Angliseringen i Sverige sker i en allt snabbare takt. Det gör att språket riskerar att bli mindre tillgängligt för exempelvis äldre personer och det kan även bidra till att svenskan tappar sina egna uttryck, skriver högskolestudenten Lucas Almkärr.
DEBATT. Under de senaste årtiondena har engelskan spridits allt mer i världen, och inte minst i Sverige. Detta beror på den växande globaliseringen, den tekniska utvecklingen och det faktum att engelskan har blivit det lingua franca som används i internationella sammanhang. I takt med det engelskdominerade internets framväxt, har angliseringen dessutom accelererat markant.
Den pågående angliseringen sker på två plan: ett litterärt och ett samhälleligt. Det litterära inflytandet har pågått under lång tid, men tidigare i låg intensitet. Lånord som kom in i det svenska språket försvenskades ofta snabbt och anpassades till språket. Under internets tidiga såg vi samma mönster, där ord som mail till mejl, hype till hajp och fake till fejk.
I dag ser situationen annorlunda ut. Många nyare engelska ord förblir oförändrade och används i sin ursprungliga form, ofta utan att anpassas till det svenska språket. Exempel på detta är ord som cringe, spoiler, scrolling, och streaming. Samtidigt finns ord som chill, cool och party, som länge varit del av det svenska vardagsspråket utan att någonsin bli helt försvenskade. Detta visar att angliseringen inte är ny, men att den sker i en betydligt snabbare takt och med mindre språklig anpassning än tidigare.
Den samhälleliga angliseringen är idag mycket märkbar i hela samhället. Engelska ord och uttryck blir allt vanligare på produkter, i reklam, i appar och på webben. Företag väljer ofta engelska för att framstå som internationella och moderna, men detta sker på bekostnad av det svenska språket i det offentliga rummet.
När engelskan används i stället för svenskan riskerar språket att bli mindre tillgängligt för många människor. Äldre generationer kan ha svårigheter att förstå information som presenteras i första hand på engelska, och även unga kan påverkas negativt när engelskan tar större utrymme i vardagen. Vilket kan leda till att det svenska språket får en svagare ställning i samhället.
Dessutom påverkar utvecklingen hur vi själva använder språket. När engelska ord ständigt används omkring oss, i allt från reklam till sociala medier och TV, blir det lätt att vi börjar blanda in dem i vårt vardagliga språk. Framöver kan detta bidra till att svenskan tappar delar av sin enhetlighet, tydlighet och sina egna uttryck.
Sammanfattningsvis är angliseringen av Sverige en utveckling som inte bör förbises. Även om engelskan fyller viktiga funktioner internationellt, får den inte ta över på bekostnad av svenskan i vårt samhälle. Språket är en central del av Sveriges kultur, historia och gemenskap. Nu när vi tillåter att engelskan tar allt större plats, riskerar vi att förlora något grundläggande: ett gemensamt språk som alla inom Sverige kan förstå. Det är därför vårt ansvar att aktivt värna svenskan, både i hur vi talar och skriver, men också i hur den används i samhället i stort. Angliseringen behöver inte vara en oundviklig utveckling: den kan bromsas och den är reversibel.
