De överlägset största satsningarna i årets vårändringsbudget är 2,4 miljarder i elstöd till hushållen samt sänkt skatt på bensin och diesel. Men kritik kommer från flera håll att dess satsningar främst gynnar villaägare som kör mycket bil.
Utav de 7,7 miljarder som regeringen lägger på vårändringsbudgeten går 2,4 nya miljarder till elstöd till hushållen, och 1,6 miljarder beräknas gå till sänkt skatt på bensin och diesel.
Men de som kommer att märka av detta mest i plånboken är framförallt villaägare (särskilt de med hög elanvändning) och de som kör mycket bil. Elstödet kommer att baseras på den elanvändning hushållen haft under januari och februari och nivåerna kommer att variera beroende på vilket elprisområde hushållen ligger i.
Elprisstödet
Elstödet beräknas betalas ut från mitten av juni och baseras på den elanvändning hushållen haft under januari och februari.
Enligt regeringens egna uträkningar kommer en familj i en villa i Skåne att få cirka 1850 kronor i stöd.
En familj i en villa i Stockholm beräknas få cirka 1660 kronor.
I norra Sverige beräknas stödet till en liknande villa hamna på 1100 kronor.
Regeringen.seBranschorganisationen Sveriges allmännytta är en av de kritiska röster som höjs mot satsningen. De menar att utformningen av stödet i praktiken utesluter många hushåll, då det enbart riktas till individuella elnätsavtal och inte omfattar hushåll i flerbostadshus med gemensamma lösningar för el.
– När staten går in med stöd i miljardklassen för att hantera höga energipriser måste utgångspunkten vara att stödet når de hushåll som faktiskt bär kostnaderna. I dag ser vi en politik där hushåll som äger sitt boende gynnas, medan över en miljon hushåll hamnar vid sidan av, säger Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Sveriges allmännytta, i ett pressmeddelande.
För att nå hushåll med minst ekonomiska marginaler hade det varit effektivare att exempelvis förstärka bostadsbidraget, menar organisationen.
– Vill regeringen på allvar stötta hushållen behöver fokus i högre grad ligga på de grupper som faktiskt har minst att röra sig med. För att göra bostadsbidraget mer långsiktigt och träffsäkert behöver det höjas och indexeras, och målgruppen behöver breddas, säger Håkan Larsson.
”Hyresgästerna drar nitlotten”
Hyresgästföreningen är inne på samma tankebanor.
– Jag är faktiskt förvånad. Vi vet att regeringen tycker att bostadsbidraget är ett bra och träffsäkert bidrag, men det har halkat efter något otroligt. Många hushåll har det tufft och en höjning skulle underlätta mycket. Ändå väljer regeringen att inte höja bostadsbidraget. Det är väldigt synd, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, i ett pressmeddelande.
Hon fortsätter:
– Det hela kokar ner till att hyresgästerna drar nitlotten igen. Trots att många hyresgäster, inte minst ensamstående och kvinnliga fattigpensionärer, redan lever på marginalen gör budgeten ingenting för att underlätta deras vardag. För mig är det obegripligt att villaägares altaner kan plocka hem stora bidrag, medan det saknas stöd till hyresgäster. Det är i grunden en orättvis ekonomisk politik som den här budgeten helt blundar för.
”Gynnar mäns plånböcker”
Även paraplyorganisationen Sveriges kvinnoorganisationer är kritiska till flera delar i budgeten, bland annat skattesänkningarna på diesel och bensin, som de menar främst gynnar män.
– Miljarder till bilen. Småsummor till kvinnor. Återigen ser vi en budget där prioriteringarna gynnar mäns plånböcker framför satsningar på jämställdhet, säger Beatrice Nordling, chefsekonom på Sveriges Kvinnoorganisationer, i ett pressmeddelande.
Organisationen har räknat ut att det nu blir den sjätte sänkningen av skatten på bensin och diesel sedan 2022 och att bara cirka en tredjedel av dessa satsningar tillfaller kvinnor, som överlag äger färre bilar och kör mindre.
Även oppositionspartierna är kritiska till olika delar av budgetsatsningarna.
– Man har valt att hjälpa de hushåll som redan har det ganska gott, säger Ida Gabrielsson (V) ekonomiskpolitisk talesperson, enligt SVT.
Socialdemokraterna är kritiska till att regeringen fortsätter att låna pengar, bland annat till elstödet och sänkt drivmedelsskatt.
– De orkar inte med några som helst prioriteringar, säger Mikael Damberg (S) ekonomiskpolitisk talesperson under en pressträff, där han kallar Finansminister Elisabeth Svantesson för ”ansvarslös”.
Han menar att svensk ekonomi har underpresterat de senare åren i jämförelse med Europa om man tittar på tillväxten och arbetslösheten.
”Blundar för arbetslösheten”
Och just arbetslösheten är det även flera fackförbund som lyfter i sina kommentarer under dagen.
– Regeringen fortsätter att blunda för arbetslösheten. Vad vi behöver är investeringar som får vårt land att fungera och människor i arbete. Ändå görs inte ens en satsning på Arbetsförmedlingen i den här vårbudgeten, säger LO:s ordförande Johan Lindholm i ett pressmeddelande.
Saco poängterar att mer behöver göras för att få nyexaminerade i jobb.
– Regeringen borde satsa mer på insatser som motverkar arbetslösheten. Det kostar att få arbetslösa i jobb men vinsten är desto större. Det måste finnas många olika typer av insatser för arbetslösa med olika bakgrund. De som precis tagit examen får inte falla mellan stolarna som idag, säger ordförande Sofia Rydgren Stale i ett pressmeddelande.
Fackförbundet ST menar att även förutsättningarna för statligt anställda har försämrats, bland annat på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som fått allt mer att göra.
– Arbetslösheten är hög, universitet behöver skära ned i sin verksamhet och flera myndigheter flaggar för att stora investeringar behövs för att verksamhet ska fortsätta att fungera tillfredsställande. Att regeringen konsekvent under mandatperioden valt att ignorera detta är obegripligt, säger ST:s förbundsordförande Britta Lejon i ett pressmeddelande.






