Regeringen går nu vidare med det kritiserade förslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Trots skarp kritik från Lagrådet och remissinstanser läggs nu en proposition till riksdagen.
– Vi har ett akut läge och de åtgärder vi vidtar måste återspegla allvaret i läget, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Att regeringen inte tar ett annat förslag som utretts, att sänka straffbarhetsåldern till 14-år i stället, motiverar Strömmer under en pressträff med ”hur verkligheten utvecklat sig i snabb takt”.
– Förra året var 52 barn under 15 år involverade i rättsliga prövningar misstänkta för mord eller mordplaner. Vi talar alltså inte om stöld, inte ens om misshandel eller rån. Vi talar om mord.
Idag får inte barn under 15 år en straffrättslig påföljd, fortsätter Strömmer. I stället är det socialnämnder runt om i landet som fattar beslut om insatser, säger Strömmer och tillägger att det saknas kunskap om hur det går för dessa barn. Men, fortsätter han, ”vi vet med säkerhet att de här barnen idag skickas tillbaka till det system som inte har räckt till för att förebygga och förhindra att de begår riktigt allvarliga brott från första början och i många fall är de också fortsatt exponerade för gängens rekrytering”.
– Det var den här mörka utvecklingen och de stora bristerna i dagens system som ledde till att regeringen då i januari i en lagrådsremiss föreslog att straffbarhetsåldern skulle sänkas till 13 år när det handlar just om mord, skjutningar, sprängningar och andra riktigt allvarliga brott.
”Akut läge”
Både Lagrådet och remissinstanser har varit kritiska mot förslaget, bland annat för att det skulle stå i strid med barnkonventionen. Danmark har också lyfts som ett varnande exempel, där ett försök att sänka straffbarhetsåldern till 14 år ledde till ökade återfall i brott och fler skolavhopp bland barn som dömts, varpå den höjdes igen. Den kritik som framkommit från remissinstanser och Lagrådet bemöter Strömmer under presskonferensen med att risken att fortsätta med dagens system är större enligt regeringens ”samlade bedömning”.
De 13 och 14-åringar som döms ska få straffrabatt på grund av deras ålder. Men i de allvarligaste fallen, ska det kunna utdömas fängelse – och barnen ska då placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar inom Kriminalvården. Sänkningen av straffbarhetsåldern till 13 år ska göras på prov under fem år, berättar han vidare.
– På så sätt kan vi hantera ett akut läge samtidigt som det sociala systemet får en chans att komma ikapp och fokusera på mer förebyggande insatser.
Går emot evidens och forskning
Omedelbart efter att det blev känt att regeringen går vidare med det omtvistade förslaget kom kritik. Veronica Magnusson, förbundsordförande på fackförbundet Vision, säger i en kommentar att det behövs åtgärder för att stävja utvecklingen.
– Men, det vi ser skulle vara det nya är att verkligen satsa långsiktigt, med tillräckliga resurser, på att bygga upp ett tidigt förebyggande arbete ochden statliga ungdomsvården. Det har sagts många ord om hur viktigt det är, men handlingen saknas. Att nu välja att gå på linjen att fängsla barn är ett samhällsmisslyckande, säger hon.
– Vi ser hur regeringen återigen väljer att gå emot evidens och forskning inom det här området, där det nu kommer så många förslag att det är svårt att hinna med att överblicka konsekvenserna. Regeringen vill visa handlingskraft men för våra medlemmar handlar det om att få rätt förutsättningar att göra ett bra jobb och det här förslaget leder fel, säger Veronica Magnusson.
”Barn är inte små vuxna”
Även Akademikerförbundet som organiserar anställda i Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse (SiS) och socialtjänsten riktar skarp kritik mot reformen.
– Att låsa in barn i fängelse är inte en lösning. Forskningen visar tvärtom att tidig inlåsning ökar risken för återfall i brott och bidrar till att cementera en kriminell identitet. Nu vill politikerna stressa igenom detta före valet trots massiv kritik, säger Fredrik Hjulström, expert på Akademikerförbundet SSR
– Barn är inte små vuxna. Det krävs helt andra arbetssätt, annan kompetens och andra resurser för att ge barn en reell chans att bryta med kriminalitet, säger Fredrik Hjulström.
