Samtidigt som nya åtstramningar kommer på migrationsområdet visar en ny rapport på en tydlig politisk polarisering i attityderna mellan höger och vänster.
– Mycket av resultaten pekar på att vi som land lever i skilda världar, både i åsikter om hur det ska vara men också om hur världen ser ut, säger rapportförfattaren Göran Holmqvist.
Efter att många flyktingar kom 2014–2015 blev attityderna till migration märkbart negativa. Fler ville minska flyktingmottagandet och såg invandring som ett samhällsproblem. Men flera av förändringarna var tillfälliga och opinionen har i flera frågor återgått till nivåer som tidigare, enligt rapporten Svenskarna och migrationsvågen, som bygger på data från fyra stora opinionsundersökningar från 2012 till 2025.
– Det är också belagt att vi fick ett skifte i politisk och medial diskurs som sammankopplar migration och gängbrottslighet, säger Göran Holmqvist, freds- och utvecklingsforskare samt författare till rapporten.
I takt med att gängvåldet har seglat upp till en av de dominerande samhällsfrågorna har också kopplingen mellan migration och brottslighet stärkts i den politiska och mediala retoriken, enligt forskning.
Polarisering
”Utmärkande för perioden har varit en tilltagande politisk polarisering av attityderna. De som identifierar sig till höger har överlag blivit mer negativa i sina attityder, medan attityderna bland dem till vänster tenderat att ligga oförändrade eller till och med blivit mer positiva”, står det i rapporten.
– I själva sakfrågan, leder migration till brottslighet, svarar närmare 70 procent av dem till höger ja, och långt till vänster är det mycket färre som tror det, säger Göran Holmqvist.
Kopplingen är att den som är mer bekymrad över brottslighet är mer skeptisk till migration.
Mottagandet av ukrainska flyktingar 2022 ledde inte till samma negativa omsvängning som 2014, enligt rapporten. Forskare ger bland annat kulturell och religiös närhet som möjliga förklaringar.
Samtidigt fortsätter regeringen sin åtstramning av migrationspolitiken. I förra veckan skärptes kraven för svenskt medborgarskap, där bland annat bosättningstiden höjs från fem till åtta år samt krav införs på såväl levnadssätt som försörjning.
Åtstramning
I denna vecka överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag som bland annat innebär att asylinvandrare inte längre ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd.
– Permanenta uppehållstillstånd borde aldrig ha införts från första början, utan när en asylsökande ej längre bedöms ha behov av skydd i Sverige ska han eller hon återvända till sitt hemland. Utmönstringen av permanenta uppehållstillstånd är en av flera åtgärder vi nu genomför i syfte att anpassa svensk rätt till EU-rättens miniminivå, säger Sverigedemokraternas Ludvig Aspling i ett uttalande.
I det senare förslaget, Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations-och asylpakt, finns bland annat utökade gränsförfaranden, begränsad rätt till offentligt biträde och sänkt ålder för fingeravtryck till sex år.
Trots en allt hårdare politisk ton sticker Sverige fortsatt ut som ett av Europas mest migrationspositiva länder, enligt rapporten.
– Jag tycker att svenskarnas attityder är mer balanserade än vad jag föreställde mig genom att lyssna på den politiska retoriken, säger Göran Holmqvist.
