”Djur har ett annat sätt att tänka”

Det är sent på kvällen i Perth, Australien, när Sara Torres Ortiz har tid för en intervju. Nästa morgon ska hon åka ut med en båt för att studera en grupp delfiner som använder stingrockor när de jagar. 

– Det är ett komplext beteende därför att delfinerna utnyttjar en annan djurart för att hitta byten. Unga delfinhonor lär sig jaktmetoden av sina mammor. På ett sätt hänger det ihop med tid eftersom delfinerna behöver göra en mental resa bakåt i tiden för att kunna minnas vad de har lärt sig. 

Sara Torres Ortiz är doktor i biologi vid Syddanska universitetet, med inriktning mot ljudkommunikation och beteende. Flera av hennes tidigare forskningsprojekt har handlat om just djurs mentala tidsresor och tidsuppfattning. Hon studerade i ett internationellt samarbete delfiners förmåga att komma ihåg hur länge ett byte hade legat gömt på en särskild plats.

– Vi ville kopiera studier med bläckfiskar, som har visat att de har ett väldigt komplext minne. 

Hon förklarar att man kan säga att djur har ett episodiskt minne när de uppfyller 3W-kriteriet, vilket innebär att de kan komma ihåg vad, var och när – på engelska: what, where, when. Det episodiska minnet är kopplat till individuella upplevelser och gör att vi kan se minnesbilder, nästan som en film.

Bläckfiskarna fick lära sig i vilken låda som deras favoritmat fanns efter en viss tid. Om de öppnade lådan för tidigt fick de en annan mat och de lärde sig vänta tills tiden för den goda maten hade infunnit sig. 

Fåglar med tidsuppfattning

I en liknande studie har också en sorts kråkfåglar, Floridasnårskrika, visat att de har en tidsuppfattning. Fåglarna föredrog larver framför jordnötter, men larverna blev dåliga efter ett tag, medan jordnötterna hade längre hållbarhet. Att gömma mat hör till fåglarnas naturliga beteende och när det hade gått en kort tid efter att fåglarna gömt både larver och jordnötter plockade de bara fram och åt larverna. När det däremot gått en längre tid lät de larverna vara och letade bara fram jordnötterna. 

Det finns liknande studier på möss som uppfyller 3W-kriteriet. Sara Torres Ortiz berättar att en del fiskar och bin också har visat sig ha episodiskt minne. Delfinerna hon studerade kunde däremot inte lära sig att vänta en viss tid för att få sin favoritmat, så det kunde inte bevisas att de har episodiskt minne. 

– Det är väldigt svårt att studera djurs tidsuppfattning. I alla studier som har gjorts med människor använder vi språket. 

Människor kan helt enkelt berätta vad de minns, till skillnad från andra djur. 

Inlärda beteenden

Sara Torres Ortiz förklarar att det finns olika typer av minnen som upplevs på olika sätt.

– Du vet att apor har svans, men du vet inte riktigt när du lärde dig detta. Detta är det semantiska minnet.

Många av djurs inlärda beteenden hänger ihop med det semantiska minnet, även när djur lär sig att utföra ett kommando som de associerar med en rörelse. 

Det finns också ett framtidsminne, som handlar om förmågan att planera. Exempelvis kan man lägga på minnet att köpa något som har tagit slut i kylskåpet hemma. 

Schimpansen Santino blev internationellt känd när han visade att han kunde planera inför framtiden genom att samla ihop en hög med stenar för att sedan kunna kasta mot besökarna i Furuviksparken. Det var år 2009 i en studie av svenska forskaren Mathias Osvath. I en uppföljande studie 2012 hade Santino börjat gömma arsenalen under halm för att inte avslöja sina planer, vilket enligt forskare tydde på ännu mer komplext beteende. År 2022 sköts Santino ihjäl efter att flera apor rymt från inhägnaden. 

Sara Torres Ortiz menar att Santinos agerande är ett bevis på att djur har en tidsuppfattning eftersom det inte kan hänvisas till en motivation för att leta föda eller någon annan instinkt. Men det är väldigt svårt att veta hur mycket av djurs beteenden som är planerade. 

Lär sig som barn

I en ännu inte publicerad studie har Sara Torres Ortiz tillsammans med andra forskare jämfört hur olika djur och barn i vissa åldrar kan planera inför framtiden. Godsaker släpptes ner genom ett rör och för att få tag i dem måste man vara beredd. Schimpanser, orangutanger och barn upp till omkring fyra års ålder fångade godsaker från ett rör med en hand. När röret delades till två var det bara barn från cirka fyra år som förstod att det krävdes två händer, en under varje rör, för att få tag i godsaken som kunde ramla ner på två ställen. 

