna kritisk information. Rubbas systemet kan det påverka barns utveckling, samtidigt som systemet är känsligt. Vissa ämnen kan i små doser härma hormoner eller blockera så att cellerna får fel signaler – eller inga alls. Därför valde EU att 2018 skruva upp skyddet och hormonstörande egenskaper likställdes i växtskyddslagstiftningen med andra farliga egenskaper, såsom cancerogenitet. Det innebär att ämnen som huvudregel ska stoppas om rester kan uppmätas i livsmedel, en så kallad ”stupstock”. Det oavsett om man i tester kommer fram till att ämnena inte ger farliga effekter vid den exponering som människor utsätts för via bekämpningsmedel.

– Att använda dessa stupstockskriterier är ett politiskt beslut för att uppnå en hög skyddsnivå, som ger uttryck för osäkerheter i den vetenskapliga bedömningen. Samma osäkerheter i bedömningen gäller för alla typer av effekter, men konsekvenserna blir som störst för dessa allvarliga typer av livslånga effekter, därav den restriktiva synen på osäkerheterna, säger Axel Mie, kemist och forskare vid Stockholms universitet. 

Ämnen dröjer sig kvar

Men två ämnen som identifierats som hormonstörande dröjer sig kvar på marknaden. Ämnena får användas i Sverige för att bland annat förlänga lagringstiden för äpplen och hindra svampangrepp i hallon- och jordgubbsodlingar. Syre har begärt ut resultat från de stickprover som Livsmedelsverket gjort för resthalter av de båda ämnena i livsmedel under 2024–2025. 16 av 25 stickprov från svenska jordgubbar hade mätbara halter av svampmedlet fludioxonil, identifierat som hormonstörande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i december 2024. I prover från äpple var det 6 av 13 som innehöll fludioxonil, och i päron 2 av 5. Åtta av de 25 testade proverna från jordgubbar innehöll svampmedlet cyprodinil, identifierat som hormonstörande av Efsa i februari 2025. Flera prover innehöll båda ämnena, och ett prov innehöll ytterligare ett ämne som identifierats som hormonstörande men fasats ut i maj 2025. I alla stickprover på svenska grödor hade halterna av ämnena en stor marginal till de gränsvärden för livsmedel som ska säkerställa att konsumenterna inte utsätts för hälsorisker. De sattes innan ämnena identifierades som hormonstörande av Efsa. Men Anneli Widenfalk, toxikolog på Livsmedelsverket, säger att värdena inte är daterade.

– Man använder alltid den hälsoeffekt som uppstår vid lägst dos vid fastställande av hälsobaserade riktvärden. För dessa ämnen uppstod de hormonstörande effekterna i djurförsöken vid högre doser än andra effekter som de nuvarande hälsobaserade riktvärdena, och därmed gränsvärdena, är satta på. Därmed täcks eventuella hormonstörande effekter in.

Livsmedelsverket: Ingen risk

Widenfalk gör ett räkneexempel utifrån fludioxonil. Skulle vi äta jordgubbar med halter vid det maximalt tillåtna gränsvärdet av ämnet (i proverna var halterna minst 50 gånger lägre) hade vi behövt äta sju kilo jordgubbar om dagen för att komma upp i ett teoretiskt ADI, acceptabelt dagligt intag. Ett värde som sätts utifrån den högsta dos som inte ger effekt under djurförsök (i detta fall hormonpåverkande effekter) och sedan delat på hundra, för att ta höjd för osäkerheter. 

– Gränsvärdena för resthalter i livsmedel sätts alltså med stora säkerhetsmarginaler. Så därför känner jag mig ganska säker på att säga att det inte är en risk för hormonstörande effekter för konsumenter.

Och det gäller barn och gravida också, för båda ämnena? 

– Ja.

Bekämpningsmedel med både fludioxonil och cyprodinil är också tillåtet på hallon- och björnbärsodlingar. Varför har det inte gjorts några stickprover där? 

– Livsmedelsverkets kontroll är riskbaserad och fler prover tas från det vi, och särskilt barn, äter mycket av. Dessutom har vi fått mindre resurser för provtagningen på senare år, så det är inte lika många prover som tas som tidigare. Hallon och björnbär är inget vi konsumerar stora mängder av, säger Widenfalk som också pekar på att företagen har ett ansvar att varorna de säljer respekterar gränsvärden och att de har en egenkontroll.

