Utsläppen från odlingstorv ökar – utredning föreslår ingenting

Hör du till dem som petar ner vårens fröer i torvjord? Visste du att torven i ditt trädgårdsland kommer att fortsätta släppa ifrån sig koldioxid långt efter din död? Efter 23 år har hälften av torven brutits ner, men först efter 150 år är nästan allt borta.

– Det som redan ligger där kan vi ju inte göra något åt. Det enda vi kan göra är att sluta lägga mer torv i landen. Ju längre vi väntar med att stoppa torvbrytning desto mer koldioxid till atmosfären. Vi måste förhindra det så snabbt det går, och det enklaste är att sluta bryta torv. Det borde ha gjorts för decennier sedan, säger Åsa Kasimir, docent vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.

Torvbrytning har högst utsläpp av all markanvändning, räknat per ytenhet. 

Medan energitorv har klassats som fossilt bränsle och nästintill fasats ut i Sverige till följd av EU:s system för handel med utsläppsrätter, används torv allt mer för att odla växter i. Mellan 1990 och 2024 ökade utvinningen av odlingstorv med i genomsnitt 7 procent per år. Och fritidsodlare är de största konsumenterna.

Utsläpp utan prislapp

Odlingstorv släpper ut växthusgaser både när den utvinns och när den används. Men dessa utsläpp ingår inte i handeln med utsläppsrätter. Odlingstorvens utsläpp har alltså ingen prislapp. Ett ”marknadsmisslyckande”, konstaterar utredningen Odlingstorv och klimatet, som lämnades till finansministern i veckan. 

I jämförelse med Sveriges totala utsläpp av växthusgaser* är de som kommer från odlingstorv ”relativt begränsade”, skriver utredaren. De motsvarar 0,64 procent av utsläppen av växthusgaser inom Sverige. Utsläppen från utdikade torvmarker är betydligt större. De motsvarar drygt 30 procent av Sveriges totala utsläpp.

Men Åsa Kasimir, som forskar på växthusgasutsläpp från torvmarker, menar att jämförelsen i utredningen spelar ner odlingstorvens betydelse. 

– Om man skulle utreda till exempel mopedutsläppen och säga att de saknar betydelse för att de är så små jämfört med alla andra trafikutsläpp så har man inte gjort sitt uppdrag. Odlingstorvens utsläpp borde ha satts i relation till verksamheter som har liknande stora utsläpp, till exempel inrikesflyget som släpper ut ungefär lika mycket som odlingstorven. Alla sektorer måste få ner utsläppen, säger hon.

Negativ klimateffekt

Utredningen hade till uppgiften att föreslå åtgärder och lagar för att begränsa klimateffekterna av odlingstorv. Det behövs styrmedel för att klara klimatmålen, konstaterar utredarna, som bland annat analyserar effekterna av en punktskatt och kompensation genom återvätning av utdikad torvmark. Men deras slutsats är att inga styrmedel är lämpliga.

– Man kommer inte fram till något, de har ju inget förslag! Det är oerhört mesigt, och  utredningen kommer ha negativ betydelse för klimatet genom att inte föreslå några styrmedel alls, säger Åsa Kasimir.

Syre ringer upp Anna Haglund Ståhl från Jordbruksverkets miljöanalysenhet, som deltagit i utredningen som sakkunnig.

Utredningen föreslår varken åtgärder eller nya lagar, vilket var ert uppdrag. Behöver inget göras åt odlingstorvens klimatpåverkan?

– Vi skriver att det finns ett behov av åtgärder, men det har varit en utmaning att peka ut ändamålsenliga, kostnadseffektiva och genomförbara styrmedel. Inom tidsramen har vi inte heller fullständigt kunnat kartlägga konsekvenser för samhällsviktiga näringar som jord- och skogsbruk. Vi har analyserat och lämnat vår bedömning kring många olika relevanta styrmedel som bidrag till hanteringen av frågan framöver, säger hon.

Anna Haglund Ståhl anser även att det är viktigt att respektera tillstånden för torvtäkter för att undvika stora konsekvenser för enskilda företag.

