Nyanlända som fått uppehållstillstånd ska kunna nekas barn- och bostadsbidrag i upp till fem år, om inte personen hittar ett jobb.
– Människor agerar på ekonomiska incitament, säger Ludvig Aspling (SD) om propositionen.
– Det finns inte belägg för att det saknas incitament att jobba i Sverige idag, säger Malte Tängmark Roos (MP).
Den sista delen i regeringens trestegsraket för att reformera bidragssystemet presenterades i dag. I linje med utredarens förslag ska nyanlända med uppehållstillstånd inte automatiskt kvalificera sig för bosättningsbaserade bidrag, såsom barnbidrag- eller bostadsbidrag.
– Många är i Sverige och har varit i Sverige under ganska lång tid utan att kunna försörja sig själv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med en pressträff.
”En väg till integration”
Regeringens medicin är att ta bort den automatiska rätt till flera bidrag som idag är kopplade till bosättning i Sverige, såsom vid uppehållstillstånd eller uppehållsrätt. Med förslaget ska personer först efter fem år anses kvalificerade till bidragen. Tiden kan dock kortas om personer hittar ett arbete med en lön om 20 850 kronor i månaden under 24 månader, alternativt arbetar ett halvår med en lön på 40 032 kronor i månaden.
– Arbete är inte bara en förutsättning för egen försörjning utan också en väg till integration, till att lära sig svenska och till att bli en fungerande del av vårt land, Ludvig Aspling (SD), migrationspolitik talesperson för Sverigedemokraterna.
Införs en ventil
Till skillnad från utredningens förslag omfattas inte försörjningsstödet av förslaget. Inte heller rätten till personlig assistans, vilket utredningen också föreslår. Men det kommer att utredas vidare. En ventil införs samtidigt för den som anses ha en stark, etablerad och varaktig anknytning till Sverige.
– Det kan handla om människor som har växt upp här i Sverige men som har flyttat utomlands, bott under en längre tid och sedan väljer att flytta hem, säger Hans Eklind, ekonomisk-politisk talesperson för Kristdemokraterna.
Gäller inte EU-medborgare
Även om lagstiftningen ska gälla alla, oavsett medborgarskap, är det i praktiken nyanlända utanför Europa den omfattar. Det då personer inom EU redan anses ha uppfyllt femårsregeln, då de i regel varit bosatta i EU.
– På grund av hur EU-rätten ser ut så måste vi också likställa bosättning i andra EU-länder, säger Ludvig Aspling (SD).
Ska minska migrationen
Reglerna kommer att börja gälla från och med den första januari 2027, men kommer inte gälla retroaktivt. 2032 uppskattas reglerna omfatta 42 000 vuxna individer. Syftet uppges vara, vid sidan av att ”förbättra integrationen”, att också minska Sveriges attraktion som land att migrera till.
– Höga nivåer av ersättningar tillsammans med en väldigt generös eller ohållbar migrationspolitik har varit en pulllfaktor, säger Elisabeth Svantesson.
När utredningen gick på remiss möttes den av massiv kritik. Så som att förslagen kan öka barnfattigdom och leda barn in i kriminalitet. Hans Eklind (KD) pekar på att regeringen delvis lyssnat – och inte gått vidare med kvalificering till ekonomiskt bistånd. Men kritiken att kraven kan underlätta för gängen att rekrytera barn viftas bort av Ludvig Aspling.
– Situationen är närmast den motsatta, den höga bidragsmodellen har inte gjort situationen bättre, säger han och Elisabeth Svantesson kallar det ”de låga förväntningarnas rasism”.
”Större fattigdom och utsatthet”
Men propositionen får omedelbar kritik från Miljöpartiets riksdagsledamot Malte Tängmark Roos, ledamot i Socialförsäkringsutskottet. Incitament att arbeta saknas inte i dag, menar han och hänvisar till Finanspolitiska rådet. Istället kommer förslaget att dra undan de ekonomiska förutsättningarna för tiotusentals barn, säger han.
– Och det kommer att leda till större fattigdom och utsatthet, inte till att integrationen blir bättre och fler människor kommer i jobb.
– Utan det handlar om brist på vägar in på arbetsmarknaden och att matchningen är dålig, att det kanske saknas språkkunskaper.
Regeringen menar att nuvarande modell inte gjort saken bättre. Hur ser du på det?
– Bara för att någonting inte fungerar optimalt i dag så behöver man inte göra saken sämre för det. Det finns gott om evidens från Danmark bland annat när man genomförde den här typen av reformer att det bara ledde till ökad barnfattigdom, psykisk ohälsa, utsatthet och kriminalitet.
Malte Tängmark Roos vänder sig också mot det som Elisabeth Svantesson beskriver som ”de låga förväntningarnas rasism”. Att man har lägre förväntningar på nyanlända, än andra.
– Jag menar att det är de som har oerhört låga förväntningar på den här gruppen människor. Vi vet att de här människorna kämpar dag ut och dag in för att få sin ekonomi att gå ihop. De behöver bättre förutsättningar, inte att staten drar undan benen för dem.
Del av en större reform
Förslaget om kvalificering är en del av en större bidragsreform som regeringen presenterat tidigare. En annan del handlar om att sänka maxbeloppet för hur mycket familjer kan få i försörjningsstöd genom att införa ett så kallat bidragstak. Bidragstaket har också kritiserats för att leda till ökad kriminalitet och för att strida mot barnkonventionen. Den tredje delen har kritiserats mindre än de andra två delarna i bidragsreformen. Den handlar om att införa ett strängare aktivitetskrav för personer med försörjningsstöd. I dag finns redan ett krav på att söka jobb och delta i kommunens aktiviteter för att få försörjningsstöd. Men nu ska det bli tvingande för kommunerna att erbjuda aktiviteter. Det ska även ställas högre krav på de som söker försörjningsstöd att delta i aktiviteterna och att dessa ska vara på heltid.
Syre/Regeringen
