Alla förslag från riksdagsledamöter om djurskydd, jakt och viltvård har röstats ner av riksdagen. Ett 80-tal förslag om djurskydd och runt 100 om jakt och viltvård har lämnats in. Varg och veterinärpriser är några engagerande frågor.
Den 11 mars hölls en omröstning i riksdagen om ledamöters förslag gällande jakt och viltvård. Många av motionerna handlar om ökad jakt. Inte oväntat är det flera riksdagsledamöter som tar upp vargjakten. 11 av totalt 70 motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 handlar om varg, med rubriker som ”Ett Skåne fritt från varg” och ”Färre vargar gynnar livsmedelsproduktionen”, båda från Moderaterna. Vargen verkar vara en het fråga för Moderaterna, som står bakom sju av motionerna.
Skarv är ett annat djur som bör jagas mer, enligt riksdagsledamöterna. 12 motioner handlar om skarvjakt. Runar Filper (SD) vill se skottpengar på både skarv och säl.
Andra djur som tas upp i flera motioner är bland annat vildsvin, älg och gäss. Annars handlar motionerna bland annat om jaktutrustning, samers jakträtt och viltförvaltningens organisering.
Liberalerna är det enda partiet som inte står bakom någon motion om jakt och viltvård. Vänsterpartiet sticker också ut genom att bara lämnat in en motion, som handlar om biologisk mångfald. Men den är i stället väldigt omfattande, med 57 yrkanden, bland annat om hur Sverige ska verka för att stärka den biologiska mångfalden. Vänsterpartiet vill också att licensjakten på varg och lodjur ska upphöra.
– Med borttagen licensjakt kan i stället förutsättningarna för nödvändig skyddsjakt stärkas, säger Kajsa Fredholm (V) i ett anförande under debatten.
Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet kräver också åtgärder mot den illegala jakten. Rebecka Le Moine (MP) påpekar att det är ett grovt jaktbrott som drabbar rovdjuren hårt och har tömt nationalparkerna på rovdjur.
– Det finns oroväckande studier som visar att jägare väljer att inte rapportera felskjutna eller olagligt skjutna djur eftersom de tycker att det är bättre att hantera det internt. Detta behöver samhället ta krafttag mot för att det ska få någon effekt, säger hon.
Miljöpartiet har lämnat flera förslag om minskad jakt, genom jaktetik, ekosystembaserad jakt och förbud mot jakttroféer.
38 motioner om djurskydd
Totalt innehöll motionerna om jakt och viltvård ett hundratal förslag. Många avslogs med hänvisning till att det redan finns ett pågående arbete. Samma gäller för motionerna om djurskydd. 38 motioner med totalt ett 80-tal förslag behandlades under djurskyddsdebatten i slutet av februari. Samtliga avslogs även här.
Motionerna handlade bland annat om djursjukvård, lantbruk och slakt. Flera förslag på förbud tas upp. Magnus Manhammar (S) vill förbjuda burhållning av hönor, Martin Ådahl (C) vill se ett förbud mot delfinarier och Michael Rubbestad (SD) föreslår förbud mot försäljning av fjädrar och fågeldun.
Liberalerna har lämnat in endast en motion, av Patrik Karlsson (L), som handlar om stärkt hästnäring. Vänsterpartiet står också bakom en motion, om ”politik för tryggare konsumenter”, som tar upp förslag om nationella tariffer för djursjukvård. Även Kristdemokraterna har bara lämnat in en motion. Här är det Magnus Oscarsson (KD) som vill införa ett undantag från beteskravet.
Just beteskravet var en omtvistad fråga i förra djurskyddsdebatten, men landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) meddelade till hösten att det skulle vara kvar, åtminstone mandatperioden ut.
Miljöpartiet har i stället lämnat förslag på att utöka betesrätten så att den också omfattar djur som tjurar, grisar, får och höns. Partiet vill också att vilda djur ska införlivas i djurskyddslagen.
”Systematiskt djurplågeri”
Flera djurskyddsfrågor togs också upp under debatten.
– Det pågår tyvärr i flera av Sveriges kycklingfabriker ett systematiskt djurplågeri som strider mot vår djurskyddslagstiftning. Det gäller uppfödandet av snabbväxande kycklingsorter, så kallade turbokycklingar. Dessa kycklingar är framavlade för att växa sig stora på så kort tid som möjligt. Det innebär ett stort lidande både för slaktdjuren och för föräldradjuren, säger Kajsa Fredholm (V) i ett anförande.
Hon är en av ledamöterna som hänvisar till avslöjandena om hur avelsdjuren behandlas, vilket har bidragit till att Norge har infört ett förbud mot turbokycklingar. Magnus Oscarsson (KD) svarar att Norge visserligen är ett gott exempel, men att Sverige importerar majoriteten av kycklingar som säljs.
– Om vi ska kräva att vår kycklingbransch ändrar sig måste vi se till att vi inte handlar så mycket från andra länder, säger han.
Koldioxidbedövningen av grisar togs också upp under debatten av Sofia Skönnbrink (S), som har lämnat in ett förslag om förbud.
– Vi vet att denna metod medför kraftig stress och obehag hos grisarna innan de förlorar medvetandet. Vi socialdemokrater har varit tydliga med att det behövs mer forskning om alternativa metoder för att på sikt kunna ersätta koldioxiden med mer skonsamma lösningar, säger hon under sitt anförande.
Andra frågor som debatterades var bland annat de höga veterinärpriserna, bristande djurskyddskontroller och EU-lagstiftningen. Elin Nilsson (L) framhåller vikten av att stärka djurskyddet i EU.
– Här behöver vi driva på. Det är dags avveckla pälsindustrin även i resten av EU, säger hon.
