Den 15 april har kriget i Sudan pågått i tre års tid. Det har utvecklats till världen största och mest komplexa humanitära kris och samtidigt varnar såväl FN som flera hjälporganisationer för att omvärlden gör långt ifrån tillräckligt, och beskriver det som en ”övergiven kris” och ett politiskt misslyckande.
Sudans historia är full av krig och konflikter. Men sedan det pågående kriget bröt ut för tre år sedan mellan Sudans armé (SAF) och Rapid Support Forces (RSF) så har situationen utvecklats till världens största humanitära kris och världens största flyktingkris.
Hjälporganisationerna har länge varnat för utvecklingen och berättar om svält, matosäkerhet, ett utbrett användande av sexuellt våld som vapen och till och med massdödande. FN presenterade i februari en utredning kring ett etniskt inriktat massmord i staden El Fasher, där minst 6000 personer dödades under tre dagar i oktober förra året, händelser som bär tydliga tecken på att intentionen har varit etnisk rensning och folkmord.
– Vad mer måste hända för att alla ska sätta sig upp och bli uppmärksamma, för att hitta en lösning? frågade sig Denise Brown, FN:s humanitära samordnare i Sudan, under en digital pressträff enligt UN News.
Hon berättade vidare att bara 16 procent av den summa som FN i år vädjat om till givarländerna 2,9 miljarder dollar) har kunnat samlas in hittills. Förra året blev slutresultatet 35 procent av summan som FN uppskattat som nödvändig.
– Man måste förstå att när vi får ett tält – jag har ingen magisk trollstav – det tältet kan inte bli sex tält, säger hon i videon som finns på X.
14 miljoner på flykt
FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar nu att antalet människor som tvingats på flykt sedan kriget startade för tre år sedan nu närmar sig 14 miljoner, vilket gör det till världens värsta flyktingkris. Drygt 4 miljoner ska ha flytt till grannländer såsom Sydsudan, Tchad, Egypten och Libyen, medan resten är internflyktingar inom Sudan.
Inför att kriget snart går in på sitt fjärde år skriver en rad hjälporganisationer om den svåra situationen i landet. Närmare 29 miljoner människor lever nu i matosäkerhet och 10 miljoner lever i extrem hunger, skriver International rescue committee i en ny rapport som de sammanställt med fyra andra organisationer.
– Vi frågar inte längre vad vi ska äta. Vi frågar vem som ska få äta, säger en kvinna som organisationerna intervjuat.
Rapporten visar också att svält används som krigsmetod i landet genom at attacker genomförs mot civila, mot infrastruktur och mot humanitära hjälpinsatser. ”Jordbruk har förstörts, bönder dödats och marknader slagits ut till följd av våld, belägringar och exploaterande beskattning”, skriver International rescue committee i ett pressmeddelande.
Eskalerande våld
Även läkare utan gränser beskriver en svår situation, med ett våld som eskalerar. Under 2025 genomförde organisationens team i landet fler än 250 000 akutkonsultationer och vårdade mer än 7700 patienter för skador orsakade av våld och skottskador samt fler än 15 000 barn under fem år för akut undernäring. I en ny rapport beskriver organisationen också hur sexuellt våld används som vapen i kriget, vilket förutom offren även drabbar familjer och hela samhället.
De senaste månaderna har läkare utan gränser även sett en oroande förändring i krigföringen, där både RSF och SAF i stor utsträckning använder drönare. Dessa attacker sker allt oftare långt bortom frontlinjerna och riktas mot logistisk infrastruktur och tätbefolkade civila områden. Sedan februari har organisationens team vårdat omkring 400 personer för drönarrelaterade skador efter attacker mot civila områden i östra Tchad samt i olika delar av Darfur.
”Att dessa angrepp, som genomförs med uppenbar nonchalans för den internationella humanitära rätten, inte enbart är riktade mot militära mål markerar ytterligare en allvarlig försämring i konflikten”, skriver Läkare utan gränser i ett pressmeddelande.
”Kollektivt politiskt misslyckande”
Organisationen beskriver situationen i landet som ett ett resultat av ett ”kollektivt politiskt misslyckande”.
”Efter tre år av vad som har utvecklats till världens största humanitära kris har insatsen från regeringar och internationella organisationer misslyckats med att ens leva upp till de mest grundläggande förväntningarna”, skriver Läkare utan gränser, och fortsätter:
”Inflytelserika internationella aktörer måste utöva ett meningsfullt diplomatiskt tryck på dem som finansierar, beväpnar eller politiskt stödjer konfliktens parter. Även om de hittills tragiskt nog har misslyckats med att använda sitt inflytande för att stoppa massövergrepp, finns det fortfarande ett fönster att påverka situationen och förhindra ytterligare brott.”
Även Röda korset beskriver en svår situation för landets civilbefolkning, med brist på mat, vatten och en trygg plats att sova på.
– Striderna startade. Vi flydde ut i bushen och fick hoppa över döda människor. Det var hemskt. Nu vet jag inte var min man och mina andra barn är. Många människor överlevde inte, säger Esmiralda, som lyckats fly till Sydsudan med två av sina barn, till Röda korset.
Situationen i landet förvärras dessutom av stigande temperaturer, och en förändrad nederbörd som både leder till torka och kraftiga skyfall, vilket sätter matförsörjningen på ytterligare prov. För att motverka detta delar Röda korset bland annat ut grödor som tål torka och översvämningar bättre och utbildar personer i odling.
Men det krävs mer för att förändra situationen i landet, påpekar Gisela Holmén, Afrikachef på Svenska Röda Korset.
– Det krävs politiska påtryckningar mot de stridande parterna för att hjälp ska nå fram och våldet mot civilbefolkningen upphöra. Enligt krigets lagar ska hjälp få komma fram och civila och hjälparbetare skyddas.
Svenskt långsiktigt bistånd minskar
Sverige har sedan 2022 inte längre någon landsstrategi för biståndet till Sudan. Däremot ges fortfarande en hel del humanitärt bistånd. Under 2025 gavs närmare 715 miljoner kronor till landet, varav 562 miljoner var akut hjälp. De senaste åren har det långsiktiga utvecklingsbeståndet minskat betydligt, vilket flera organisationer kritiserat.
– Om man bara ger humanitärt bistånd så kan man säga att det är som att ge första hjälpen, men när man sedan lämnar finns inte någon ambulanssjukvårdare som kan ta över, eftersom ingen sådan har utbildats, sa Peter Svensson, regional representant för östra Afrika hos Act Svenska kyrkan, till Aftonbladet i november.
Enligt FN:s humanitära samordnare i Sudan, Denise Brown, så behöver omvärlden även göra mer för att förhindra att vapen kommer in i Sudan. Amnesty Sverige uppmanar bland annat till ett striktare FN-vapenembargo som täcker hela Sudan, och att Sverige avbryter sina vapenexporter till Förenade Arabemiraten.
I december rapporterade Sveriges radio Ekot att svensktillverkade pansarskott hittats hos den sudanesiska armén (SAF). Troligen ska de ha hamnat där via omvägar. Sverige exporterar bland annat vapen till Förenade arabemiraten och Saudiarabien, som båda uppges ha levererat vapen till de olika sidorna i kriget.
Syre söker biståndsminister Benjamin Dousa och utrikesminister Maria Malmer Stenergard för kommentarer.
