David Jonstad startar solidaritetsodling: ”Kriser förstärker klyftor”

Konserver, vattendunk, vevradio och kontanter för en vecka. Det rekommenderas svenska hushåll att ha hemma om krisen eller kriget kommer, enligt broschyren med samma namn. 

– Kriser har en stark tendens att förstärka klyftor och slår hårdast mot dem som redan har det skralt, eftersom marknadssamhället hanterar matbrist genom att låta dem med mest pengar köpa. Solidaritetsodling är ett sätt att belysa att vi behöver ha en rättvis fördelning när vi bygger beredskap, säger David Jonstad.

Nära sju procent av befolkningen har inte råd att betala oförutsedda utgifter eller äta näringsriktig mat varannan dag i veckan, enligt SCB:s senaste statistik från 2025. Andelen har fördubblats sedan 2021.

I pilotprojektet Solidaritetsodling ska 15 personer guidade av honom själv och odlingscoachen Eva Nylander tillsammans odla upp en gräsplätt vid Stiftsgården i Rättvik, belägen vid Siljans strand. Hälften av skörden får deltagarna själva behålla, och hälften kommer att doneras till ekonomiskt utsatta genom Svenska kyrkan. 

Solidaritet som beredskap

Det ena syftet med solidaritetsodlingen är att motverka krisers effekt på utsatta människor, som tenderar att prioritera bort frukt och grönt i kärva tider. Solidaritet innebär även beredskap i sig, menar David Jonstad.

– Ett samhälle som har en kultur där vi tar hand om varandra och samarbetar är mer resilient, det har bättre förmåga att hantera olika typer av kriser. Så det ligger i allas intresse att vi håller ihop vårt samhälle, säger han.

I den gemensamma odlingen ska deltagarna testa att odla utan insatsvaror som köpt gödsel, jord eller ens rinnande vatten.

– Många är beroende av kommunalt vatten till sina odlingar, men vi gör oss inte beroende av ledningsnätet utan pumpar upp vatten från Siljan till tankar, berättar David Jonstad.

Robusta grödor

Själva marken är en 140 kvadratmeter stor gräsmatta med stenig och sandig jord, som David Jonstad och kollegan Eva Nylander just fräst upp.

– Det kommer att vara en utmaning. Ska man bryta ny mark kan man inte ha för kinkiga grödor, säger David Jonstad. 

Potatis, rödbeta, zucchini och pumpa hör till de grödor som kommer att odlas i projektet, liksom sallat och brytsockerärt.

– Tanken är inte att man äter sig mätt på det vi odlar, utan syftet är att ge ett tillskott av näringsrik mat även när priserna på frukt och grönt går upp i affären, säger David Jonstad.

Grönsaker hör till de varor som Sverige importerar mycket av och som skulle bli en bristvara om gränserna plötsligt stängdes, vilket Syre tidigare berättat om.

Fröer har fått köpas in eftersom det inte funnits någon egen fröodling att utgå ifrån. Gödsel skänks från ett närbeläget naturbruksgymnasium och i odlingen kommer även gräsklipp och annat från kyrkans mark att användas.

Bygger socialt kitt

David Jonstad har själv flyttat från Stockholm ut på landet med syfte att bli självförsörjande, något han skildrat i boken Meningen med landet (2021).

– Jag hade nog inte vågat köra på så hårt om jag inte hade gjort det här ett par gånger redan och vet ungefär hur det fungerar. Men det betyder också att jag har nån sorts ödmjukhet inför att man ofta möter olika överraskningar när man odlar. Det kan ju bli supertorka och jättetufft. Det är ett experiment. Jag förväntar mig ingen pangskörd.

Förhoppningen är att solidaritetsodlingen ska få ringar på vattnet. 

– Jag hoppas att kunna inspirera fler att göra liknande saker. Många som vill odla egen mat oroar sig för att bli uppbundna, och det blir svårt när man reser bort, men det behöver inte vara så om man gör det tillsammans med andra eller i nätverk. Odling är ett bra verktyg för att överkomma trösklar, lära känna grannar och göra oss lite beroende av varandra. Det bygger det sociala kittet vi behöver.