Opinionssiffrorna inför söndagens parlamentsval i Ungern tyder på att Viktor Orbáns 16 år vid makten kan närma sig ett slut. Men det krävs en vinst med stor marginal för att ta hem en majoritet i parlamentet, då valkretsarna ritats om till fördel för det styrande partiet Fidesz. Dessutom visar en ny dokumentär på att valfusk och röstköp är betydlig mer utbrett än vad man tidigare trott.
De senaste opinionssiffrorna tyder på en tydlig ledning för oppositionsledaren Péter Magyar, som för bara drygt två år sedan lämnade Orbáns parti Fidesz, för att i stället leda det lilla partiet Tisza. Under hans ledning tog center-höger-partiet hem närmare 30 procent i EU-valet 2024, och nu ser partiet alltså ut att hota att ta över makten från Viktor Orbán, som lett Ungern under 16 års tid. Under dessa år har han för landet i en alltmer nationalistisk och auktoritär riktning, och numera anses landet vara en elektoral autokrati, det vill säga att det hålls val med flera olika partier, men att det finns begränsningar i såväl yttrande- och föreningsfrihet liksom möjligheten till fria och rättvisa val.
En ny dokumentär som publicerades för ett par veckor sedan visar på just hur omfattande valfusket är från det styrande partiet Fidesz håll. I ”The price of a vote” visar dokumentärfilmarna Aron Timar och Adam Tompos på hur fattiga människor på landsbygden övertalas att rösta på Fidesz genom att de i utbyte får lite ved, lite mat, mediciner eller chansen att behålla sitt jobb. Även rena hot förekommer, till exempel omhändertog socialtjänsten ett nyfött barn till en man som utmanade en lokal Fidesz-politiker. Barnet släpptes sedan när mannen avstod från att ställa upp politiskt. Enligt filmen kan det handla om så många som 600 000 människor som påverkats på olika sätt i de senaste valen.
Tröttnat på korruption
Redan två veckor efter att dokumentären lagts upp på Youtube så har den över 2,1 miljoner visningar, i ett land med drygt 8 miljoner röstberättigade. Den har blivit omtalad både i och utanför Ungern, och skulle mycket väl kunna påverka valutgången. Den ungerska befolkningen beskrivs som i allt högre grad trötta på den korruption som finns i landet, och på en stagnerad ekonomi och en försämrad välfärd.
– För fem eller tio år sedan hade vi inte kunnat göra den här dokumentären för de var inte så trötta på Fidesz då, säger journalisten Adam Tompos i en intervju med Expressen.
Enligt tidningen Politico, som räknat samman utslaget från flera opinionsundersökningar leder nu Péter Magyars parti Tisza med 49 procent av rösterna. Styrande Fidesz beräknas få 39 procent. Men mycket kan hända under ett val som är svårt att förutse. I tidningen Global berättar två valobservatörer från danska organisationen Silba om de många faktorer de tittar på i sitt uppdrag, alltifrån hur valaffischerna utmålar motståndarkandidater och hur valmötena är utformade till vem som ges mest utrymme i medierna och hur vallokalerna ser ut under valdagen.
– Är det säkra och privata röster? Finns det bås där man kan stå helt avskärmat? Är det folk som kommer in och röstar åt flera personer eller är det stora bussar som kommer och körs runt från vallokal till vallokal där samma människor röstar i flera distrikt till exempel, säger Karolina Boyoli till Global.
Valsystem gynnar det styrande partiet
Men även om Tisza får fler röster än Fidesz i valet så krävs det en hel del för att få majoritet i Ungerns parlament. Valkretsarna har ritats om för att gynna landsbygdsområden där Fidesz traditionellt är starka, rapporterar bland annat Politico. Systemet har efter en reform 2011 också en slags ”bonusfunktion”, där ”överflödiga” röster som gått till vinnande partier i de olika valkretsarna (det vill säga de röster som går utöver det minimum som behövs för att säkra en vinst) läggs till de landsomfattande partilistorna. Det vill säga: vinnaren får ännu mer röster.
Dessutom har rekordmånga registrerat sig för att poströsta i detta val, röster som traditionellt sett går till Fidesz med stor majoritet (under förra valet fick partiet mer än 90 procent).
Även om Tisza skulle få egen majoritet i parlamentet så är det långt ifrån säkert att partiet kan genomföra hela den reform som utlovats. För att kunna ändra i konstitutionen krävs två tredjedelars majoritet. Först då skulle partiet kunna riva upp lagar och byta ut Orbántrogna personer som placerats ut på landets institutioner under de senaste 16 åren. Det inkluderar president Tamás Sulyok, liksom personer inom konstitutionsdomstolen och åklagarmyndigheten.
– Om Magyar inte får två tredjedelar kan han inte förändra systemet nämnvärt. Och systemet tjänar Orbán tills det är demonterat, säger politikforskaren Júlia Pőcze vid Centre for European Policy Studies (CEPS) till Politico.