– Det är väldigt coolt, eftersom det innebär en föreställning om framtiden, säger Sara Torres Ortiz. 

Att djur samlar mat inför vintern och flyttfåglar ger sig iväg handlar däremot mer om instinkt än att de verkligen föreställer sig den kommande årstiden. De läser också av förändringar i omgivningen. Det ses av flera forskare också som en förklaring till att en del hundar verkar veta när familjemedlemmar ska komma hem. Hundarna kan reagera på andra personers omedvetna beteende, liksom förändrade ljusförhållanden, ljud och lukter. 

Brittiska forskaren och författaren Alexandra Horowitz har skrivit en bok om hur hundar kan mäta tiden genom att känna hur mycket en lukt har försvagats. När hundägare rutinmässigt återvänder hem efter en dag på jobbet har människans lukt försvagats till ungefär samma nivå som vanligt vid hemkomsten och därför vet hunden när människan ska komma hem. Det spekuleras i att hundar också kan mäta tiden genom att känna hur hungriga de har blivit, alltså hur lång tid det har gått sedan de fick mat. Alla djur, även människan, har även en biologisk klocka som följer dygnsrytmen och kanske kan en del djur uppfatta tiden med hjälp av den.

Förändrat beteende

Sara Torres Ortiz förklarar att det är svårt att veta om ett förändrat beteende hos ett husdjur som verkar sakna en person beror på att situationen har förändrats eller på att hunden verkligen tänker på och minns personen. 

Tror du att djur minns det förflutna?

– Ja, det tror jag. Vad jag inte vet är hur mycket de medvetet väljer att gå tillbaka i sina minnen som vi gör.

Sara Torres Ortiz har studerat delfiners långtidsminne.

– Det mest intressanta är att vi kunde lära dem en handsignal som betyder att du behöver komma ihåg det här för vi kommer att fråga dig senare.

När delfinerna inte fick veta att de behövde lägga något på minnet kunde de inte minnas så bra. Sara Torres Ortiz jämför det med att man kanske inte kommer ihåg vad man åt till frukost för ett par dagar sedan, för att man inte tänkte så mycket på det. Hon menar att det faktum att djur inte vet om att deras minne testas kan ha gett felaktiga resultat i tidigare studier. 

– Är det verkligen ett minnesproblem eller är det bara så att de inte vet att de behöver komma ihåg de här sakerna?

Minneskurva som människans

Delfinerna kunde minnas det som forskarna lärt dem mer än 16 timmar senare. Minneskurvan var väldigt lik människans. Sara Torres Ortiz förklarar att när något väl har lagrats i långtidsminnet spelar det ingen större roll om det har gått två timmar, två dagar eller veckor. Korttidsminnet sträcker sig till runt 15 sekunder, upp till en halv minut. 

Minnet testades på samma sätt hos bland annat papegojor, gråsälar, sjölejon och späckhuggare. Men de kunde inte visa att de mindes mer än 12–15 sekunder bakåt i tiden. 

Tror du att djur har en tidsuppfattning?

– Jag tror att de har det, men … Jag vet inte hur de minns saker. Jag tror det inte är på samma sätt som för oss, jag tror inte de är medvetna om tiden. Jag tror att det är lite mer primitivt, lite som jag kan föreställa mig att barn upplever tid. De kan minnas saker, men man kan inte ha en konversation med dem om tid eftersom det är ett så abstrakt koncept.

Sara Torres Ortiz menar att barn och djur lever mer i nuet. Men hon konstaterar att bebisar reagerar olika på stimuli som de har upplevt tidigare jämfört med något nytt. 

– Jag tror inte att de är fast i nuet som vissa påstår. 

Men eftersom mycket av våra minnen och tankar om framtiden formas av en inre dialog hänger de ihop med språket. Sara Torres Ortiz tror inte att djur har samma filosofiska uppfattning av tid och andra filosofiska och mänskliga begrepp som frihet. 

– Det är så klart inte hundra procent säkert, men än så länge verkar det som att djur inte har ett språk som liknar vårt. Det är väldigt annorlunda.

Hon förklarar att det handlar mer om olika ljud för olika saker. 

– Vi formar vår verklighet genom språket. Om de inte har det här språket så är de också lite begränsade. Men det här är väldigt filosofiskt. Det finns inga riktiga bevis. 

