Trots olika insatser har mängden matsvinn inte minskat i Sverige under de senaste åren. Nu har IVL Svenska miljöinstitutet utvärderat vilka åtgärder som faktiskt fungerar – och vilka de största utmaningarna är.
Varje år slängs motsvarande 84 kilo ätbar mat per person, och trots mål om minskning och olika insatser är siffran densamma som för år 2020.
– Vi ser inga tecken på minskning av den totala mängden livsmedelsavfall i butiks- och konsumentledet. Det visar att åtgärderna som görs inte räcker för att nå målen, kommenterade Christina Anderzén, handläggare på Naturvårdsverkets resurseffektivitetsenhet den senaste statistiken i december.
Men vad fungerar egentligen för att minska matsvinnet? Naturvårdsverket gav IVL Svenska miljöinstituetet i uppdrag att utvärdera tio åtgärder.
Bland dem fanns skoltävlingen Resterkocken där barn och ungdomar tävlar med sitt bästa recept för att rädda matrester, initiativet Rädda maten där grossisten Martin & servera rear ut mat som annars riskerar att bli svinn, och Göteborgs stadsmissions utdelning av donerade matkassar genom Matcentralen.
Åtgärderna har bedömts hur ekonomiskt och klimatmässigt effektiva de är, men även efter kriterier som skalbarhet och systempåverkan.
– Framgångsrika initiativ kännetecknas av att det finns tydliga mål och samverkan i hela leveranskedjan, säger Elisabeth Pernmyr, matsvinnsexpert på IVL i ett pressmeddelande.
Målen behöver vara konkreta och följas upp regelbundet, så att insatser kan justeras vid behov, enligt IVL:s rapport.
Integrera i verksamheten
En annan framgångsfaktor är att arbetet integreras i den ordinarie verksamheten och använder befintliga resurser, till exempel när det gäller personal. ”När arbetet inte är beroende av tillfälliga projekt eller enskilda eldsjälar, utan är inbyggt i organisationens processer, ökar stabiliteten och effekten”, skriver rapportförfattarna.
När det gäller skalbarhet är åtgärder som bygger på digitala plattformar framgångsrika, till exempel Martin & serveras Rädda maten som drivs med hjälp av en AI-lösning.
Nätverkande och samverkan mellan olika delar av livsmedelskedjan är också en faktor som bidrar till framgång, eftersom det skapas gemensam kunskap, ömsesidig förståelse och en ”kultur där matsvinnsfrågan prioriteras”, enligt rapporten.
Initiativ som ger dubbel nytta ger en stark drivkraft, enligt forskarna, till exempel om åtgärden inte bara minskar svinn utan även är ekonomiskt lönsam för ett företag, eller ger sociala effekter som att det skapar arbetstillfällen.
Svårt att mäta
IVL identifierade även flera gemensamma utmaningar för insatserna mot matsvinn, där en av de största är bristande kontinuitet. Insatser som är beroende av projektpengar eller enskilda personers engagemang riskerar att upphöra när projektet avslutas eller när nyckelpersoner slutar.
En annan utmaning är svårigheten att mäta effekterna av åtgärder som är inriktade på konsumenter, till exempel kampanjer och tävlingar. Även om de kan nå stor publik saknas data för huruvida matsvinnet faktiskt har minskat. Brist på data beskrivs i rapporten som ett återkommande problem med åtgärder mot matsvinn, som gör det svårt att dra generella slutsatser.
– Kampanjer som riktar sig till konsumenter ökar kunskapen – även om deras direkta påverkan på svinnet är svårare att mäta, säger Elisabeth Pernmyr.
De åtgärder som omfördelar livsmedel, till exempel genom donerade matkassar, har högt socialt värde men begränsad långsiktig effekt, eftersom de inte löser de bakomliggande orsakerna till svinnet, skriver IVL.
– Det går att minska matsvinnet – om vi fortsätter följa upp, samarbeta och skala upp det som fungerar. Ingen åtgärd kommer lösa matsvinnsutmaningen på egen hand men tillsammans gör de skillnad, säger Maria Ahlm, senior projektledare och matsvinnsexpert på IVL.
10 undersökta åtgärder
Initiativ som fokuserar på effektivisering av leveranskedjan
- ”Framgångsrikt Svinnarbete”: Konsultbolaget Oksalis utbildning arbetar med att minska butikers svinn genom analyser av sortiment, beställningar och prissättning. Har sedan 2022 minskat butikernas matsvinn med 286 ton.
- Minskat svinn i bufféstationer: Företaget Coor erbjöd gäster att köpa buffémat (som annars hade slängts vid dagens slut) till ett kraftig reducerad pris i egen matlåda efter ordinarie öppningstid. Minskade matsvinnet med 3,72 ton under de fyra månader som åtgärden genomfördes.
- Hållbarhetsnätverk: Ica utbildade 17 Ica maxi-butiker i Stockholmsområdet i hur man minskar svinnet genom workshops och digitala träffar 2024. Minskade matsvinnet med 166 ton under 2024. Projektet är pågående.
- Rädda maten: Mat som riskerar att bli matsvinn säljs till reducerat pris till Martin & serveras kunder. Prissättningen görs numera med en AI-lösning. Minskade svinnet med 253 ton under ett år. Projektet pågår.
Initiativ som fokuserar på förändrat konsumentbeteende - Hacka maten: Kampanj i sociala medier från Livsmedelverket som riktar sig mot konsumenter. Består av sju olika annonser eller ”life hacks” som tipsar om hur konsumenter kan rädda mat från att bli avfall. Pågick i två veckor. Oklar effekt när det gäller minskat svinn.
- Resterkocken: Skoltävling för barn och ungdomar framtagen av avfallsbolaget Sysav. Eleverna tävla med sitt bästa recept för att rädda matrester. Vinnarna får en peng till klasskassan. Pågår sedan 2017. Oklar effekt på svinnet.
Initiativ som fokuserar på omfördelning av livsmedel - Allwin: Omfördelning av potentiellt matsvinn från livsmedelsbutiker. Mottagare är trossamfund i Göteborg och Stockholm som delar ut matkassar eller använder maten i sin egen verksamhet. Pågår sedan 2010. Minskat svinn med 200 ton under ett år.
- Matcentralen: Matcentralen är Göteborgs Stadsmissions logistikverksamhet för hantering av mat som riskerar att bli matsvinn. Matcentralen hämtar donerad mat hos livsmedelsgrossister, livsmedelsindustrin och några större butiker och distribuerar den till mottagare som Matmissionen och stödverksamhet som delar ut matkassar. Pågår sedan 2019. Förebyggde 500 ton svinn under ett år.
Initiativ som fokuserar på förebyggande åtgärder - Sams (Samarbete för minskat matsvinn): Initiativ från Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, IVL m fl där aktörer från livsmedelskedjan (exklusive hushåll) samarbetar för att stoppa matsvinnet i Sverige. Arbetsgrupper fokuserar på olika åtgärder, bland annat att fram en metod för mätning och datainsamling. Ej uppmätt hur mycket matsvinn som förebyggts.
Initiativ som ökar värdet på en vara - Rester till djurfoder: För att minska Greenfoods restflöden av t ex melonskal undersökte grossisten möjligheten att donera detta som foder till en köttbonde. Räddat 3 000 ton under ett år.
