I dag produceras fler varor än vad som kommer till användning, och ökande mängder helt nya kläder och skor förstörs, ofta efter att e-handlade varor returneras. I juli blir det olagligt för stora företag att förstöra osålda varor.
Vart femte klädesplagg som tillverkas når aldrig en konsument, och mellan fyra och nio procent av alla textilprodukter som kommer ut på den europeiska marknaden förstörs utan att överhuvudtaget ha använts, enligt uppskattningar från Europeiska miljöbyrån.
De förstörda produkterna leder till årliga utsläpp på omkring 5,6 miljoner ton koldioxid. Och mängden osålda varor som förstörs ökar, enligt Naturvårdsverket.
– E-handeln och överproduktionen ökar vilket leder till att mängden osålda varor och därmed att även mängden som förstörs ökar, säger Christina Jonsson, handläggare på Naturvårdsverkets resurseffektivitetsenhet.
Men snart ska det bli ändring. Från den 19 juli förbjuds stora företag att förstöra osålda kläder och skor samt tillbehör till kläder och skor.
– Förhoppningen är att överproduktionen av konsumentprodukter som förstörs ska minska. Tanken med de nya reglerna är att minska onödiga klimatutsläpp, onödig negativ påverkan på biologisk mångfald, samtidigt som vattenförbrukning och resursslöseri också minskar, säger Rebecca Uggla, handläggare på Naturvårdsverkets resurseffektivtetsenhet i en kommentar.
Även andra osålda varor påverkas
När det gäller andra osålda varor än kläder och skor måste företag med den nya EU-lagen öppet redovisa hur dessa varor hanteras, och vilka åtgärder som gjorts och som planeras genomföras för att förhindra att osålda varor förstörs.
I framtiden kan förbudet komma att omfatta även andra sorters produkter, enligt Naturvårdsverket.
För medelstora företag börjar förbudet mot att förstöra osålda varor gälla först 2030, medan små företag helt undantas från förbudet. Orsaken är att reglerna inte ska bli för betungande för mindre företag.
– Medelstora företag får vänta till 2030 innan reglerna börjar gälla, för att ge dem tid att bygga upp rutiner och system för efterlevnad. Små företag och mikroföretag undantas helt från förbudet, för att undvika oproportionerliga administrativa och ekonomiska bördor på små aktörer, förklarar Christina Jonsson.
Vilka företag är små?
- Mikroföretag har enligt EU:s definition färre än 10 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning (summan av ett företags tillgångar och skulder) som understiger två miljoner euro.
- Små företag har färre än 50 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro.
- Medelstora företag har färre än 250 anställda och en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro.
Överproduktion och mer återköp inom näthandeln
Skälet till att allt mer textilprodukter blir osålda och förstörs är att mode- och textilbranschens kollektioner växer, trendcykler går snabbare och produktionskostnader sjunker, enligt Christina Jonsson.
– Detta leder till ökande mängder osålda lager, där en del av dessa blir avfall och förstörs.
Mellan 20 och 30 procent av alla klädesplagg inom e-handeln returneras, och en stor del av det hanteras som avfall.
– E‑handel leder till att fler varor förstörs eftersom returvolymerna är mycket större än för fysiska butiker, värdet på returer sjunker snabbt, och kostnaden för att hantera returerna ofta överstiger värdet av att sälja dem igen, säger Christina Jonsson.
Textilindustrins miljöpåverkan
Varje år genereras 12,6 miljoner ton textilavfall i EU. Enbart kläder och skor står för 5,2 miljoner ton avfall, vilket motsvarar 12 kg avfall per person varje år.
21 procent av alla textilprodukter som sätts på marknaden i EU säljs aldrig till en konsument.
Mindre än en procent av alla textilier världen över återvinns till nya produkter.
Den svenska textilkonsumtionen genererar årliga utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar utsläpp från 850 000 varv runt jorden med bil.
Ungefär 80 procent av textilproduktens totala klimatutsläpp hänger samman med produktionsfasen.
Att producera ett kilo ny textil medför
- Växthusgasutsläpp på mellan 10 och 40 kg koldioxidekvivalenter beroende på energislag och fiber eller material.
- Mellan 7 000 och 29 000 liter vatten beroende på fiber och produktionsmetod. Detta är ett problem då textiltillverkningen till stor del sker i länder där det redan råder vattenbrist.
- Mellan 1,5 och 6,9 kg kemikalier beroende på fiberslag och produktionsmetod.
