Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än jämfört med brukade skogar. Det enligt en ny studie, baserat på resultat från 344 ur- och naturskogar i Sverige.
– Det har skett en enorm förändring men det flyger lite under radarn, säger forskaren Anders Ahlström.
De boreala skogarna lagrar, likt många andra ekosystem, en betydande andel koldioxid. Men kunskapen om hur skogsbruket påverkar mängden kol som lagras i skogen och marken har varit bristfälligt, enligt forskarna bakom en ny studie som publicerats i Science. Deras resultat – frukten av ett tio år långt arbete – visar på mellan 78-89 procent mer kolupptag om ur- och naturskogar får stå kvar jämfört med att bruka skogarna. När även den kol som lagras i träprodukter inkluderas landar det på runt 72 procent.
– Vi vet inte varför. En del av det kan vara förluster i den brukade skogen när man markbereder och att man inte tillför marken lika mycket kol när man plockar bort träden. Men det kan också vara så att urskogen har tagit upp mer kol. Antagligen har båda skett, säger Anders Ahlström, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.
Skillnaden mot tidigare beräkningar är stor – upp till åtta gånger större.
”Fantastiskt att se”
– Den huvudsakliga anledningen är att när man börjar gräva i vad som finns då har de stora studierna använt data som är tillgängliga och då har det egentligen inte funnits någon data från låglänta natur- och urskogar.
Forskarna fick själva ge sig ut i fält och samla in data. Ett arbete som innebar otaliga expeditioner för att först kartlägga skogar som påverkats lite eller inte alls av direkt mänsklig aktivitet. Konsulten de hade med sig hade gjort liknande mätningar av kollager i brukad skog i årtionden. Men hade aldrig sett så djupa lager förr, berättar Anders Ahlström.
– Det var fantastiskt att se.
”Helt galet”
Arbetet innebar också att de behövde gräva nästan 220 markgropar – en meter djupa. Det för att kunna beräkna hur mycket kol som natur och urskogar har och sedan jämföra det med brukade skogar på landskapsnivå. Detta har sedan satts i relation till hur lite urskog som finns kvar i dag, efter att stora arealer ersatts av planterad skog. Skillnaden i koldioxidlagring överstiger Sveriges sammanlagda utsläpp från förbränning av fossila bränslen sedan 1834. Anders Ahlström beskriver skalan som både bisarr och fascinerande.
– Femtio procent av all naturskog som huggs i Sverige bränns för energi i ett rikt land som Sverige, och ingen har räknat på vad som sker. Det är helt galet – och så pekar man finger på tropikerna.
