Antarktiska arter hårt drabbade av klimatförändringarna

Kejsarpingvinen har gått från att vara nära hotad (NT) till starkt hotad (EN) i den senaste uppdateringen av Internationella naturvårdsunionens (IUCN:s) rödlista. Bedömningen bygger på satellitdata som visar att cirka 10 procent av kejsarpingvinerna försvunnit bara mellan år 2009 och 2018. Prognoser framåt visar att populationen kan komma att halveras till 2080-talet. 

Även den antarktiska pälssälen har haft en dyster utveckling. Populationen beräknas ha minskat med mer än 50 procent mellan år 1999 och 2025 och har flyttats tre steg i rödlistan, från klassen livskraftig (LC) till starkt hotad (EN). 

Båda arternas utveckling bedöms ha kopplingar till klimatkrisen. För kejsarpingvinernas del handlar det främst om förlusten av och för tidig upplösning av havsis. Kejsarpingviner behöver fast is – havsis som är ”fäst” vid kusten, havsbotten eller grundstötta isberg – som livsmiljö för sina ungar och under deras ruggningssäsong. Om isen bryts upp för tidigt kan resultatet bli dödligt, skriver IUCN i ett pressmeddelande. Detta då ungarna då riskerar att falla i vattnet innan deras fjädrar är vattentäta och de kan simma, vilket gör att de antingen drunknar eller fryser ihjäl efteråt.

Peter Fretwell från forskningsrådet British Antarctic Survey, har tidigare berättat för tidningen The Guardian om när han deltog i arbetet med att rapportera om en kollaps av en kejsarpingvinskoloni som ägde rum i Bellingshausenhavet år 2022. 

– Det är en dyster historia. Jag blev chockad. Det är väldigt svårt att tänka på dessa söta fluffiga fågelungar som dör i stort antal.

För pälssälarnas del så innebär allt varmare havstemperaturer att krillen söker sig till allt djupare och kallare vatten, vilket minskar tillgången på mat för sälarna. Detta drabbar främst sälungar under deras första år, vilket även har lett till en åldrande population. 

”En väckarklocka om klimatförändringarna”

– Minskningen av kejsarpingvinen och den antarktiska pälssälen på IUCN:s röda lista är en väckarklocka om klimatförändringarnas verklighet. När länder förbereder sig för att samlas vid Antarktisfördragets konsultativa möte i maj ger dessa bedömningar viktig information till beslut om denna majestätiska kontinent och dess imponerande djurliv. Antarktis roll som vår planets ”frusna väktare” är oersättlig – den erbjuder otaliga fördelar för människor, stabiliserar klimatet och ger skydd åt unikt djurliv, säger Grethel Aguilar, IUCN:s generaldirektör, i pressmeddelandet.

Hon uppmanar till ”handling inom alla sektorer och nivåer i samhället för att beslutsamt ta itu med klimatförändringarna”. Martin Harper, vd för Birdlife international och samordnare i bedömningen av kejsarpingvinerna på IUCN:s rödlista, stämmer in: 

– Pingviner är redan bland de mest hotade fåglarna på jorden. Kejsarpingvinens förflyttning till ”starkt hotade” är en tydlig varning: klimatförändringarna accelererar utrotningskrisen framför våra ögon. Regeringar måste agera nu för att snarast minska koldioxidutsläppen i våra ekonomier, säger han.

Klimatet det största hotet

Även om det finns flera hot mot kejsarpingvinerna så utgör klimatförändringarna det största, menar forskarna.

– Efter noggrant övervägande av olika möjliga hot drog vi slutsatsen att mänskligt orsakade klimatförändringar utgör det största hotet mot kejsarpingviner. Tidig havsisbrytning på våren påverkar redan kolonier runt Antarktis, och ytterligare förändringar i havsisen kommer att fortsätta att påverka deras häckning, föda och ruggningshabitat. Kejsarpingviner är en vaktpostart (likt en kanariefågel i kolgruvan, reds. anm.) som berättar om vår föränderliga värld och hur väl vi kontrollerar utsläppen av växthusgaser som leder till klimatförändringar, säger Philip Trathan, som arbetat i specialistgruppen med bedömningen av kejsarpingvinerna.

Även sydlig sjöelefant har flyttats två klasser i listan, från livskraftig (LC) till sårbar (VU). Här är den främsta orsaken fågelinfluensan som spridits allt mer över världen under de senaste åren. Sjukdomen har drabbat fyra av de fem största populationerna, och i vissa kolonier har mer än 90 procent av de nyfödda ungarna dött till följd av sjukdomen. Riskerna att drabbas av liknande sjukdomar förväntas öka bland marina däggdjur i takt med den globala uppvärmningen, särskilt i polarområdena där djuren inte utsatts för så många smittämnen tidigare. 

Texten har uppdaterats.