Migrationsverket har beviljat ett stort antal arbetstillstånd där arbetsgivaren tidigare bedömts vara oseriös. Det skriver Riksrevisionen i en ny granskning, och konstaterar att Migrationsverkets bristande kontroller riskerar att leda till såväl arbetslivskriminalitet och exploatering av arbetskraft.
Migrationsverkets kontroller av arbetsgivare som söker arbetstillstånd för personer som inte är EU/EES-medborgare räcker inte till för att effektivt upptäcka fel och brister, konstaterar Riksrevisionen i sin nya rapport.
Bland annat visar granskningen att ett stort antal tillstånd har getts till arbetsgivare som tidigare fått avslag för att de bedömts vara oseriösa, förfalskat fackliga yttranden eller haft skenanställningar. I 12 procent av fallen hade arbetsgivaren nekats tillstånd vid minst fem andra tillfällen.
– Bristerna ökar risken för lönedumpning och snedvriden konkurrens, där seriösa företag missgynnas. De skapar även en grogrund för arbetslivskriminalitet och arbetskraftsexploatering, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.
Problemen bedöms bero på att Migrationsverket inte har tydliga rutiner för när fördjupade utredningar ska göras, och att sådana inte görs i alla ärenden med förhöjd risk för fel och missbruk.
Att välja att göra kontroller bara för att en arbetsgivare tillhör en riskbransch är inte träffsäkert, menar Riksrevisionen, eftersom mindre seriösa arbetsgivare medvetet kan undvika att ange att de tillhör de kända riskbranscherna för att kringgå fördjupad kontroll, samtidigt som de seriösa aktörerna utsätts för onödiga kontroller.
Lagring av personuppgifter ett hinder
Ett problem som antas orsaka ineffektiviteten är att Migrationsverket har begränsad rätt att lagra och hantera personuppgifter om arbetsgivare och ombud. Information som är äldre än 18 månader riskerar att inte vara synlig för myndigheten och tidigare missbruk riskerar då att inte upptäckas.
Handläggarna har inte heller direktåtkomst till Skatteverkets inkomstuppgifter i alla ärenden, och inte alla handläggare har tillgång till detaljerad bolagsinformation, till exempel om styrelser och eventuella domar.
Därför rekommenderar Riksrevisionen nu att regeringen ger Migrationsverket större möjligheter att lagra uppgifter om arbetsgivare och ombud och att begära in specifika handlingar vid efterkontroller.
Migrationsverket rekommenderas bland annat se till att alla handläggare har tillgång till relevant information, att utveckla sina handläggningsrutiner och att utgå ifrån fler riskindikatorer vid kontroller och efterkontroller.