”Vill ha så låg exponering som möjligt”

EU:s försiktighetsprincip utgår från ämnets inneboende egenskaper – om det kan störa hormonsystemet ska det som huvudregel inte tillåtas. Livsmedelsverkets riskbedömning, baserad på Efsa:s slutsatser, utgår istället från exponering: hur mycket människor utsätts för det och vid vilka doser effekter uppstår i studier. Det gör att ett ämne som ska förbjudas på grund av sina farliga egenskaper samtidigt kan anses säkert vid normal konsumtion utifrån vad man vet om det. 

Hur ska konsumenter förhålla sig till att samma ämne kan förbjudas inom EU och samtidigt bedömas som säkert vid normal konsumtion?

– Användning av växtskyddsmedel är något som vi har möjlighet att godkänna och reglera och man har fattat beslut inom EU att hormonstörande växtskyddsmedel inte ska godkännas som växtskyddsmedel. Sedan finns det ju andra föroreningar i miljön som kan hamna i maten, som det är svårare att bli av med. Så på så sätt är det en försiktighetsprincip att minska mängden som man får i sig totalt sett av den typen av ämnen. Det är ju inte bara bekämpningsmedel som kan ha hormonstörande egenskaper, det kan vara naturliga ämnen som mögeltoxiner samt dioxin och andra föroreningar, så det är klart att man vill ha exponeringen så låg som möjligt, säger Widenfalk.

Hälsobaserat riktvärde

Samtidigt flaggar Efsa för osäkerheter i bedömningen av ämnena. För fludioxonil bygger Widenfalks räkneexempel på ett hälsobaserat riktvärde som bygger på den lägsta dos där Efsa drog slutsatsen att det inte fanns någon hormonstörande effekt. Samtidigt noterar Efsa att man vid just den dosen såg en statistiskt signifikant effekt som kan bero på en hormonstörning. Men att den inte bedömdes som tillräckligt robust för att ligga till grund för riskbedömningen. Även för cyprodinil flaggas för en osäkerhet: att påverkan på sköldkörteln för de mest känsliga grupperna, gravida, nyfödda och foster, inte kunnat fastställas på grund av brist på data. När Syre frågar Efsa hur det kommer sig att de inte ansåg det nödvändigt att ändra accepterat dagligt intag (ADI) svarar de med ett tekniskt resonemang som landar i att värdena ändå ansågs ha en tillräckligt stor säkerhetsmarginal för att täcka de osäkerheter som identifierats.

– Jag tycker det är helt klart oroväckande, säger Joëlle Rüegg, professor vid institutionen för organismbiologi, vid Uppsala universitet som i sin forskning fokuserar på hormonstörande ämnen och som också tagit del av Efsa:s svar.

Svårt att sätta säkra nivåer

Hon säger att hormonstörande ämnen skiljer ut sig genom att de är ännu svårare än andra ämnen att sätta säkra doser för. Det beror på att de även i väldigt låga halter kan ge effekter som kan ha stor inverkan på hälsan över tid. Joëlle Rüegg nämner sådant som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och minskad IQ. I vissa fall kan också större doser ge mindre effekt och vice versa. Därför blir det problematiskt att inte testa lägre doser när man inte längre ser en effekt.

– Har man inte testat i de här jättelåga doserna så missar man den biten. Det är också en anledning till att man valt att ha hormonstörande ämnen som stupstockskriterium. 

Hon tycker också det är oroväckande att Efsa inte kunnat fastställa om sköldkörtelns hormonsystem påverkas av cyprodinil. 

– Om man ska använda försiktighetsprincipen vill man inte ha någon av de här kemikalierna på sina jordgubbar eller äpplen. Sköldkörteln är extremt viktig för hjärnutvecklingen.

”Skulle fundera på att undvika dem”

Även naturliga ämnen som soja och mögeltoxiner kan aktivera hormonsystemet, så på vilket sätt är det här annorlunda? Det är sant, svarar Joëlle Rüegg. Men tycker ändå att det är en skillnad, inte minst för gravida. 

– Moderkakan kan ta hand om jättemycket som är naturligt och det finns mekanismer i kroppen som gör att det inte blir störande effekter av ämnen vi är vana vid. 

Sju av tio jordgubbsprover innehöll de här ämnena. Finns det anledning att undvika jordgubbar i sommar?

– Det är så svårt. Jag blir ju verkligen ledsen när jag ser de här siffrorna. Men jag tycker nog att om du är i en känslig grupp så skulle jag fundera på att undvika dem. Men egentligen tycker jag inte någon skulle behöva tänka på det. Det är myndigheterna som ska skydda oss från det här.

