Prenumerera

Logga in

Radar

Fosfor från övergödda Östersjön kan minska ryskt importberoende

Övergödning skapar algblomning i Östersjön, som här vid Hoburgen på södra Gotland.

En femtedel av det fosforgödsel som användes i EU under 2025 importerades från Ryssland. Men med ny teknik skulle vi istället kunna utvinna näringämnet från Östersjöns bottnar, och på så sätt minska övergödning och syrebrist i havet, visar en studie från KTH.

Fosfor är ett avgörande gödningsämne för vår livsmedelsförsörjning och är på väg att bli ett bristämne. Jordbruket konkurrerar med snabbväxande sektorer som batterier, solceller och halvledare, och den växande globala efterfrågan på fosfor väntas överstiga tillgången före år 2050, visade en studie i höstas.

Över 80 procent av EU:s fosfor importeras, allra mest från Marocko men en femtedel kommer från Ryssland. Fosfor från Ryssland har inte omfattats av importförbud efter landets krig mot Ukraina, med hänvisning till att det skulle påverka livsmedelsförsörjningen. 

– Europa går med förbundna ögon mot en framtida fosforkris. Vi kan inte säkra vår livsmedelsförsörjning så länge vi är beroende av import från ett fåtal länder som Ryssland och Marocko, sade Pär Larshans, hållbarhetschef på återvinningsföretaget Ragnsells i ett uttalande i december. 

Men det finns alternativ till att importera fosfor från marockanska och ryska gruvor. Inom ekologisk odling används i huvudsak stallgödsel från egna djur och även gröngödsel med exempelvis ärtväxter. 

Och nu har KTH-forskare hittat en annan möjlig lösning – att återvinna fosfor från havsbotten. 

– Fosfor är ett kritiskt näringsämne för jordbruket och Europa importerar stora mängder. Den här nya metoden för att återvinna fosfor ur sediment kan minska beroendet av importerad fosforsten, säger Zeynep Cetecioglu, docent i mikrobiologi och avloppsteknik i ett pressmeddelande.

Cirkulära näringsflöden

Övergödningen av fosfor och andra näringsämnen skapar algblomning och syrefria, döda bottnar och är ett av Östersjöns största miljöproblem. Men fosforn som ligger lagrad i Östersjöns bottensediment kan enligt KTH-forskarna frigöras och återvinnas effektivt.

– Om metoden visar sig framgångsrik kan tekniken bli ett viktigt bidrag till både miljöskydd och europeisk resiliens. En teknologi för näringsåterhämtning och minskad förorening ger möjlighet att motverka övergödning och ta steg mot cirkulära näringsflöden, säger Zeynep Cetecioglu.

Fosforn löses upp ur sedimenten med mikroorganismer och därefter tillsätts ett ämne som binder metaller för att ytterligare frigöra fosforn. I laboratorietester har forskarna löst upp 80 procent av fosforn i sedimenten, och ur den mängden lyckats återvinna 99 procent.

Östersjön har omkring 2,2 miljoner ton fosfor i sina övre sediment, enligt studien.  

Processen som den ser ut nu kan inte användas direkt ute i havet utan skulle behöva ske i slutna landbaserade anläggningar, för att inte riskera att kemikalier eller mikroorganismer läcker ut och stör marina ekosystem. Dessutom vill forskarna hitta mer hållbara alternativ till det metallbindande ämnet som de hittills har använt.

Fosfor ur avloppsslam

Ett annat alternativ till importera fosfor är att utvinna fosfor ur askan från förbränt avloppsslam, som därefter renats från tungmetaller och föroreningar. Tekniken finns redan och denna sorts återvunna fosfor godkändes i fjol av EU-kommissionen som gödselmedel inom ekologisk odling.

– Detta är ett viktigt steg mot att sluta näringskedjan och minska beroendet av importerad fosfor från gruvor i Marocko och Ryssland, sade Kjell Sjödahl Svensson, chef för standarder på Krav i en kommentar efter EU-beslutet.

Under 2025 införde EU tullar på vissa gödselprodukter från Ryssland, och Sverige och Finland driver på för att stoppa importen helt.

EU:s import av fosforprodukter 2025 

1. Marocko: cirka 16,2 miljarder kronor
2. Ryssland: cirka 9,2 miljarder kronor
3. Israel: cirka 3,2 miljarder kronor
4. Norge: cirka 2,5 miljarder kronor
5. Tunisien: cirka 1,6 miljarder kronor

Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling via Ragnsells
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
ANNONS