– Torvbrytning bedrivs i dag med långa tillstånd som har meddelats enligt gällande lagstiftning och det bedöms inte rimligt att i efterhand lägga nya betungande krav.

Miljömålsberedningen föreslog i fjol utfasning av nya tillstånd som ett steg mot att förbjuda torvbryting. Varför tittade ni inte vidare på det?

– Det lämnades som förslag inom den utredningen och bereds redan, så därför har vi inte haft skäl att gå in mer på det. 

Lobbyorganisation deltog i utredningen

Förutom Anna Haglund Ståhl från Jordbruksverket har utredningen bestått av en jurist, två tjänstemän från finansdepartementet respektive Klimat- och näringslivsdepartementet – och Pia Holmberg, vice ordförande för bransch- och lobbyorganisationen Svensk torv, i egenskap av ”produktspecialist”. 
Men ingen oberoende forskare, vilket är anmärkningsvärt anser Åsa Kasimir, som själv deltog som expert i tidigare nämnda miljömålsberedning.

– Man kan misstänka att det är ett beställningsjobb från torvindustrin, eftersom det inte kommer något förslag alls om det som var uppdraget. Man kommer fram till att det inte finns något att göra – det är ju precis det som torvindustrin vill. 

Anna Haglund Ståhl håller inte med.

– Från mitt perspektiv har det varit en mycket givande utredning och en väl tillsatt grupp som hanterat frågan på ett professionellt sätt. Det har känts logiskt att en branschföreträdare varit med för att lämna betydelsefulla bidrag för att öka kunskapen om torv och torvindustrin i Sverige i dag. Att branschen skulle ha styrt utredningen har inte varit fallet, säger hon. 

Branschföreträdaren Pia Holmberg från Svensk torv har lagt ett särskilt yttrande till utredningen. Hon anser att Naturvårdsverkets beräkningar av torvens klimatpåverkan ”riskerar att bli missvisande”, och skriver att ”torv, i alla sina former, är en förnyelsebar naturresurs”. Enligt Naturvårdsverket är torv att betrakta som ett fossilt bränsle.

Hur gick det att samarbeta med någon som inte delar uppfattningen att torv är dåligt för klimatet? 

– Vi har självklart utgått från vad forskning och objektiva källor säger. Torvindustrin har en viss syn och det har vi respekterat, men utredningen ska inte spegla industrins inställning till torvens klimatpåverkan, säger Anna Haglund Ståhl.

Odla utan torv

Branschorganisationen Svensk torv har ofta lyft fram att torvförbud skulle ge sämre odlingsresultat och hota Sveriges självförsörjningsförmåga. 

Av den nya utredningen framgår att professionella odlare använder torv främst till odling av bär, ekologiska grönsaker på friland, kryddväxter och sallad. Men bara nio procent av odlingstorven används inom yrkesodlingen.

Behövs torv för jordbruket?

– Kartläggningen om hur torven används är begränsad i dagsläget. Vi vet dock att vissa produktionssystem är beroende av torv, åtminstone delvis, säger Anna Haglund Ståhl på Jordbruksverket.

I dag säljs torvfri jord på de flesta större handelsträdgårdar. Utredningen går igenom en rad material som skulle kunna ersätta odlingstorven, bland annat träfiber, kompost och biokol. Och man kan blanda in höga andelar av ersättningssubstrat utan att förlora kvalité, enligt Anna Haglund Ståhl.

– Men det är svårt att vara helt oberoende. Torv är ett substrat som inte helt går att ersätta i dag, säger hon.

Åsa Kasimir håller inte med om att torven skulle vara nödvändig för matproduktionen.

– Det är bara nys att det skulle hota livsmedelssäkerheten. Vi klarar att odla utan odlingstorv, det har mänskligheten gjort i alla tider. 

Syre har sökt Finansdepartementet, som beställt utredningen, angående kritiken mot dess sammansättning.

Fotnot: Med Sveriges totala utsläpp åsyftas i detta stycke utsläppen inom landets gränser men utan att räkna med utsläpp och upptag från markanvändningssektorn (även benämnd LULUCF, vilket står för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk). Utdikade torvmarkers utsläpp ingår i LULUCF.