EU:s klimatråd: Slopa stödet till djurproduktionen

Extremväder och missväxt till följd av klimatförändringar kostar Europas lantbrukare nästan 30 miljarder euro per år, och problemen väntas öka. Samtidigt står jordbruket för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser inom EU. 

Med nuvarande utsläppsminskningar och styrmedel kommer EU:s klimatmål för 2040 och 2050 inte att nås, slår EU:s klimatvetenskapliga råd (ESABCC) fast i en ny rapport.

– Även om jordbruket har gjort framsteg är minskningarnas omfattning och takt ännu inte tillräcklig. Sektorn behöver öka sina insatser under de kommande åren – för att bidra till att uppnå klimatneutralitet och för att skydda jordbrukarnas försörjning, stödja landsbygdssamhällen och säkra Europas livsmedelsförsörjning i takt med att klimatet fortsätter att förändras, säger Ottmar Edenhofer, klimatforskare och ordförande för rådet, i ett pressmeddelande.

Under de senaste 20 åren har jordbrukssektorn i EU minskat sina utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas med sju procent, enligt Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet och en av de 15 medlemmarna i EU:s klimatråd.

– En blygsam minskning jämfört med många andra branscher eller sektorer. Det är mycket tydligt att EU:s gemensamma jordbrukspolitik behöver förändras, säger han i ett uttalande på universitetets hemsida.

Systemförändring krävs

Marginella tekniska landvinningar räcker inte för att göra jordbruket hållbart, enligt klimatrådet, utan vad som krävs är en systemförändring, både när det gäller produktion och konsumtion.

Det jordbrukssystem som bidrar till mest utsläpp av växthusgaser och kräver mest resurser är animalieproduktionen. 65 procent av de utsläpp av växthusgaser som jordbruket orsakar kommer från djurhållningssektorn, där foderproduktion, gödselhantering och utsläpp av metangas från idisslares matsmältning ingår.

Lantbrukets djurhållning är också den huvudsakliga källan till miljöförstöring i EU, enligt rapporten, som lyfter att omkring 80 procent av jordbrukets bidrag till förlust av biologisk mångfald, försurning och luftföroreningar har sitt ursprung i boskapssektorn.

Samtidigt får animalieproduktionen varje år 5 procent av EU:s jordbruksstöd, 16 miljarder euro. Detta stöd bör fasas ut, enligt klimatrådets rapport.

För att nå nödvändig systemomställning behöver produktion och konsumtion av animaliska produkter minska med mellan 15 och 50 procent jämfört med dagens nivåer, enligt rapporten.

Rättvis omställning

Rådet vill även slopa subventionerna till odling på utdikade torvmarker, som står för 20 procent av EU:s jordbruksutsläpp. 

Pengarna som frigörs om de klimatskadliga subventionerna tas bort bör istället gå till omställning av jordbruket, bland annat en övergång till mer växtbaserade produkter, klimatanpassning och utbildning av lantbrukare som behöver ställa om, enligt rådet.

”Omställningen måste ske gradvis och vara rättvis, med riktat stöd till jordbrukare och regioner som står inför de största anpassningsutmaningarna”, skriver klimatrådet.

Sätta pris på utsläppen

Ett annat förslag från EU:s klimatråd är att införa en prissättning av växthusgasutsläpp inom lantbruket, som baseras på principen att förorenaren betalar. Något som kan liknas vid det nuvarande systemet för handel med utsläppsrätter, som gäller för EU:s utsläpp inom energi- och industrisektorn. Klimatrådet lyfter Danmark som exempel, som 2024 blev första landet i världen att beskatta jordbrukets utsläpp, vilket Syre tidigare rapporterat om.

– Det finns nu en verklig möjlighet att gradvis införa prissättning för utsläpp av växthusgaser och använda intäkterna till att stödja omställningen av jordbrukssektorn och säkerställa en pålitlig livsmedelsproduktion inom Europa, säger Lars J Nilsson.

Intäkterna som kommer in genom prissättning av utsläppen skulle gå tillbaka till lantbrukarna och gynna inbindning av kol i odlingssystemen.

Folkhälsovinster med växtbaserat

Att klimatsäkra EU:s livsmedelssystem kan inte hanteras som en isolerad fråga, skriver klimatrådet, och betonar systemomställningens vinster för folkhälsan, i form av hälsosammare kostvanor.

I dag äter EU-medborgarna för lite växtbaserad mat och för mycket rött kött. Hälsokostnaderna uppskattas vara 530 miljarder euro per år eller tre procent av EU:s bruttonationalprodukt, enligt rapporten.

”Att anpassa kost till näringsriktlinjer skulle därmed bidra till en begränsning av klimatförändringarna och minska folkhälsokostnaderna”, skriver klimatrådet.

Budget förhandlas

Budgeten för EU:s gemensamma jordbrukspolitik är 50 miljarder euro per år, vilket är ungefär en tredjedel av EU:s totala budget. Nästa sjuårsbudget håller för närvarande på att förhandlas fram.

Men Murray Scown, som har forskat om EU:s jordbrukspolitik vid Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier, tror inte att förslaget från klimatrådet kommer att få gehör av politikerna, som även är utsatta för lobbyism från jordbruket.

– Tyvärr förefaller det mig osannolikt att jordbrukspolitiken kommer att ses över, särskilt med tanke på att den hittills inte har varit i linje med de globala målen (för hållbar utveckling, reds anm), säger han i ett uttalande på universitetets hemsida.