Mer teori än praktik i bok om lokal ekonomi

Att det är något som inte står rätt till med vårt nuvarande ekonomiska paradigm är det nog många som kan skriva under på. Men att visa exakt vad som är fel och lyfta fram hur systemet borde se ut istället är lättare sagt än gjort. 

I den här antologin försöker i alla fall 16 olika forskare och praktiker att, utifrån olika perspektiv, lyfta fram lokalekonomin som ett alternativ till den alltmer storskaliga och globaliserade ekonomin. I den klassiska marknadslogiken fäster man ingen större vikt vid var någonstans en vara produceras eller säljs, det viktiga är bara att det finns ett utbud som motsvarar efterfrågan. Inom lokalekonomin är däremot platsen central, genom att förankra ekonomin på en plats kan man både minska resursanvändandet och skapa en mer demokratisk ekonomi där avkastningen också går tillbaka till lokalsamhället. 

Även om det inte nämns i titeln så är det här en bok som inte bara handlar om ekonomi utan också om landsbygdens utmaningar och hur man, som en motkraft till centraliseringen, kan skapa lokala initiativ och lokal rådighet (ett begrepp som återkommer på många håll i boken) över platsen. 

Det är en intressant diskussion och även om det finns flera praktiska exempel i boken så hade jag önskat att den var ännu mer konkret och hands-on. Den inleds med tre ganska tunga och abstrakta kapitel om lokalekonomins historia och utgångspunkter, skrivna av bokens redaktörer Emil Sandström (universitetslektor i landsbygdsutveckling vid SLU) och Josefina Syssner (professor i kulturgeografi vid Linköpings universitet). De är förvisso gedigna och välskrivna, men också lite väl akademiska. Vid flera tillfällen beklagar de att lokalekonomi inte är en etablerad akademisk disciplin, till skillnad från nationalekonomi och företagsekonomi, och ambitionen tycks vara att skapa en bok som skulle kunna fungera som kursbok på ett sådant program. 

Samtidigt som författarna i de olika kapitlen gräver djupt i olika fenomen som kan kopplas till lokalekonomin – ett kapitel handlar till exempel om ideella aktiebolag och ett annat om lokalekonomiska smörjmedel såsom lokala eller idéburna banker  – så saknar jag också en del. Till exempel tar man inte alls upp lokala valutor, där det finns gott om exempel både i Sverige och internationellt. Att boken har ett så tydligt landsbygdsperspektiv är begripligt utifrån att det är på landsbygden som många av de lokalekonomiska initiativen finns. Men det kan samtidigt göra att diskussionen känns främmande för den läsare som bor i en storstad. 

De två mest intressanta kapitlen i boken återfinns mot slutet. Det ena är skrivet av Ulla Herlitz och Emil Sandström och är en historisk genomgång av hur lokala sammanslutningar har utvecklats, från byalag och sockenstämmor på medeltiden till kommunreformerna på 1950- och 70-talen och hur nya lokala initiativ har bildats när kommunerna vuxit och slagits samman. 

Det sista kapitlet, av Björn Forsberg, tas ett större grepp om den gröna omställningen där lokalekonomin kan sägas vara en del. Forsberg ställer den genuina gröna omställningen, som drivs av bland andra Omställningsrörelsen, i kontrast till hur begreppet på senare år har använts av politiker för att försvara olika industrisatsningar. Man skulle möjligen kunna invända att den här diskussionen inte självklart hör hemma i en bok om lokalekonomi men, som Forsberg också visar, är en maktkritisk analys en förutsättning för att lokalekonomin ska kunna växa till en stor rörelse och inte begränsas till enskilda initiativ. Forsberg har inte bara en förmåga att sätta diskussionen i ett historiskt perspektiv utan också att entusiasmera som jag delvis saknar i bokens övriga kapitel. Just detta är viktigt för att kunna bredda rörelsen och få boken att kännas relevant för fler än de redan invigda.