På onsdag ska riksdagen rösta om regeringens proposition som föreslår att nyanlända kan få komma att vänta fem år innan de får tillgång till bland annat barn- och bostadsbidrag. I dagens diskussion i riksdagen syntes en tydlig skiljelinje mellan oppositionen och Tidöpartierna.
– Herregud, hur långt får det här vansinnet fortsätta? frågade sig Annika Hirvonen (MP) i debatten.
I februari i år lade regeringen fram sitt förslag på den tredje delen i det de kallar bidragsreformen. Det handlar om att nyanlända med uppehållstillstånd inte direkt får tillgång till så kallade bosättningsbaserade förmåner i välfärdssystemet, såsom barnbidrag, bostadsbidrag, grundläggande föräldrapenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Istället ska dessa personer ”kvalificera” sig till välfärden, antingen genom att först bo här i fem år, alternativt genom att hitta ett arbete. För de som hittar ett arbete med en lön på minst 20 850 kronor i månaden kan man kvalificera sig om man arbetat minst 12 månader under en tvåårsperiod, och den som hittar ett arbete med en lön på minst 40 032 kronor i månaden kvalar in efter att ha arbetat sex månader i rad.
Förslaget har fått omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna, liksom forskare och oppositionen. Just den tunga kritiken från remissinstanserna lyftes upp flera gånger av oppositionen i riksdagsdebatten på måndagen.
S-ledamoten Ida Karkiainen räknade upp en rad remissinstanser som kritiserat regeringens förslag, såsom Polismyndigheten som bland annat varnat för ökad brottslighet och en ökad risk att barn utnyttjas sexuellt. Karkiainen citerade även regeringens utrednings bedömning om att reformen troligen inte kommer ha den effekt man vill åt:
”Vi bedömer att underlaget som den föreslagna reformen grundas på inte ger stöd för att de förväntade positiva effekterna uppnås. Däremot riskerar den föreslagna reformen att medföra stora negativa konsekvenser, framför allt för grupper som redan är utsatta, och i förlängningen för samhället i stort.”
”Inte rättvist”
Hon citerade vidare Svenska kyrkan, som påpekade att enligt deras människosyn ”så har inte den med svagare förankring på arbetsmarknaden mindre rätt till skydd vid sjukdom, skada, barns utsatthet eller annan sårbarhet, än den som är högkvalificerad på arbetsmarknaden”.
– Svenska kyrkan säger att förslagen ger uttryck för en nyttobaserad människosyn och medför väsentlig reformering av den svenska välfärds- och samhällsmodellen.
Enligt Socialdemokraterna riskerar regeringens förslag om kortare kvalificeringstid för högavlönade att slå orättvist mot personer som deltidsarbetar eller har lågavlönade arbeten.
– Det är inte rättvist. Det är ren klasspolitik! Varför ska chefens barn få barnbidrag, men inte busschaufförens?
Hon konstaterade vidare att konsekvensen bland annat blir att staten sparar pengar, medan kommunerna får ökande kostnader.
– Ökade kostnader för försörjningsstöd för kommunerna innebär ju de facto minde pengar för skola, vård och omsorg.
Sverigedemokraternas riksdagsledamot Nima Gholam Ali Pour menade istället att ”snabbspåret” till att kvalificera sig till välfärden handlar om att ge incitament till nyanlända att börja arbeta.
– Man får vänta fem år om man väljer att inte arbeta. Så den här lagstiftningen är riktad mot människor utan anknytning till Sverige som väljer att gå på bidrag, sa han under sitt anförande.
Risk för ökad barnfattigdom
Även Miljöpartiets ledamot Annika Hirvonen kritiserade regeringens förslag för att inte kunna nå de syften som satts upp.
– Det man däremot befarar, det är en ökad barnfattigdom, att den grova organiserade brottsligheten kommer att ha möjlighet att flytta fram sina positioner, en ökad risk för sexuell exploatering av barn, en ökad risk för att kvinnor i våldsamma relationer inte vågar lämna för att de är rädda för fattigdomen som blir följden.
Miljöpartiet vänder sig därför kraftigt mot den här politiken, konstaterade hon, både på grund av den ”nyttobaserade” människosyn som den rör sig mot ”där den som har högre lön i grunden också blir mera värd”, men också på grund av sakpolitiken.
– Regeringen lägger nu proposition efter proposition med politik som inte väntas leda till de resultat man själva vill nå!
– Experterna säger: nej det här funkar inte, men regeringen säger: vi kör på. Vi kör på iallafall!
– Man kom överens med SD för snart fyra år sedan . Alltså ska politiken genomföras till vilket pris som helst. Till och med till priset av ökad brottslighet. Till och med till priset att fler barns kroppar blir varor i sexhandeln. Herregud! Hur långt får det här vansinnet fortsätta?
”Sverige behöver högre förväntningar”
Moderaternas ledamot Caroline Högström menade att oppositionens retorik handlade om skrämselpropaganda.
– Det här handlar ju inte om en evighet utan om just en kvalificering för att arbete ska löna sig.
Hon konstaterade också att ”Sverige behöver högre förväntningar”.
– Vi accepterar inte ett samhälle där människor fastnar i bidragsberoende år efter år. Vi tror på arbete och vi tror på egen försörjning. Och vi tror på ett Sverige, där den som anstränger sig också får möjlighet att bygga en bättre framtid.
Hon svarade dock inte på Annika Hirvonens fråga om hur hon motiverar för kvinnor som jobbar i välfärden och som tjänar mellan 21 000 och 40 000 kronor om varför de och deras barn inte är lika mycket värda som de som tjänar över 40 000 kronor.
– Men kanske är svaret ändå det, att i Tidöpartiernas Sverige så räknar vi på människor utifrån deras kapacitet att bidra?, sa Hirvonen.
Hon fortsatte:
– När vi börjar separera invandrare i värde beroende på deras förmåga att bidra, då skadar det det grundläggande människovärdet, och jag bävar verkligen för konsekvenserna. Vi har sett i historien vad som händer när människor sorteras på det sättet, där sjuka och funktionsnedsatta tillmäts ett lägre människovärde.