Upplever tid långsammare

Tidigare forskning har visat att flugor kan uppleva tiden långsammare än människor, vilket hänger ihop med att de är mindre och har snabbare ämnesomsättning. De kan uppfatta när ett ljus blinkar i sådan hastighet att vi människor upplever det som ett fast sken. Detta gör att de snabbt upptäcker faror och hinner fly undan. Enligt samma resonemang kanske större djur upplever att tiden går fortare. 

Sara Torres Ortiz berättar att delfiner på liknande sätt kan uppfatta fler ljud än människan på kortare tid. 

– På en sekund kan det vara hundratals ekoljud som de använder för att mäta avstånd och annat.

Delfiner uppfattar ljud på en millisekund. För människan tar det en sekund. Det här kan innebära att delfiner har en annan varseblivning än människor. 

 När vi pratar om djurs tidsuppfattning, vilka djur pratar vi om?

– Det är en väldigt bra fråga, för vi tenderar alltid att studera djur som är lika oss, däggdjur med stor hjärna.

På senare tid har forskningen utökats till att omfatta bland annat vattenlevande djur och insekter. 

– Det här är ett helt nytt fält för vi har inte tittat på de här djuren på länge. Vi har bara tagit för givet att de inte har någon form av komplex kognition. Förvånande nog har de det. 

Väl utvecklat känsloliv

Forskning har också visat att många djur har ett väl utvecklat känsloliv. Bevis på att både humlor och kycklingar leker blev stora nyheter för ett par år sedan. Per Jensen, professor i etologi, kommenterade till Syre att det borde vara självklart, men att vi ofta nedvärderar andra djurs förmågor för att lättare kunna utnyttja dem, särskilt inom industrin. 

Forskning har också visat att exempelvis kräftor och en del insekter känner smärta, vilket leder till diskussioner om ökat djurskydd. Att utföra djurförsök för att bevisa detta kan vara ett etiskt dilemma, men utan vetenskapliga studier är det svårt att förändra lagar och regler om hur djur behandlas.

Sara Torres Ortiz förklarar att hon i princip bara utfört tester med djur som har vuxit upp i fångenskap. Hon menar också att djuren medverkar frivilligt, då de har möjlighet att göra något annat i stället. 

– Jag har sett att djur faktiskt deltar med glädje i den här typen av experiment eftersom det är en inlärningserfarenhet för dem, då det är som att de måste lista ut vilka regler som gäller för leken.

Hon tror det skulle vara bra om fler djurparker samarbetade med forskare och berättar om hur ett par delfiner som varit aggressiva blev mycket lugnare av att delta i en studie. 

– Jag tror att de bara behövde lite utmaningar och att aktivera hjärnan.

Finns det forskning om vilda djurs tidsuppfattning?

– Allt som jag har läst om tidsuppfattning, olika minnen och sådant har varit med djur i fångenskap. Jag tror det är för att det är så svårt att tolka beteenden hos vilda djur. Det enda som jag har sett som bevis är att vilda djur sparar redskap för att använda senare. 

Planerar för framtiden

Även när djur använder redskap så planerar de på ett sätt inför framtiden. Sara Torres Ortiz nämner den österrikiska kon Veronika som nyligen bevisade att även kor har en komplex kognitiv förmåga eftersom hon använder sopborstar och pinnar för att klia sig. En del djur har också ett jaktbeteende som visar att de kan tänka i flera steg. Men det är ändå svårt att veta om djuren verkligen föreställer sig framtiden eller bara har lärt sig att göra så.

Sara Torres Ortiz studerar djur för att hon vill veta mer om hur de fungerar. 

– De har ett annat sätt att tänka, uppleva, lösa problem. Det är nästan som att studera utomjordingar, fast vi har dem här. För mig är det superintressant.

Hon förklarar att man genom att se vad djuren minns också kan förstå vad de tycker är viktigt.

Har forskningen något användningsområde, exempelvis inom industrin?

– Om djur verkligen kommer ihåg saker måste vi verkligen tänka om gällande hur vi behandlar djur generellt.

Sara Torres Ortiz tycker att djur har börjat behandlas bättre inom industrin, men menar att vi ”fortfarande är långt borta”. Hon påpekar att det exempelvis fortfarande är tillåtet att koka hummer levande i nästan hela världen. Hon konstaterar också att vi precis har lärt oss att bläckfiskar och andra arter, som vi inte trodde var så komplexa, har ett väldigt avancerat minne. 

– Om några år kommer vi kanske tycka att det är fruktansvärt hur vi har behandlat fiskar. Det kanske är det största användningsområdet för förståelsen av djurs tidsuppfattning, säger hon.