Mångåriga förseningar

Sedan 2018 har nio verksamma ämnen i bekämpningsmedel förbjudits på EU-nivå efter att ha identifierats som hormonstörande. Men utvärderingarna har dragits med mångåriga förseningar. När ”stupstockskriterier” identifierats har det mötts av kraftiga protester från lobbygrupper, som i fallet med fludioxonil pekat på att ämnet är ”ovärderligt” och varnat för ”katastrofal” påverkan på jordbruksproduktionen om det förbjuds. Efter att ämnen identifierats som hormonstörande har det också kunnat dröja i upp till tre år innan ett beslut om förbud har fattats. När beslut väl tagits har det ofta följts av utfasningsperioder på runt ett år. Syre har via mötesprotokoll i den kommitté i Bryssel där medlemsländerna yttrar sig om verksamma ämnen i bekämpningsmedel kunnat följa processen för fludioxonil och cyprodinil. 

På det första mötet efter att fludioxonil identifierats som hormonstörande ”betonar” nio medlemsstater att möjligheten att tillämpa ett femårigt undantag ”borde övervägas noggrant”. Sådana undantag kan ges för ämnen som omfattas av ett så kallat ”stupstockskriterium” och annars skulle förbjudas. Samtidigt kräver det att alternativ saknas och ett förbud skulle få allvarliga konsekvenser för växtskyddet. Men undantaget har aldrig använts och i mars 2025 informerar EU-kommissionen att de inte anser att villkoren är uppfyllda för ämnet. I juli, när ämnet är uppe för diskussion igen, ser sig kommissionen tvungen att påminna om Efsa:s slutsats: ”att fludioxonil identifierats som hormonstörande för människor och icke-målorganismer”, – alltså även andra arter än dem bekämpningsmedlet är tänkt att påverka.

Trots varningar – inget beslut

Av protokollet framgår det också att kommissionen anser att ”sådana slutsatser normalt skulle utesluta godkännande av ett verksamt ämne”. Men något förslag på beslut läggs inte fram. Samma sak upprepas under de efterkommande mötena, med hänvisning till att kommissionen inväntar ”politisk validering”. Inte heller för ämnet cyprodinil, identifierat som hormonstörande i februari 2025, är det möjligt att bevilja undantag anser kommissionen under mötet i juli. Tio månader senare har länderna fortfarande inte yttrat sig och inget beslut tagits. Först under ett möte i mars i år lade EU-kommissionen fram ett utkast till förslag om att stoppa cyprodinil, som sedan fortsatte att diskuteras under ett möte i maj, utan beslut. För fludioxonil inväntar EU-kommissionen ännu ”politisk validering” innan de kan lägga fram ett utkast på deras förslag till beslut. Salomé Roynel, policyansvarig på den Brysselbaserade miljöorganisationen Pesticide action network, konstaterar att det är politiskt känsligt. 

– Det är kabinettet inom generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet, kommissionärens kabinett, som blockerar förslaget om ett förbud och medlemsstaterna som inte stödjer det, säger hon.

Tidsbestämda tillstånd

Innan bekämpningsmedel med verksamma ämnen som godkänts på EU-nivå får användas i Sverige prövas de av Kemikalieinspektionen och ges tidsbestämda tillstånd, utifrån svenska förhållanden. Ett bekämpningsmedel med fludioxonil och cyprodinil godkändes redan 2003 för användning på jordgubbar, det vill säga långt innan ämnena visade sig vara hormonstörande – och ansågs då klara kravet på att inte vara skadliga för hälsan. För användning på äpplen och päron godkändes den första produkten med fludioxonil 2020. I januari skulle deras svenska tillstånd ha löpt ut. Men tillstånden förlängdes i väntan på EU:s omprövning av ämnena. När sådana administrativa förlängningar sker görs ingen ny svensk prövning av medlen, uppger myndigheten. Men det möter kritik från Pesticide action network, som beskriver besluten som ”anmärkningsvärda”.

”Borde dragits tillbaka”

”När medlemsstaterna godkänner bekämpningsmedel måste de utgå från de senaste vetenskapliga och tekniska rönen för att säkerställa att produkterna uppfyller EU:s godkännandekriterier. Eftersom fludioxonil och cyprodinil har identifierats som hormonstörande ämnen hos människor strider Sveriges beslut mot skyddskraven i bekämpningsmedelsförordningen. Dessa produkter borde ha dragits tillbaka från marknaden, inte fått förlängd tid på marknaden”, skriver Salomé Roynel, policyansvarig.

