Nästan inga myndigheter hade i uppdrag att genomföra insatser under 2025 för arbetet med romsk inkludering. "Tydligt att romsk inkludering inte prioriterades", är slutsatsen i en ny rapport från MUCF lagom till Internationella romadagen.
Under onsdagen den 8 april uppmärksammas Internationella romadagen världen över. Dagen instiftades 1971 i samband med den första romska världskongressen i London och är en symbol för romers gemensamma historia, kultur och kamp för rättigheter.
I Sverige tillhör romerna en av landets fem nationella minoriteter, med rätt till skydd av språk (romani chib) och kultur. En viktig punkt för att uppmärksamma romers rättigheter är det inkluderingsarbete som olika myndigheter ska utföra. Efter att halva strategiperioden 2012–2032 nu är passerad saknas fortfarande tydliga direktiv och mål, enligt en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Där framgår att det dessutom verkar som om arbetet med romsk inkludering nästan helt har glömts bort då endast en myndighet (Stockholms länsstyrelse) hade ett riktat regeringsuppdrag under förra året.
– För att arbetet med romsk inkludering ska ge resultat måste strategin prioriteras. Strategiska myndigheters roll och ansvar behöver tydliggöras och det behövs förutsättningar för kommunernas bidrag i arbetet, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF, i ett pressmeddelande.
Prioriteras inte
Enligt MUCF:s årsrapport prioriteras inte romsk inkludering och utvecklingen går långsamt. Sedan strategin trädde i kraft 2012 har regeringen beslutat om ett 40-tal uppdrag, men inget som sträcker sig över året 2025.
De statsbidrag som ska gå till romska organisationer och till kommuner för att främja romsk inkludering har samtidigt sänkts.
Ofta är det kunskapsunderlaget kring romers situation som brister vilket gör det svårt att rikta insatserna rätt. Mer kunskap kring romers hälsa, social omsorg och trygghet behövs för att kunna se om romers sociala delaktighet ökat, om hälsan förbättrats, eller skyddet för utsatta romska barn stärkts, konstaterar MUCF.
Uppdrag och mål saknas
Folkhälsomyndigheten föreslog 2024 en modell för uppföljning för att säkerställa träffsäkra åtgärder inom områdena men har ännu inte fått något sådant uppdrag, skriver MUCF.
– Romer ska ha likvärdiga möjligheter i livet som icke-romer. Idag finns utmaningar som handlar om delaktighet, främjande av kultur och språk och att många romer möts av diskriminering, hat och hot. För att skapa förändring på riktigt behöver insatser utgå från en behovsbild och kunna följas upp, säger Magnus Jägerskog.
Det saknas även tydliga strategier och mål i insatserna mot antiziganism och diskriminering. Trots flera rekommendationer från uppföljningsmyndigheten, med stöd från företrädare för romer, har detta inte fått genomslag i regeringens styrning.
Årsrapporten romsk inkludering
Rapporten är en årlig rapportering till regeringen (Kulturdepartementet) om utvecklingen inom ramen för strategin för romsk inkludering i förhållande till målet att ”den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”.
I rapporten lämnas rekommendationer om åtgärder till regeringen. Årets rapport är den första som MUCF lämnar efter att uppdraget övertagits från Länsstyrelsen i Stockholm
MUCF
