I vårändringsbudgeten får biståndet tillbaka närmare 1,7 miljarder kronor. Detta efter att kostnaderna för asylmottagandet i Sverige visat sig bli mindre än beräknat – pengar som från början tagits från biståndsbudgeten.
Vissa kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande i Sverige får räknas som internationellt bistånd, enligt de internationella riktlinjer som OECD:s biståndskommitté (DAC) ställt upp. Att biståndet används på detta sätt har visserligen kritiserats av biståndsorganisationer då det tar resurser från projekt i mottagarländerna, men under vissa förutsättningar är det alltså tillåtet.
Men nu visar det sig att kostnaderna för Sveriges asylmottagande inte alls blev så högt som beräknat. I budgeten för 2025 fanns 3 532 miljoner kronor från biståndsbudgeten reserverade för detta, konstaterar regeringen i vårändringsbudgeten. Men de faktiska kostnaderna blev bara 1 864 miljoner kronor, vilket innebär att närmare hälften, knappt 1,7 miljarder kronor, nu kan gå tillbaka till biståndsbudgeten.
Samtidigt räknar regeringen med att Sidas utgifter för handläggning och administration av biståndet kommer att bli lägre än först beräknat, eftersom regeringen minskat ner på eller avvecklat flera strategier för utvecklingsbistånd. Därför dras 50 miljoner kronor från en administrativ del av anslaget till Sida och läggs till i den övergripande biståndsbudgeten. Totalt går därför 1 727,9 miljoner kronor dit.
Exakt vad pengarna kommer att gå till är inte specificerat. I vårändringsbudgeten står enbart att pengarna ska gå till ”prioriterade insatser i enlighet med den strategiska inriktningen i rapporten Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt”, det vill säga den reformagenda som regeringen gjort och som bland annat syftar till att prioritera synergier mellan bistånd och handel, bistånd och migration och ett ökat fokus på stöd till Ukraina och Sveriges närområde.
Syre söker biståndsminister Benjamin Dousa för en kommentar.