Men Kemikalieinspektionen avfärdar den kritiken.  

– Hela lagstiftningen är en harmoniserad prövning inom EU och vi har tillit till den processen och de andra myndigheterna och deras bedömningar. Sedan blir det ju förseningar av olika skäl, och då finns det lagstiftning kring hur vi ska hantera det och förlänga tillstånd, säger Christoffer Hamark, enhetschef på myndigheten. 

– Det är så processen ser ut, helt enkelt. 

Även när det framkommer ny vetenskap och beslut på EU-nivå dröjer? 

– I de allra flesta fall är det ingen framkomlig väg. Vi tjänar oftast inte tid på det. Om vi av något skäl skulle ompröva skulle vi ändå behöva förhålla oss till svensk förvaltningslag.  

Är det problematiskt ur er synvinkel att sådana här ämnen dröjer sig kvar när de har konstaterats ha sådana egenskaper? 

– Överlag skulle det ju vara mycket enklare och bättre för skyddet för hälsa och miljö om de här processerna löpte som det är tänkt.

Vad gäller dagens användning av fludioxonil och cyprodinil vill Kemikalieinspektionen inte gå in i detalj och kommentera användningen. 

– Generellt tycker vi att det är bra att det prövas, just det här med dos kopplat till hormonstörande ämnen är en svår vetenskaplig fråga eller bedömning.

Tre av de nio hormonstörande ämnen i bekämpningsmedel som förbjudits i EU har använts i Sverige, bland annat Mancozeb som använts i stora volymer inom potatisodlingen. Samtidigt återstår fortfarande att utvärdera majoriteten av ämnena på marknaden efter kriteriet, enligt en färsk rapport från EU-kommissionen. Axel Mie vid Stockholms universitet välkomnar att vetenskapen om hormonstörande ämnen nu börjat komma till användning. En viss övergångsfrist mellan ett förbud och att förbudet börjar gälla ser han som ofrånkomlig, för att väga olika intressen mot varandra. Men att det inte borde förekomma förseningar när ett ämne klassificerats med ett ”stupstockskriterium” till ett beslut om förbud.

Forskare slog larm

Han var själv inblandad i en studie som bidrog till att klorpyrifos drogs tillbaka 2020. Ett ämne som pekats ut som ett av de mest problematiska i bekämpningsmedel de senaste åren – och där forskare sett indikationer för effekter på befolkningsnivå, såsom minskad IQ hos barn vid exponeringar som tidigare ansågs säkra. Med sina kollegor på Stockholms universitet har han också vid flera tillfällen uppmärksammat Efsa på att företag utelämnat viktig information – som i fallet med klorpyrifos. Men han understryker att det vore olyckligt om man undviker frukt och grönt på grund av eventuella osäkerheter kring hälsoeffekter med bekämpningsmedel. 

– Det är väldigt välbelagt att det är hälsosamt att äta frukt och grönt och det är studier där folk har ätit vanligt käk (konventionellt odlat). Tvärtom ska vi tänka att vi måste se till att äta väldigt mycket grönt samtidigt som vi måste se till att bekämpningsmedlen är säkra. 

Ingen enkel lösning

Men även om det är bra att farliga ämnen förbjuds är det lika viktigt att minska kemikalieanvändningen i jordbruket, tillägger han.

– Om man glädjer sig åt att en farlig substans förbjuds men inte beaktar att man då kanske använder mer av en annan så kan det vara en falsk seger.

Joëlle Rüegg vid Uppsala universitet betonar, precis som Axel Mie, att frukt och grönt i grunden är nyttigt och inte bör undvikas på grund av osäkerheter kring hälsoeffekter. Samtidigt landar hon i en mer försiktig riskbedömning än Livsmedelsverket när det gäller jordgubbar för känsliga grupper i sommar.

– Man kan jämföra med fisk som är nyttigt men som fortfarande innehåller persistenta organiska ämnen, det är en svår kommunikationsfråga. Men de ämnena kommer att vara kvar i flera hundra år till, så det är ännu svårare, medan bekämpningsmedel faktiskt är något vi kan göra något åt. Budskapet ska gå till myndigheterna och politikerna, en gravid kvinna ska inte behöva fundera alltför mycket på det här.