Mest väg, men även en hel del järnväg. Nya projekt, men även satsningar på underhåll och reparationer. Under tisdagen presenterade regeringen sin nationella plan för infrastrukturen fram till år 2037.
Det är omfattande summor, 1171 miljarder, som kommer att läggas på infrastrukturen i Sverige under åren 2026 till 2037. Det är 203 miljarder mer än den förra planen.
Men det innebär inte att alla är nöjda. Syre har tidigare skrivit om remissinstansernas kritik mot att Trafikverket i sitt förslag satsat för stor del på vägar och för lite på järnvägen.
52 procent av pengarna (607 miljarder) kommer att läggas på utveckling/ny infrastruktur. 30 procent (354 miljarder) kommer att gå till reparation och underhåll av vägar och 18 procent (210 miljarder) till reparation/underhåll av järnvägar.
Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson presenterade under tisdagens presskonferens en kartläggning av var vägnätets underhållsskulder finns, och det som inte räknas som årligt underhåll kommer att vara åtgärdat fram till 2037, lovade Carlsson.
Någon liknande karta presenterades inte för järnvägen, men Andreas Carlson påpekade att regeringen redan påbörjat ett arbete med att snabba upp takten i järnvägsunderhållet. Antalet gjorda spårbyten, växelbyten och kontaktledningsbyten har ökat mellan 2023 och 2025 och prognosen för 2028 är att takten kommer att öka ytterligare.
– Vi har inte rullat tummarna fram till den här dagen, sa Andreas Carlson.
Nya och stoppade projekt
På det stora hela följer regeringen Trafikverkets förslag som lades fram i höstas. Utöver de beslut om byggstart som regeringen redan presenterat de senaste dagarna så tillkommer även några nya beslut.
Bland annat kommer fyra miljarder läggas på att börja bygga två nya järnvägsspår på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås.
– Det här är mycket välkommet besked, det stärker tillväxten i landet och kopplingen till Göteborgs hamn, sa Andreas Carlson.
Andra besked är att riksväg 40 ska byggas ut så att den får två körfält i vardera riktningen hela vägen. Den sista biten mellan Jönköping och Ulricehamn ska därför åtgärdas. Dessutom tidigarelägger regeringen utbyggnaden på Södra stambanan på sträckan Hässleholm-Lund, genom att fördubbla medlen till detta projekt.
Men satsningarna leder också till en del besparingar på andra håll.
Bland annat kommer den planerade Ostlänken att avslutas strax öster om Linköpings Central. Det blir alltså inget nytt resecentrum i Linköping där Ostlänken och Södra stambanan skulle få en gemensam station.
Det blir heller ingen ny järnväg på sträckan Byarum-Tenhult i Småland, en satsning som skulle ha förkortat restiden mellan Jönköping och Värnamo med 50 minuter. Istället kommer man att rusta upp befintliga spår.
Vill undersöka komplex finansiering
Under pressträffen pratade Andreas Carlson också om de ökande kostnaderna för infrastrukturprojekt och att man fortsätter att arbeta med att ta fram alternativa sätt att finansiera, framförallt så kallad OPS (Offentlig privat samverkan). Här har utredningar redan gjorts, men den komplexa finansieringsformen kräver ytterligare utredningar, och regeringen kommer bland annat ge Trafikverket ett nytt uppdrag att utreda förutsättningarna för denna finansieringsform, specifikt för fyra projekt: E4 på sträckan Kongberget Gnarp, E4 förbifart Skellefteå, Hjulsta (ny- eller ombyggnad av bro) samt ett paket av utvalda åtgärder, såsom exempelvis bärighetsåtgärder.
Detta skulle bli något av ett ”startprogram” för OPS-finansiering i Sverige, konstaterar Andreas Carlsson.
– Vi skulle kunna släppa lös innovationskraft och det kan leda till ett effektivare byggande, ökad produktivitet och att vi får ut mer infrastruktur för pengarna, säger han.
Han poängterar att det är viktigt att inte låta kostnaderna skena iväg, och att det i dessa fall bör vara möjligt att trycka på stoppknappen.
– Om ett objekt stuckit i väg väldigt mycket, jag nämnde objektet i Jönköping, det har blivit 97 procent dyrare sen det första gången kom in i plan. Då är det inte orimligt att man kan ompröva, säger Andreas Carlsson.
