Sveriges demokrati fungerar stabilt, men en ny rapport pekar på tydliga brister. Skarp kritik från Lagrådet ignoreras ofta, KU:s granskningar är otydliga och många riksdagsledamöter utsätts för hot och hat.
Den svenska parlamentariska demokratin fungerar i grunden stabilt, med ett lagstiftningsarbete som löper på och ett allt mer enigt konstitutionsutskott, enligt ett pressmeddelande från SNS Demokratiråd 2026. Samtidigt lyfts tydliga brister: regeringen har fått ovanligt omfattande och allvarlig kritik från Lagrådet, som ofta inte leder till förändringar, och riksdagen saknar tydliga rutiner för hur kritiken ska hanteras.
Rapporten visar också att Konstitutionsutskottets (KU) granskningar ibland är svåra att tolka, eftersom det inte alltid framgår hur allvarlig kritiken är. Samtidigt uppger en majoritet av riksdagsledamöterna att de utsätts för hot och trakasserier – något som påverkar både arbetet och viljan att uttala sig i känsliga frågor.
– Vi ser att hat och hot snedvrider den offentliga debatten och särskilt drabbar kvinnor och minoriteter, säger Jan Teorell, ordförande för SNS Demokratiråd 2026.
Rapporten i korthet
- Lagrådets kritik mot regeringen har ökat – men får litet genomslag
- Riksdagen ändrar sällan lagförslag trots allvarliga invändningar
- KU är mer enigt, men ibland otydligt i sin kritik
- 64 % av ledamöterna utsätts för hot eller trakasserier
- Unga, kvinnor och personer med invandrarbakgrund är mest utsatta
- Förslag: stärkt juridiskt stöd i riksdagen och tydligare granskning
Om SNS Demokratiråd
SNS Demokratiråd forskar om demokratins utveckling och har sedan 1990-talet analyserat aktuella demokratifrågor. Författarna ansvarar själva för rapportens slutsatser.
