I 44 länder i världen är demokratin på tillbakagång. Det visar årets demokratirapport från V-deminstitutet vid Göteborgs universitet. 10 nya länder har tillkommit på autokratiserings-listan för i år, däribland Italien, USA och Storbritannien. ”Oroande”, tycker professor Staffan I Lindberg, som lett arbetet med rapporten.
Nästan en fjärdedel av världens länder, 44 stycken, befann sig under 2025 på demokratisk tillbakagång, eller så kallad autokratisering. Hela tio nya länder har tillkommit för i år, varav sex i Europa och Nordamerika. Det handlar bland annat om USA, Storbritannien och Italien.
– Att många folkrika och ekonomiskt mäktiga länder autokratiseras är oroande. Flera av dessa länder har den ekonomiska och politiska makten att förändra internationella organisationer, normer och handel, och därmed i praktiken omforma den globala ordningen. Jag tycker att vi redan ser effekterna av detta, säger professor Staffan I Lindberg, som lett forskargruppen som tagit fram rapporten, i ett pressmeddelande.
Den demokratiska tillbakagången i världen har pågått i över 25 år, och demokratin är nu tillbaka på där den i genomsnitt var år 1978, enligt rapporten. Endast 7 procent av världen lever nu i det som V-deminstitutet klassar som liberal demokrati.
V-dems Demokrati-klasser:
V-dem delar in världens länder i fyra kategorier på en skala demokratisk – autokratisk. Även inom kategorierna finns en flytande skala där länder skiljer sig åt i hög utsträckning.
Liberal demokrati: Har ett demokratiskt fungerande valsystem och det finns en maktfördelning där domstolar och den lagstiftande makten (parlamentet) fungerar som en begränsning för den exekutiva makten. Här finns även skydd för civila rättigheter och likhet inför lagen.
Elektoral demokrati: Fria och rättvisa val med flera partier finns, samt en tillräckligt hög grad av rösträtt, yttrandefrihet och organisationsfrihet.
Elektoral autokrati: Det hålls val till den exekutiva makten, men valen är inte tillräckligt fria och rättvisa. Otillräcklig nivå för yttrandefrihet och organisationsfrihet.
Stängd autokrati: Inga val hålls för den exekutiva makten. Avsaknad av fundamentala demokratiska faktorer, såsom yttrandefrihet, organisationsfrihet och fria val.
Mellan de två demokrati- och autokrati-kategorierna finns också en gråzon, i de fall det är svårare att klassificera länder som den ena eller andra kategorin.
V-dems demokratirapportBland de mest anmärkningsvärda förändringarna i år finns USA. På endast ett år har landets värde i V-dems Liberal Democracy Index minskat med 24 procent. Landets globala ranking har därmed fallit från 20:e till 51:a plats i listan av 179 länder, och för första gången på över 50 år betraktas landet inte längre som en liberal demokrati. Det saknar motstycke, enligt rapportförfattarna.
– Den amerikanska administrationen har undergrävt de institutionella maktbalanserna, politiserat statsförvaltning och tillsynsorgan. Den har även utövat påtryckningar mot rättsväsendet samtidigt som den angripit media, akademin, medborgerliga friheter och kritiker av administrationen, säger Staffan I Lindberg i pressmeddelandet.
Han tillägger att de amerikanska mellanårsvalen under 2026 kommer att bli ett avgörande test för kvaliteten på valsystemet och för den amerikanska demokratin.
– USA kommer att falla ytterligare om även val-indikatorerna försämras, säger Staffan I Lindberg.
Europa påverkas av autokratisering
Även i Europa syns en tydlig tillbakagång för demokratin. Bland de tio nya länderna som numera klassas som autokratiserande finns Italien, Storbritannien, Kroatien, Slovakien och Slovenien. Sedan tidigare finn EU-länderna Ungern och Rumänien med på denna lista, liksom de östeuropeiska länderna Armenien, Belarus, Georgien, Moldavien, Serbien och Ukraina.
Rapporten refererar till de senaste 25 åren som ”den tredje vågen av autokratisering” sedan 1930-talet. När man jämför längden, omfattningen och magnituden i dessa vågor, så är den senaste ”oöverträffad” i alla avseenden, konstaterar rapportförfattarna.
Några ljusglimtar finns dock för demokratin i världen. 18 länder har pågående demokratiseringsprocesser, varav tre är nya: Botswana, Mauritius och Guatemala. Tio av de 18 länderna är så kallade u-svängar, där länderna har undvikit eller återhämtat sig efter en period av autokratisering. Till dessa länder hör bland annat Brasilien och Polen. När det gäller Brasilien skriver rapportförfattarna att samhället är ”djupt polariserat”, och att 2026 års val kommer att bli avgörande för den framtida utvecklingen.
